[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Fler tingsrätter slås samman
Av Thomas Bodström - Svenska Dagbladet - 28  mars 2001

Justitieministern.
Många av dagens tingsrätter är för små. Regeringen slår nu samman en rad tingsrätter i södra och norra Sverige och avser att även granska tingsrätterna i Stockholmsregionen.

Domaryrket:
Domarna ska enbart ägna sig åt dömande uppgifter. Utrymmet för domarnas kompetensutveckling ska öka och teknik och regelverk moderniseras. Men ett starkt rättsväsende byggs inte med alltför små enheter, skriver Thomas Bodström i debatten om domstolverket.

Alla medborgares rätt att få sina rättigheter och skyldigheter prövade i domstol är grundläggande för en demokratisk rättsstat. Denna rättighet förutsätter ett domstolsväsende där mål och ärenden handläggs på ett rättssäkert och ändamålsenligt sätt. Medborgarna kräver också med rätta att domstolsväsendet som all annan statlig verksamhet håller hög kvalitet och handläggningstiderna är rimliga. De som möter domstolen som parter, vittnen och allmänhet ska också kunna förvänta sig god service och ett gott bemötande. Dagens domstolar lever i stort upp till dessa högt ställda krav.

Inte minst tack vare kunniga och engagerade medarbetare har vi domstolar som präglas av en rättskipning där handläggningen är rättssaker och avgörandena håller hög kvalitet.
   Samtidigt ställer omvärldens förändringar nya och allt högre krav. Medlemskapet i EU och införlivandet av det gemensamma regelverket är något som varje svensk domare nu måste utgå från.
   Det finns tecken på att de mål domstolarna handlägger blir större och mer komplicerade. Den nya tekniken, den nya ekonomin, privatlivets och affärslivets internationalisering är några faktorer som kan förklara den utvecklingen. Domstolsväsendet måste mot den bakgrunden vara berett till förändring och utveckling. Sedan några år pågår därför ett omfattande reformeringsarbete.
   I en skrivelse som nyligen överlämnats till riksdagen redovisar regeringen sina utgångspunkter för arbetet och en uppföljning av de resultat som uppnåtts.

Vi måste se till att domstolarnas verksamhet renodlas till dömande verksamhet. Sådan verksamhet har karaktär av ärendehandläggning ska i så liten utsträckning som möjligt hanteras av domstolarna. Som ett led i detta arbete har exempelvis ansvaret för bouppteckningarna förts till skattemyndigheterna och verksamheten med fastighetsinskrivning koncentrerats till sju tingsrätter.
  
Vi ska se till att våra domares arbete renodlas till dömande uppgifter och att utrymmet för en domare att specialisera sig ökar. En domares uppgift är först och främst att döma. Detta kräver att stödet runt domaren stärks med en beredningsorganisation som förmår att hantera också kvalificerade uppgifter. En satsning på kompetensutveckling för alla personalgrupper i domstolarna är därför nödvändig. Domstolarna måste också ta stöd av den nya tekniken. Riksdag och regering måste därför vara beredd att se över och modernisera regelverket.
   En satsning på kompetensutveckling är också viktigt för att göra arbetet i domstol och som domare mer attraktivt så att vi också i framtiden förmår locka kunniga och engagerade personer till domstolarna och domaryrket. En enkätundersökning som Domstolsverket gjort visar att domstolspersonalen trivs med sitt arbete men att domstolarna måste ge medarbetarna större möjligheter till kompetensutveckling och bättre möjligheter till påverkan.

Stärkt beredningsorganisation, kompetensutveckling, specialisering och ny teknik är nödvändiga komponenter far att behålla förstärka kvaliteten i domstolarnas avgöranden. Många av dagens tingsrätter är dock för små för att det ska vara praktiskt möjligt att nå dessa mål.
   I en domstol med endast en eller två ordinarie domare går det inte att bygga upp en stark beredningsorganisation och det finns självklart inte utrymme för specialisering. En liten domstol är för sårbar i händelse av att medarbetarna går en utbildning eller för den delen blir sjuka. Säkerställandet av hög kvalitet i dömandet för alla medborgare, oavsett om de bor i storstad eller glesbygd, kräver därför att tingsrättsorganisationen förändras.
   Domstolsverket har därför haft regeringens uppdrag att se över tingsrättsorganisationen i hela landet. Domstolsverkets arbete har resulterat i att regeringen under de senaste åren kunnat göra en lång rad förändringar av domkretsarna. Flera av de minsta tingsrätterna har lagts samman med en större domstol. I några fall har behovet av geografisk närhet motiverat att den dömande verksamheten finns kvar på en ort men då som kansliort i en större domkrets.
   Dessa förändringar bidrar till att säkerställa att kvaliteten i den dömande verksamheten kan upprätthållas i hela landet. Domstolsverkets arbete har bedrivits i nära dialog med berörd personal och med berörda kommuner och de förändringar som hittills kunnat genomföras har vunnit acceptans och förståelse-
   Regeringen fortsätter i och med den skrivelse som nu Överlämnats till riksdagen detta förändringsarbete.

Regeringen har för avsikt att lägga samman tingsrätterna i Eslöv, Landskrona och Lund till en gemensam domkrets med kansliorter i Lund och Landskrona. Tingsrätterna i Sollefteå, Örnsköldsvik och Härnösand läggs samman till en gemensam domkrets med kansliorter i Härnösand och Örnsköldsvik. Tingsrätterna i Boden och Piteå sammanläggs med tingsrätten i Luleå.
   Med dessa förändringar ökar möjligheterna att utveckla tingrättsverksamheten i dessa regioner samtidigt som medborgarnas intresse av geografisk närhet till en domstol har givits stor tyngd.
   Domstolsverkets arbete är inte avslutat med detta utan översyner pågår i flera regioner. Regeringen avser också att nu se över tingsrätts organisationen i våra storstäder och uppdra åt Domstolsverket att se över verksamheten vid Stockholms tingsrätt och övriga tingsrätter i Stockholmsregionen. Samtidigt ska Domstolsverket ges uppdraget att utvärdera de organisationsförändringar som genomförts.
   Låt mig slå fast att Domstolsverkets arbete med att ge underlag för förändringar av tingsrätt s organisationen och deras roll som pådrivare i domstolarnas eget arbete med att utveckla styrning, arbetsformer, kompetensutveckling med mera inte möter konstitutionella hinder. Tvärtom är det angeläget för domstolarnas anseende och legitimitet att domstolsorganisationen ständigt anpassas så att domstolarna på bästa sätt kan fullgöra sina tvistlösande och rättsskipande uppgifter.
   Att Domstolsverket som förvaltningsmyndighet med ansvar för administration, organisation och resursanvändning i domstolarna har en viktig roll i detta förändringsarbete borde vara en självklarhet.

Domstolsverket ska lika självklart inte påverka domarnas dömande. Att påstå att Domstolsverkets uppdrag hamnar i konflikt med domstolarnas oavhängighet gentemot statsmakten i sin dömande verksamhet är att underskatta våra domare och grovt missuppfatta rollfördelningen mellan riksdag, regering, Domstolsverk och domstolar.
   I debatten om Domstolsverkets roll i förändringsarbetet har jag inte hört något som tyder på att Domstolsverket inte förstår eller respekterar de gränser som bland annat regeringsformen uppställer.
   Regeringen tänker fortsätta att driva forändringsarbetet vidare. Jag är övertygad om att detta behövs och är glad över att den senaste tidens debatt visat att denna insikt också vunnit stor spridning och starkt stöd i domstolsväsendet. Tillsammans kan vi nu gå från ord till handling och skapa ett starkt domstolsväsende också för framtiden.

Thomas Bodström
justitieminister

Svenska  Dagbladet  
Copyright

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida