[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Rättsjournalistik får kritik
Av Nichlas Wennö och Georg Cederskog - Dagens Nyheter -10 januari 2001

Är medial uppmärksamhet ett hot mot rättssäkerheten? Frågan har väckts på nytt - denna gång av advokat Leif Silbersky. Han får medhåll av kriminologen Jerzy Sarnecki som menar att mediernas rapportering är ett "jävla otyg". Även Publicistklubbens ordförande Jan Guillou är kritisk och förespråkar ett tillägg till journalisternas etiska regler.

LEIF SILBERSKY, som försvarar en av de åtalade i Trustor-rättegången, varnar för att tidningsartiklar, tv-dokumentärer och reportageböcker som Gunnar Lindstedts hyllade "Svindlande affärer" kan påverka domslutet.
  - I den aktuella boken tar författaren helt ställning i skuldfrågan och pekar ut en massa människor som kriminella. Självklart blir alla som läser den påverkade. Då ankommer det på den enskilda domaren att fråga sig om han kan ge en rättvis dom eller ej, säger Leif Silbersky.
   Silbersky vill inte underkänna de svenska domarna, men pekar på att de engelska statsmakterna har tagit ställning - de engelska domstolarna har under vissa omständigheter rätt att belägga medierna med skrivförhud - så kallad "gag-order".
  - Svenska domare är inte mer än människor och människor är likadana över hela världen, vi blir alla påverkade. Vi har världens mest liberala tryckfrihetslag och den ska vi vara rädda om. Jag är inte ute efter något förbud utan en självsanering, att journalister säger sig följande: "Missbrukar vi den friheten och inte lever upp till våra etiska regler genom att betrakta människor som skyldiga innan rättegångar är avslutade så kommer situationen bli som i England." Jag hoppas att det inte sker.

SVERIGES NYE pressombudsman Olle Stenholm delar inte Silberskys oro för att pressen har fått ett allt större inflytande på de rättsliga processerna:
  - Jag tror inte det, jag tycker att Silbersky överdriver problemet. Jag tror att de svenska domstolarna är så professionella att de inte blir påverkade av några artiklar eller tv-program om en fråga som ligger på deras bord. Jag tror att de kan ge en korrekt juridisk bedömning i alla fall, säger han.
  - Det finns flera exempel på att domstolar inte påverkats av så kallade drev; rättegången mot Marjasin är en sådan, liksom Kimberley-fallet där den samlade medievärlden helt och hållet rapporterade så att den underförstådda meningen var att hon skulle få vara hos sin mamma i Sverige.
   Stenholm tror heller inte att vi kommer att få se en svensk presskår som begränsas av "gag-orders" efter brittisk modell.
  - Det är politiskt helt otänkbart. Det finns inte någon som helst politisk grogrund för en sådan inskränkning av yttrandefriheten. Det skulle vara ett radikalt brott mot den svenska traditionen och i praktiken ett slags förhandscensur. I alla fall ett avsteg från principen att ansvar bara inträder efter publicering.

PARALLELLT MED FRÅGAN om massmediernas påverkan på domstolen pågår en diskussion kring hur medierna rapporterar kring pågående brottsundersökningar - som ännu inte blivit offentliga. Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, hör till dem som menar att detta kan "äventyra rättssäkerheten fullständigt".
  - Det är ett jävla otyg - eftersom rapporteringen ofta ger en felaktig bild av verkligheten.
   Början av en förundersökning kan dessutom se helt annorlunda ut än slutet. Det finns en risk att oskyldiga människor pekas ut och att journalisterna blir megafoner för olika sorters polisiära intressen, säger Sarnecki.
   Han har ingen konkret lösning på problemet, men menar att mycket skulle vara vunnet om polisen blev bättre på att täta sina läckor.
  - Det borde vara heligt för polisen att aldrig läcka under en pågående förundersökning - men så är inte fallet - för att uttrycka sig milt. Det är svårt för ledningarna att upprätthålla disciplinen - eftersom man riskerar att trampa tryckfrihetsförordningen på tårna, säger han.

OCKSÅ PUBLICISTKLUBBENS ordförande, Jan Guillou, är på korståg mot ökningen av det han kallar "mediernas spekulationer under pågående brottsundersökning". Guillou vill mota Silbersky i grind genom att lägga till en bisats till de pressetiska regler som den svenska presskåren enats om på frivillig väg.
  - I dag är det tillåtet att spekulera hur mycket som helst utan att bli fälld av PO, Pressombudsmannen. Enligt mitt nya förslag skulle pressen få skriva om en pågående rättsundersökning men jävligt mycket mer noggrant - det skulle inte längre gå att skylla ifrån sig - "vi fick ju uppgifterna från polisen". Jag efterlyser en mer ansvarsfull bevakning under pågående undersökning,
   Guillou tar DN:s bevakning av Alcalá-fallet som ett exempel för att visa hur hans förslag skulle kunna se ut i verkligheten - om det träder i kraft:
  - Första artikeln som DN publicerade om Alcalá var problemfri och väl motiverad. Men sedan blir det mer komplicerat. Under förutsättning att Alcalá är oskyldig skulle DN kunna fällas av PO även om det visar sig att de fakta som angivits är korrekta. Och detta på grund av den dignitet som DN gett fallet genom den samlade mängden artiklar - detta blir i praktiken en spekulation i skuldfrågan, menar Guillou.

MEN MEDIEBRANSCHENS intresseorganisationer är kallsinniga inför inskränkningar i tryckfrihetsförordningen, däribland Tidningsutgivarföreningen, TU.
   Även DN:s chefredaktör och ansvarige utgivare, Joachim Berner, värjer sig mot både Guillous och Silberskys sätt att resonera.
  - Vi kan varken ta ansvar för hur domstolen dömer eller hur den samlade mediebilden ser ut. Vår skyldighet är att rapportera till våra läsare om fakta som har ett allmänintresse. Jag anser heller inte att vi spekulerar i skuldfrågan. Jag vill varken ha några inskränkningar i tryckfrihetsförordningen eller de pressetiska reglerna. Dagens regler räcker, säger Joachim Berner.

Nicholas Wernnö
nicholas.wenno@dn.se
08-738 2161

Georg Cederskog
georg.cederskog@dn.se
08-733 11 52

Fakta/brittisk rättsjournalistik

  • Flera kritiker av svenska mediers rättsrapportering nämner Storbritanniens system som ett möjligt alternativ. Brittisk lag hindrar journalister att skriva detaljerat om rättsfall efter att åtal väckts. De uppgifter som medierna tillåts återge är noggrant fastslagna: Namn. adress, ålder, osv.
  • Argumentet för lagstiftningen är att jurymedlemmarna i brittiska domstolar inte ska påverkas av publicitet kring rättsfall.
  • Under pågående rättegång tillåts brittiska medier endast att rapportera om det som sägs i rättssalen. Bakgrundsuppgifter tillåts till exempel inte.
Dagens Nyheter
Copyright

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida