[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Domare tvingas avstå lönande extraknäck
Av Annika Ånnerud  - Dagens Nyheter - 20 oktober 2000

Justitieråden i Högsta domstolen kan tvingas avstå från en del av sina välbetalda skiljemannauppdrag. En statlig utredning föreslår skärpta regler.

DET PÅGÅR uppskattningsvis mellan 300 och 500 tvister varje år i Sverige som löses genom skiljedom. Tvisterna inom näringslivet kan röra stora värden, alltifrån några hundra tusen kronor upp till flera miljarder, enligt generalsekreterare Ulf Franke på Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut.
    Arvodena till skiljemännen brukar också bli höga.
  - Normalt ersätts skiljemännen genom timarvode. I stora mål som tar lång tid kan det bli fråga om stora ersättningar. Det kan vara allt frän 20000 kronor till närmare an miljon, säger Ulf Franke.

MÅNGA SKILJEMÄN är advokater. Men en del är domare, och det har ifrågasatts om uppdraget som skiljemän är lämpligt som bisyssla för dem.
   Bisyssleutredningen föreslår inte ett totalt förbud för domarnas skiljemannauppdrag. Men de ska enligt förslaget avstå från uppdrag som gäller svenskt näringsliv. Däremot ska det fortfarande vara möjligt att ta uppdrag som gäller tvister enligt utländska skiljeavtal, liksom tvister mellan arbetsmarknadens parter.
    Den avgörande orsaken till utredningens förslag är att uppdragen riskerar att skada allmänhetens förtroende för domarna och rättskipningen. Att uppdragen är så lönsamma kan väcka misstanken att domarna lägger ner mer tid på dem, än på den ordinarie verksamheten. En annan farhåga är att allmänheten börjar tvivladomarens eller domstolens objektivitet.
    Mest uppmärksammade på senare år har justitierådens skiljemannauppdrag varit. Justitieråden är domare i Högsta domstolen.
    Ett tiotal av de sexton justitieråden åtar sig skiljemannauppdrag, enligt bisyssleutredningen. Sex av dem gör det kontinuerligt.
   Men även domare i andra domstolar har uppdrag som skiljemän, och de nya reglerna föreslås gälla även dem.
   Generaldirektör Peder Törnvall har varit enmansutredare:
 - Näringslivet betalar enligt andra normer än vad som gäller på den offentliga sidan. Inom det statliga utredningsväsendet gör domarna mycket kvalificerade insatser. Men där får de kanske en tiondel av den ersättning de skulle få för motsvarande prestation på skiljemannaområdet. Det är två olika världar, säger han."

I MÅNGA FALL är Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut inkopplat.
 - Domarna bidrar till en hög kvalitet i skiljeförfarandet. Jag tror att det är en nackdel om de inte kan medverka, men det äventyrar inte hela systemet, säger generalsekreterare Ulf Franke.
    Hans uppskattning är att domare medverkar som skiljemän i ett hundratal uppdrag per år, kanske något färre.
    Merparten av domarnas bisysslor är offentliga uppdrag, framför allt inom statens utredningsväsende. Utredningen har sänts ut på remiss.

Annika Ånnerud
annika.annerud@dn.se 
08-738 10 12

Fakta/skiljeförfarande

• Parter kan avtala om att lösa tvister genom skiljeförfarande i stället för i domstol. Det kan gå snabbare och det sker utan offentlighet.

• Vanligen utser vardera parten en skiljeman, som tillsammans utser en ordförande. En del tvister avgörs av en ensam skiljedomare.

• Domare brukar medverka som ordförande eller ensamdomare.

 

Copyright

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida