[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Justitiekanslern sköter inte sitt jobb!
Av Mats Lönnerblad - Svenska Dagbladet, Måndag 30 nov. 1998

"JK:s uppgift är ju framför allt att bevaka statens intressen i stämningar riktade mot svenska staten. Hur går denna uppgift ihop med JK:s granskning av våra domstolar."

Det är mänskligt att fela och ingen är ofelbar. Inte ens svenska domstolar. Det är därför viktigt att den mekanism som kontrollerar domstolarna fungerar. Bankrättsföreningens och min personliga uppfattning är att den inte gör det i dagens Sverige. Detta beror på att den myndighet som har till uppgift att kontrollera domstolarnas arbete inte har vare sig tillräckligt utbildad personal för sina arbetsuppgifter eller tillräckliga kunskaper om EG-rättens direktiv och förordningar.
- När kunskaperna även brister om hur bestämmelserna i rättegångsbalken skall tolkas eller vilken praxis som skall tillämpas för att kunna följa bestämmelserna i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, är det hög tid att göra någonting åt saken.
- Justitiekanslern (JK) har både till uppgift att företräda staten och granska domstolarnas arbete. Detta innebär att han varken kan sköta den ena eller den andra arbetsuppgiften ordentligt utan att ständigt drabbas av intressekonflikter och jäv.

Två, grundläggande principer
Enligt 17 kap 2 § rättegångsbalken skall en dom grundas på vad som förekommit vid huvudförhandlingen. Om inte huvudförhandling hållits skall domen avgöras på vad handlingarna innehåller och vad som i övrigt framkommit i målet (17 kap 2 § 3 st).
- Ovan nämnda stadganden är ett uttryck för två grundläggande principer. Principen om det kontradiktoriska rättegångsförfarandet och omedelbarhetsprincipen. Kontradiktoriskt rättegångsförfarande innebär att det åligger parterna att föra fram sina bevis och argument till domstolen, på vilka domstolen skall grunda sitt beslut. Omedelbarhetsprincipen innebär att huvudförhandlingen sätter ramarna, för att målet inte skall ”sväva ut” och bli svårtolkat.
- Stadgandena skall tas till intäkt för att domstolen har en skyldighet att bedöma vad parterna anfört. Denna skyldighet gäller även reglerna för obligatoriskt upprättande av protokoll (6 kap rättegångsbalken). Här framgår tydligt att partsyrkanden skall tas med och bedömas.
- Vad gäller EG-rätten och EG-direk-tivens tillämpning förhåller det sig så att om part åberopar ett EG-direktiv eller en EG-förordning bör de lägre rättsinstanserna begära förhandsbe-sked från EG-domstolen medan högsta rättsinstansen är skyldig att begära för-handsbesked från EG-domstolen. Sker inte prövning i Högsta domstolen är det Hovrätten som skall begära för-handsbesked. Målet skall i så fall åter-förvisas till Hovrätten av Högsta domstolen.
- Kravet på direkt tillämplighet medför bl a att en EG-förordning inte kan transformeras till svensk lag; den utgör redan svensk rätt och kan inte ges annan form och tolkning (min anmärkning) än den redan har (se 1889/99 18 sidan 87, Vängby m fl).

JK:s uppgift
Se: Förordning(1975:1345) med instruktioner för Justitiekanslern
- JK har till uppgift att granska dels om domstolen tagit hänsyn till alla grunder i målet och dömt på ett korrekt sätt efter dessa grunder i samband med huvudförhandling, dels om domstolen följt tillämpliga EG-direktiv och EG-förordningar, och då oklarhet råder om domstolen begärt förhandsbesked. Detta är ingen lätt uppgift och bör därför inte anförtros ovana och orutinerade domare. Men det är precis vad som sker i dagens Sverige.
- I min egenskap av ordförande i Bankrättsföreningen har jag granskat hundratals domar, där jag utgått från ovan redovisade förutsättningar i mina granskningar av framför allt bankmål, och jag har kunnat konstatera: Domsluten hänger helt enkelt inte ihop. Låt mig därför ge några exempel, förutom dem jag redovisat i tidigare inlägg i SvD:
19 okt. - EU-direktiv nonchaleras,
26 okt. - Är inte JK skyldig att granska anmälda domstolsärenden?,
5 nov. - JK försöker smita från sin arbetsuppgift,
beträffande ”falska annuitetslån”, vilka JK, trots anmodan, ännu inte svarat på.

