[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Har Du borgat för annans lån finns kanske lösningen här?
Av Ture Åström - 31 okt. 1999

1997-01-15 fattade Svea Hovrätt ett beslut Ö 67/97 angående giltigheten rörande pantsättning av företagshypoteksbrev i ett skuldebrev med nr 507 775 058 dat 1991-01-25 överlåtet av Svenska Handelsbanken till borgensmännen efter det att dessa infriat sitt borgensåtagande 91-07-05.
- Hovrättens beslut överklagades men fastställdes av Högsta Domstolen 1997-10-28 i beslut Ö 1948/97. Hovrätten beslut innebär att lag(1984:649) 1 kap 1-3§§ om fö-retagshypotek inte gäller trots att den fortfarande finns kvar i lagstiftningen. Innebörden av detta är att det finns ingen lagstiftning som reglerar villkoren för företagshypotek.

Utdrag från Svea Hovrätt beslut Ö 67/97
- I beslut Ö 67/97 av den 24 Jan 1997 anförde Svea Hovrätt bl.a. följande. " Enligt borgensmännen skulle företagshypotek vara en panträtt och således omfattas av de angivna bestämmelserna. Så kan emellertid inte anses vara fallet.(se t.ex. Welamson, konkursrätt, s. 39 och Dahlgren-Rune, Företagshypotek m.m.- en lagkommentar, 2. uppl.sid 19)
- Det skall i sammanhanget anmärkas att företagshypoteket saknar det för en pan-trätt normalt utmärkande draget att gälla i en bestämd särskilt angiven egendom. Enligt lagkommentaren av Dahlgren-Rune bör företagshypoteket tydligen i stället betraktas som "en särskild säkerhetsrätt i gränslandet mellan förmånsrätt och panträtt" (s.20). Av det anförda följer att den påstådda fordringen och den åberopade förmånsrätten hade måst bevakas för att kunna beaktas i konkursen. slut citat.

Svea Hovrätt (Hovrättslagman Arvid Sanmark, Hovrättsrådet Rickard Ljungqvist och t. F. Hovrättsassessor Ewa Lindbäck, referent och föredragande.) Beslut Ö 67/97

Högsta Domstolen (Justitieråden Gregow, Nyström och Danelius, föredragande referent Widegren ) Beslut Ö 1948/97

Alla borgensmän som tecknat properieborgen och där det även ingår säkerhet i form av pantsatta företagshypoteksbrev bör göra en utskrift av detta brev och vända sig till en advokat i syfte att få en resning till stånd med motiveringen att den i avtalet in-skrivna panten inte finns och att banken ensam ansvarar oberoende av god tro för att banken dels är ägare till den aktuella panten och att banken har förfoganderätt över den. I det läget så skall borgensmannen befrias från sitt borgensåtagande. Aktuellt skuldebrev är upprättat på ett förtryckt formulär (standardavtal) avsett för kommersiell kredit, formuläret är avsett att täcka de fall där säkerheten är både borgen och pant som de fall där säkerheten är antigen borgen eller pant. Sin stora betydelse inom området har dessa formulär erhållit p.g.a. att bankerna tillämpar dem i sin låneverksamhet.
- Formulären upprättas av bankernas intresseorganisationer och är av den anledningen föremål för en kontinuerlig översyn. Den grundläggande versionen togs i bruk 1984, efter en omarbetning, utförd av Svenska bankföreningen i samråd med bankinspek-tionen och konsumentverket och är civilrättsligt väl beprövat. Högsta Domstolens beslut blir prejudicerande på dessa just genom att de är standardavtal och därför förekommer i tusentals exemplar inom bankvärlden.
- Svea Hovrätt och Högsta Domstolens beslut att den pantsättningen av företagshypo-teksbreven som finns inskriven i fordringsbeviset 507 775 058 inte medför panträtt, är som jag förstår beslutet, helt skilt från den av rättsväsendet tillämpade praxis och de lagregler som man kan återfinna i hitintills kända tillgängliga rättskällor. Besluten innebär att samtliga, banker likväl som rättsväsendet, måste anpassa sig civilrättsligt till Högsta Domstolens fastställande av rättsläget när det gäller pantsättning av företagshypoteksbrev i standardavtal och agera utifrån dessa fakta.

När det blir uppenbarat för advokatkåren och berörda borgensmän att en sådan pantsättning är ogiltig och säkerheten helt värdelös så kommer inte bara pantsättare och borgensmän att kräva rättelse,för borgensmän måste det innebära att denne befrias från borgenansvaret och för pantsättaren blir det aktuellt att kräva banken på återbetalning och skadestånd i de fall där banken egenmäktigt avvecklat dennes tillgångar under sken av att ha panträtt i egendomen.
- Speciellt i samband med konkurser, där det snarast är praxis att andra borgenärer fått stå tillbaka för bankernas olagliga roffande av ev befintliga tillgångar under angivande av företagshypotek, kommer kraven på rättelse och skadestånd samt återbetalnings-krav på de inbetalda pengarna mot dem som inom rättsväsendet är ansvarig för detta bedrägeri.

Att Högsta Domstolen uttalat sig i fallet gör att beslutet blir prejudicerande på alla de tusentals pantsättningar av företagshypoteksbrev som ligger hos bankerna som säkerhet för lån.
- Jag har den uppfattningen att det som nu kommer upp till allmänt beskådande kommer att få sådana konsekvenser att man med fog kommer att klassa Svea Hovrätt och Högsta Domstolen beslut i denna fråga som en av de stora rättsliga skandalerna under detta sekel, jag tror även att detta kommer att kräva offer på många nivåer i bland landets befattningshavare.

Kort bakgrundsbeskrivning
En pantsättning medför både sakrättsliga och obligationsrättsliga verkningar. De sakrättsliga verkningarna inträder när panten traderas (överlåtes) till panthavaren och hänför sig till den förmånliga ställning som panthavaren får i förhållande till pantsättarens borgenärer och andra tredje män.
- Därjämte ger pantsättningen upphov till ett obligationsrättsligt förhållande mellan panthavaren och pantsättaren. