[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Rättsäkerheten är ingen lönefråga
Av Mats Lönnerblad - Göteborgs Posten - 16 sept. 1999

Min och andras kritik av svenska domares verksamhet i såväl fack- som dagspress, inleddes strax efter Sveriges medlemskap i EU. Allvarlig kritik riktas mot svenska domare, för att dessa vare sig följer EG-rätten eller Europakonventionen i tvistemål, och mot Justitiekanslern, för att han inte ingriper mot de domare som missköter sin tjänst.
- Domarna börjar förstå att vi som dagligdags skriver om brottsmål och tvistemål menar allvar. Den ihållande kritiken kommer inte att tystna förrän ändringar kommer till stånd. Men i stället för att ta till sig vad vi skriver, försöker domarna hävda att det är den politiska styrningen som det är fel på; att man inte får tillräckligt betalt och att det ställs för snåla resurser till domstolarnas förfogande.

Svenska domare slarvar

"Ingen lyssnar på oss vanliga domare när vi klagar över vårt ständiga åsidosättande av noggrannhet eller vårt genande förbi rättsutredningar", skriver Hovrättslagmannen Per Eriksson på GP Debatt den 28 augusti. Eriksson erkänner som hovrättslagman och ordförande förJuseks rättspolitiska råd således öppet i pressen att svenska domare slarvar i sina domar.
- Ericsson erkänner också att alla feldomslut, som man gör sig skyldig till, vid flera tillfällen lett till åtal. I dessa fall har domstolen själv försvarat sina kollegor genom att ursäkta felaktiga domslut, i strid mot EG-domstolen, med den tidspress som domarna arbetar under.

Reformering nödvändig

Bortförklaringarna från några av landets ledande jurister och domare, varför de inte sköter sitt fögderi är många. För de ordinarie domarna, med undantag av chefdomarna, innebar avtalet om lönehöjningar perioden 1998-2001 ett lönepåslag med inte mindre än 21 procent. Rättssäkerheten kan således inte vara någon lönefråga.
- De ekonomiska problem som nu uppstått i domstolarna beror heller inte på några sparkrav från statsmakterna. Varken regering eller riksdag har krympt domstolsväsendets budgetram för perioden 2000-2002.
- Att det behövs en reformering av domstolsväsendet är numera alla överens om. Dagens domare vill inte inse att de, som på många andra håll inom arbetslivet, i grunden måste börja lära om, för att överhuvudtaget kunna hänga med i utvecklingen.
- Numera bryter Högsta domstolen och Regeringsrätten regelmässigt mot kravet på att begära förhandsbesked från EG-domstolen, i frågor där EG-rätten har företräde framför den svenska lagstiftningen.

Domarna kan inte lagen

Domstolarna måste som all annan verksamhet ses över och moderniseras i takt med alla de förändringar som sker i samhället i övrigt. På grund av att domstolarna inte följer överstatliga direktiv, tar det givetvis mycket längre tid att avgöra alla målen och domstolarna tvingas att ta om många av målen alldeles i onödan. Sedan vi blev EU-medlemmar har EG-domstolen i flera fall klarlagt att det nationella ämbetsmannaansvaret är i det närmaste strikt vid EG-rättens tillämplighet.
- Ändå lever de svenska domarna i den tron att ämbetsmannaansvaret som togs bort i Sverige 1976 inte gäller. När domare åtalas för tjänstefel frias de av sina kollegor. Svenska domare, ni tror att ni har för mycket att göra, för att ni inte längre vet hur lagarna skall tolkas. Därför måste den nuvarande domarutbildningen snarast skrotas. Tjänstgörande domare skall åläggas att följa EG-rätten och Europakonventionen. Efter hand kommer ni då att märka hur arbetsuppgifterna minskar och det blir lättare att döma i fortsättningen. Vet ni fortfarande inte, efter genomgången utbildning, hur ni skall döma är det bara att fråga EG-domstolen!

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida