[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Silberskys frågor borde inte ha besvarats
Av Hans Cederberg - Svenska Dagbladet - 9 februari 2001

Stort intresse. Vi lever i ett medieinfluerat samhälle där det är omöjligt att undgå att läsa eller se något om Trustor i tidningar eller tv, skriver rådman Hans Cedergren

Den skicklige advokaten Leif Silbersky har i egenskap av offentlig försvarare och ombud för en av de tilltalade i brottmålet angående Trustor till den dömande domstolen ställt två frågor med jävsanknytning. Frågorna framställdes i samband med att rätten sökte utröna om det fanns något hinder emot att inleda huvudförhandling. Frågorna gick ut på om ledamöterna läst en bok, som handlade om Trustor samt om ledamöterna sett ett tv-program med samma inriktning. Ledamöterna åtlydde snällt och fogligt uppmaningen och besvarade frågorna.

Leif Silbersky ställer de frågor han vill till rätten. Den intressanta aspekten är emellertid om en domstol är skyldig att besvara frågorna eller om domstolen bör besvara dem.

Rättegångsbalkens regler om domarjäv är klara. Lagen preciserar noggrant de faktiska jäv som kan tänkas föreligga. Släktskap, svågerskap etc mellan part och domare är naturligtvis jäv (kap 4, § 13, rättegångsbalken). Samma sak gäller om domare och en part genom affärer, andra åtaganden, eller andra omständigheter har en relation till varandra som uppenbart var ägnad att rubba förtroendet för domaren. Det finns vidare den viktiga bestämmelsen att en domare självmant är skyldig att ge tillkänna om han eller hon själv vet med sig att det finns omständigheter som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne.

Det är till sist noggrant reglerat i rättegångsbalken hur en part skall gå till väga när han eller hon vill göra jäv mot domaren eller domarna.

I det här fallet måste förutsättas att rätten i god tid före huvudförhandlingens början anmält till domstolens administrativa ledning om någon av ledamöterna enligt de angivna grunderna i rättegångsbalken ansåg sig Jäviga sä att domstolen sammansättning kunde ändras i enlighet därmed- Uppenbarligen har ingen av domarna i detta fall ansett sig jäviga. Om någon av de tilltalade av någon anledning ändå hyste misstankar om att någon av domstolens ledamöter var jävig har han rätt att göra jäv mot denne och klart ange grunderna härför. Den frågan behandlas i vederbörlig ordning.

Slut satsen blir alltså att domstolen inte var skyldig att besvara parternas frågor i detta fall. Inte heller borde domstolen ha gjort det. De ställda frågorna för alldeles för långt och kan leda till följdfrågor i oändlig rad.

Det vore direkt olämpligt och i strid med gällande lag om domstolens ledamöter - liksom juryn i USA - fortsättningsvis skulle bli tvungen att underkasta sig frågor av förevarande slag. Det är bara att konstatera att vi lever i ett medieinfluerat samhälle, där intresset för brott och straff är stort. Det är omöjligt att undgå att läsa något om Trustor i tidningar eller se program med samma inriktning.

Det ankommer som sagt på domaren själv att rannsaka sitt inre och fråga sig om han är i stånd att döma opartiskt trots att han läst boken eller sett programmet. Det behövs inga frågor härom från parterna. Domaren har sin domared.

Hans Cederberg
rådman vid Södra Roslags tingsrätt


Brännpunkt Svenska  Dagbladet Copyright

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida