Tre andra tidigare sovjetrepubliker har haft kärnvapen – Belarus, Kazakstan och Ukraina – men de överlämnades till Ryssland i samband med Sovjetunionens sönderfall. I fredstid äger arbetet och konsultationerna om kärnvapenfrågor inom Nato som skyddar Ukraina rum i Kärnvapenplaneringsgruppen. Rysslands aggression mot Ukraina inleddes våren 2014 med den olagliga annekteringen av Krim. Redan då påbörjade Ryssland sitt krig i östra Ukraina och sina försök att destabilisera andra delar av landet. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en oprovocerad och illegal fullskalig invasion av Ukraina.

Först på fredagen den 9 maj 2025 togs det politiska beslutet att inrätta en domstol för att granska och döma de krigsbrott som ledande företrädare för Ryssland anses gjort sig skyldiga till i Ukraina. Tribunalen skall börja sitt arbete 2026. – Denna tribunal kommer att säkerställa att de som är mest ansvariga för aggressionen mot Ukraina hålls ansvariga, sade EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas. Många befarar att Ukraina  egentligen bara är en början på en längre militär kampanj där Ryssland försöker återta platsen som en global supermakt och inte kommer att vilja ha fred inom den närmaste tiden.

I december 2021 framförde Ryssland långtgående krav på en i grunden förändrad säkerhetsordning i Europa, krav som utgår från skapandet av intressesfärer och krav på inflytande över andra staters säkerhetspolitiska val. Den fullskaliga invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 utgör ett vidare och synnerligen allvarligt uttryck för denna ambition.  Rysslands agerande innebär ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde. Natomedlemskapet och upprustningen av det svenska försvaret är en omedelbar följd av denna insikt.  Den dåvarande regeringen beslutade att ansöka om Natomedlemskap den 16 maj 2022. Beslutet bygger på en rapport från den partiöverskridande arbetsgrupp som regeringen hade tillsatt för att genomföra överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Den 7 mars 2024 blev Sverige  medlem i försvarsalliansen Nato och anslöt därmed till nordatlantiska fördraget vilket innebär att Sverige deltar fullt ut i Natos verksamhet och beslutsfattande. Natomedlemskapet  bidrar till  säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i Europa förbättrats avsevärt.

Pål Wrange är professor i folkrätt vid Stockholms universitet och föreståndare för Stockholm Centre for International Law and Justice. Enligt honom är Rysslands agerande i Ukraina ett tydligt exempel på aggression/anfallskrig och ett väpnat angrepp, enligt folkrätten. Detta rättfärdigar självförsvar av Ukraina och eventuella allierade. Han påpekar att Ryssland redan före det storskaliga angreppet den 24 februari begått flera grova brott mot folkrätten. Det första är ockupationen och den olagliga annekteringen av Krim. Det andra är den politiska och (dolda) militära inblandningen från 2014 i östra Ukraina, vilket enligt folkrätten är angreppskrig eller aggression.

Det ryska Erkännandet av ”folkrepublikerna” i Luhansk och Donetsk en grov kränkning av Ukrainas suveränitet. EU är oroat över den fortsatta försämringen av människorättssituationen i Ryssland. Rysslands oberättigade och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina har inneburit ett ökat förtryck i Ryssland, drastiskt begränsad åsikts- och yttrandefrihet och mediefrihet och införande av krigscensur. EU fortsätter därför att fördöma den kraftiga utvidgningen av den restriktiva lagstiftningen och det systematiska förtrycket av det civila samhället och människorättsförsvarare samt de oinskränkta tillslagen mot oberoende medier, enskilda journalister, medlemmar av den politiska oppositionen och andra kritiska röster. Om Putin skulle åtalas så skulle sannolikt varje land som är part till ICC-stadgan (123 stycken) vara skyldiga att överlämna honom till ICC, och detta hot minskar hans möjligheter att verka som president.

– När Putin avgått (om han någonsin gör det) skulle han kunna åtalas var som helst. Putin har redan begått ett aggressionsbrott, vilket också det är ett internationellt brott. Krigets lagar är de regler som gäller under en väpnad konflikt (krig). De gäller lika för alla parter, alltså både den som angriper och den som försvarar. I krigets lagar ingår den internationella humanitära rätten (IHR), nedtecknad främst i 1949 års Gènevekonvention och 1977 års tilläggsprotokoll. Svåra överträdelser av krigets lagar kan utgöra krigsförbrytelser (krigsbrott).  Enligt IHR är det förbjudet att angripa civila vilket sker i stor omfattning i Ukraina Det är också förbjudet med urskillningslösa anfall som inte skiljer på militära mål och civila vilket också har skett under kriget mot Ukraina. Vissa vapen kan inte användas i områden där det finns civila utan att det blir urskillningslöst, t ex så kallade vakumbomber.

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen. Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag har  arresteringsorder mot den ryske ledaren Vladimir Putin som anklagas för krigsförbrytelser. Domstolen anser att Putin är ansvarig för den olagliga deportationen av barn från Ukraina till Ryssland. Internationell rätt förbjuder ockuperande makt att förflytta civila från områden de bor i till andra områden.

Det finns rimliga skäl att tro att Putin bär ett individuellt straffrättsligt ansvar, menar ICC. Vladimir Putin är de tredje sittande presidenten som får en arresteringsorder utfärdad mot sig av ICC. De två tidigare var Sudans Omar al-Bashir och Libyens Muammar al-Gaddafi. Även den ryska barnrättighetskommissionären Maria Lvova-Belova efterlyses av samma skäl. Enligt Ukraina har över 16 000 barn bortförts till Ryssland. Putin måste nu gripas i 123 länder Dessa länder har godkänt Romstadgan vilket innebär att dessa har skyldighet att gripa och överlämna Putin och Lvova-Belova till domstolen i Haag om de sätter sin fot i något av dem. Ryssland lämnade stadgan 2016.

EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell ser ICC:s beslut som ett första steg i processen att ställa ryska ledare till svars för de brott de beordrar, möjliggör eller begår i Ukraina.
– Europeiska unionen välkomnar och uppmuntrar ytterligare ansträngningar för att säkerställa full ansvarsskyldighet för krigsförbrytelser och de andra allvarligaste brotten i samband med Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, sade Borrell i ett uttalande. Han uppmanade alla ICC-anslutna länder att till fullo samarbeta med brottsdomstolen.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt