[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Delad makt ger medborgerlig insyn
Av Krister Thelin - Svenska Dagbladet - 6 augusti 2001

KOMMENTAR/DOMARTJÄNSTER

Högre domartjänster bör tillsättas efter en öppen prövningsprocess, anser Krister Thelin, ledamot (m) av kommittén om utnämning av högre domare.

Förslaget att i vissa fall låta riksdagen - i maktdelningsanda - spela en roll vid utnämning av de domartjänster, som i dag är regeringens ensamma, slutna och diskretionära angelägenhet, döms ut av DN i en huvudledare (21/7). Som en av tillskyndarna av förslaget att öppna det system som vi haft sedan det kungliga enväldets dagar, kan jag bara konstatera att skälen för DN:s konservativa motstånd är svaga: risk för påstådd "partipolitisering" och en bristande tilltro till att riksdagens utskottsledamöter skulle ha förmåga att i en offentlig utfrågning kunna ställa några meningsfulla frågor till domarkandidaterna.
   DN hamnar därmed i det sällskap som utgörs av regeringspartiets företrädare och den traditionella ämbetsmannakadern (RRV, JO med flera), för vilka den svenska ordningen är bäst för att den funnits så länge.
   Den nuvarande ordningen är i hög grad "partipolitisk", eftersom regeringen helt utan insyn plockar efter behag ur en krets som inte är definierad annat än bland det prästerskap som nu förvaltar utnämningsmakten åt regeringen. Försvararna av den rådande ordningen kan väl inte gärna mena att en regerings handlande inte är ett uttryck för "partipolitik"?
   Även om en öppen beredning kommer till stånd - ett steg som de flesta är ense om bör tas - syftar förslaget till att den verkställande makten, d v s regeringen, inte utan vidare ska kunna frångå vad en omsorgsfull och öppen beredning har lett fram till. Om regeringen inte gillar någon av de kandidater som har vaskats fram, ska en anmälan göras till relevant utskott och en utfrågning av två huvudkandidater ske.
   Annars skulle regeringen kunna rycka upp ett helt nytt namn ut sin trollkarlshatt, d v s en "kanin" som inte tidigare har uppmärksammats eller genomlysts, och därmed skulle en nyordning helt kunna omintetgöras. Att riksdagen som lagstiftande makt här ges en roll vid sidan av den verkställande, när det gäller att utse de främsta företrädarna för den dömande tredje statsmakten, ter sig förstås revolutionerande i den svenska monolitiska ordningen. Men det är just det som är meningen.
   Omsorgen om regeringens nuvarande prerogativ och konstitutionella ansvar och recensionen av utskottsledamöternas kompetens är möjligen en dom över hela vår konstitutionella ordning, och lite rörande i sin uppriktiga naivitet, men är inga sakliga skäl mot en förändring. Att den ämbetsmannakår ur vilken urvalet nu sker kan känna ängslan för en mera öppen ordning, där de skulle kunna behöva svara på frågor om grundläggande värderingar, och, huh, "rättspolitisk uppfattning", är förståeligt. Men att DN, som värnare av liberala värden och representant för den fjärde statsmakten, har låtit sig förledas till att gå dessa och regeringens konservativa ärenden förvånar. Men det har ju varit en varm sommar.

Krister Thelin
Svenska  Dagbladet  
Copyright

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida