Titeln på hans senaste bok är: Om tyranni. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet i översättning av Margareta Eklöf och utgiven på  Albert Bonniers förlag. 

Snyder varnar oss för enpartistaten. De partier som skulle komma att ta över staten agerade redan från början som allsmäktiga och tvekade aldrig att, så fort tillfälle gavs, undanröjda alla rivaler om makten. De utnyttjade ett historiskt ögonblick till att göra det politiska livet omöjligt för sina motståndare. 

För att kunna behålla demokratin och folkstyret måste vi kunna försvara reglerna i demokratiska val, och kunna agera när alla demokratiska regler ställs ur spel. Tänk på vad den amerikanske slaverimotståndarens Wendell Phillips ord: ”Evig vaksamhet är frihetens pris” och hans fortsatta yttrande: ”Frihetens manna måste samlas in varje dag, annars ruttnar den.” Den moderna demokratins historia bekräftar visdomen i dessa ord. 

Ändå faller många demokratier som käglor, som skett efter både första och andra världskriget när ett enda parti griper makten i någon form av kombination –  val eller som statskupp – skriver Timothy Snyder. Ett parti som hämtar kurage i ett gynnsamt valresultat eller motiverades av en ideologi, eller bådadera, kunde förändra systemet inifrån. När fascister eller nazister eller kommunister hade framgångar i val på 1930– och 1940-talen. De flesta lät sig luras av valresultatet. Oppositionen förföljdes. Några kastades i fängelse utan några rättegångar och andra misshandlades och dödades. 

Symboler föder dagens verklighet. Snyder ber oss lägga märke till hakkorsen och andra hatemblem. Han föreslår att vi skall riva ner dem med våra egna händer för att statuera exempel. I Sovjetunionen under Josef Stalins välde framställdes välbärgade bönder som grisar i Stalins propaganda. Så var det i början av 1930-talet då Sovjetstaten ville kuva landsbygden och pressa fram kapital för industrialisering i blixtfart. Bönder som hade mer jord och fler kreatur än andra var de första som förlorade det de ägde. En granne, avbildad som gris, är en person vars jord vem som helst kan ta ifrån honom. 

De som förföljde sina grannar och beslagtog deras tillgångar för att berika sig själva blev själva offer i sin tur. Efter att ha vänt de fattigaste bönderna mot de rikaste konfiskerade Sovjetstaten allas jord och lade dem under kollektivjordbruken. När kollektiviseringen var fullföljd utbröt hungersnöd i så gott som hela bondebefolkningen. Mellan 1930 och 1933 dog miljoner människor i Ukraina, Kazakstan och Ryssland, (alla sovjetrepubliker) en ohyggligt och förödmjukande död, skriver Timothy Snyder. Innan hungersnöden var över styckade sovjetmedborgare döda människor och åt upp köttet. 

1933 kom nazistpartiet till makten i Tyskland. I segeryran försökte nazisterna organisera bojkott mot judiska butiker. Först gick det dåligt. Men i och med att företag markerades som ”judiskt” och ett annat som ”ariskt” med målarfärg på fönstren eller väggarna påverkades tyskarnas syn på judarna och på hushållsekonomin i Tyskland. 

”Judiska” butiker hade ingen framtid. Önskan att se judarna försvinna, sedan de först blivit förtryckta, skärptes då den tillsatts med elak propaganda mot judarna och flera doser snikenhet. Tyskarna som målade ”judisk” på skyltfönstren på affärerna medverkade alltså i den process som ledde att judarna försvann. De blev även föremål för andra giriga planer. Efter hand som egendomar klassificerades efter ägarnas etniska tillhörighet vanna avunden insteg och förändrade etiken. Hur var det då med företag och fastigheter?  Den skärptes markant då den innebar att även judarnas olika framgångsrika företag och fastigheter och privata tillgångar beslagtogs av nazisterna utan att förövarna straffades. 

När de nazistiska ledarna föregår med dåliga exempel blir det desto viktigare att alla andra upprätthåller en oklanderlig yrkesetik, skriver Timothy Snyder. Det är svårt att bryta ner en rättsstat utan jurister eller hålla skenrättegångar, utan domare som följer lagen. Enväldiga makthavare behöver lydiga tjänstemän och cheferna för koncentrationslägren letade efter affärsmän som ville ha billig arbetskraft. Korrupta jurister var starkt överrepresenterade bland befälhavarna för Einsatzgruppen: de specialförband som genomförde massmorden på judar, romer, polska eliter, kommunister, handikappade och andra som nazisterna betraktade som misshagliga individer och borde avrättas, utan de hade gjort sig skyldiga till några brott. 

Se upp för beväpnade paramilitärer!  När de börjar dra på sig uniformer och marschera med facklor och bilder på ledare. När de ledarvänliga paramilitärerna stöttar tyranner tillsammans med den officiella polisen har slutet kommit för demokrativänliga länder. Olagliga väpnade grupper degraderar först den politiska ordningen och förvandlar den sedan. Så har det alltid varit. Våldsamma högerorganisationer, som järngardet i mellankrigstidens Rumänien eller Pilkorsarna i mellankrigstidens Ungern, satte skräck i sina rivaler. De tyska nazistiska stormtrupperna började som säkerhetsdetalj som jagade ut Hitlers motståndare ur lokalerna där han höll sina partimöten. Som paramilitära förband med namnen Sturmbteilung (SA) och Schutzstaffel (SS) skapade de ett klimat av fruktan som bistod nazistpartier i riksdagsvalet 1932 och 1933. 

Modernt tyranni är detsamma som terrormanagement. Håll i minnet när terrorattacken på nytt kommer, utan att via anar det och att tyranner utnyttjar sådana händelser för att stärka sin makt. Den plötsliga katastrofen som får till följd att maktfördelningen upphävs, oppositionspartier förbjuds och förföljs och fängslas som nu sker i Ryssland, yttrandefriheten avskaffas, liksom rätten till en opartisk och ”rättvis rättegång” var och är fortfarande det äldsta tricket för att skapa en ny diktaturstat. 

Var så modig som du kan uppmanar oss Timothy Snyder. Han menar att om ingen av oss är redo att dö för friheten kommer vi alla att riskera dö under tyranni. Det skriver också Shakespeare i sitt drama Hamlet. Hamlet är en rättskaffens man och en hjälte som på goda grunder blir skakad när en ondskefull härskare plötsligt griper makten. Han hemsöks av syner, överväldigas av mardrömmar, han är ensam och alienerad och känner att han måste ändra sin tidsuppfattning: ”Ur led är tiden; ve att jag är den/som föddes att vrida den rätt igen” Jag delar Snyders uppfattning att vår tid sannerligen är ur led. Vi har glömt historien av en anledning, och om vi inte är på vår vakt kommer vi försumma den av en annan. Vi måste reparera vår egen tidsuppfattning om vi vill behålla och förnya vår utfästelse till friheten. 

Mats Lönnerblad  
Författare och skribent i finansrätt