  • När domstolarna skall avgöra frågan om pantrealisation, tillåts bankerna att behålla övervärdet på beslagtagna panter, trots att detta på ett uppenbart sätt strider mot gällande lagstiftning.
  • Vid skriftliga avtal om krediter behöver bankerna ej följa dessa avtal och kan även ”rygga” skriftliga kreditlöften trots att det inte förekommer några som helst indikationer eller bevis i målen för att säkerheterna skulle ha försämrats under den aktuella perioden när krediterna sades upp. Företagarna är i dessa sammanhang således helt rättslösa i svenska domstolar utan att JK gör någonting åt saken.
  • I samband med att bankerna beslagtar medel i annan bank, utan fullmakt, återfinns bankens agerande vare sig i protokoll från huvudförhandlingen eller i domskälen. Samma sak gäller när bankerna beslagtar medel och utan fullmakt och självsvåldigt flyttar peng-ar från kundens konton till ”egna” konton något som efter eget gottfinnande handläggs av bankens tjänstemän.
  • Domstolarna tillåter sig också att helt utlämna vad part anfört i huvudförhandlingen i domskälen varför den part som drabbats därigenom aldrig fått någon riktig rättegång, ”fair trial”, i enlighet med Artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen.
- Det är detta som JK skall granska men inte gör. Antalet ärenden i Europadomstolen har därför mångdubblats under de senaste åren. Sverige har också blivit fällt åtskilliga gånger för att inte ha följt Europakonventionens regler i dessa sammanhang.
- Vid flera tillfällen har jag personligen försökt uppvakta justitieminister Laila Freivalds för att få belysa dessa frågor. Men hon har hittills, precis som JK, nekat att ta emot någon information från mig, medan f d justitieministern Gun Hellsvik däremot har lyssnat. Det är därför jag skriver detta inlägg i stället, med en from förhoppning att våra politiker så småningom ser till att Sverige får ett rättssystem som fungerar i alla avseenden och är anpassat till EU.

Hinner ej med arbetsuppgifterna
En förklaring till dessa sakernas tillstånd är att svenska domare är alldeles för mycket sysselsatta med arbeten utanför domstolarna för att de skall hinna med sina egentliga arbetsuppgifter ordentligt. Detta gäller domare från tingsrätten ända upp till Högsta domstolen. Det är därför det slarvas med domskälen i alla rättsinstanser. Domsluten är ofullständiga eller också glöms några av de för målet avgörande grunderna bort, vilket leder till att den skadelidande därefter ej kan få någon rättelse via JK.
- Eftersom jag varje dag får ta del av anmärkningar riktade mot svenska domare, som innefattar allting från uppenbart slarv till jävsförhållanden som inte har beaktats i pågående tvistemål, är det min bestämda uppfattning att JK-ämbetet genast måste omorganiseras till en fungerahde enhet med kvalificerad personal, som inte befinner sig i början av sina karriärer. Det går inte att låta ovana domare sitta och bedöma sina överordnades arbete!
- Dessutom ifrågasätter jag om inte JK själv är jävig. JK:s uppgift är ju framför allt att bevaka statens intressen i stämningar riktade mot svenska staten. Hur går denna uppgift ihop med JK:s granskning av våra domstolar? Hur kan det komma sig att JK år efter år tillåts sitta på två stolar samtidigt utan att någon reagerar och försöker göra någonting åt saken?

Slut på extraknäcken
Eftersom det förekommer så summariska handläggningar i bankmål i Sverige, kan jag bara gissa hur domstolarna sköter sig i andra tvistemål. Laila Freivalds bör därför snarast tillsätta en utredning kring domarnas ”extraknäck” och JK:s granskningsroll. När inte domarna kan sköta sina arbetsuppgifter i pågående mål, bör det vara en självklarhet att de inte skall tillåtas att ta alla dessa ”extraknäck” utanför domstolen vilka dessutom på ett synbart sätt inkräktar på deras egentliga arbetsuppgifter.
- För domare i EG-domstolen är alla ”extraknäck” förbjudna. Det borde de självfallet också vara i Sverige.
- Min bestämda uppfattning är att justitieråden på grund av alla uppgifter utanför domstolen uppenbarligen inte hinner med sina egentliga arbetsuppgifter. Fortfarande följer inte justitieråden sina egna anställningsvillkor, genom att anmäla extrauppdragen innan man åtar sig dem, och fortfarande tillåter sig justitieråden att godtyckligt utelämna vad som anförts i huvudförhandlingen, kring viktiga rättsfrågor i sina domskäl.
- Slutligen är det av största vikt att också en författningsdomstol snarast inrättas i Sverige på samma sätt som i andra kulturländer i Europa. Så länge HD inte bryr sig om rättsfrågorna måste det finnas en instans som ordentligt klargör vilka rättsprinciper som gäller i Sverige sedan vi anslutit oss till EU. Låt svenska folket äntligen få ett svenskt domstolsväsende att se upp till och lita på!

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida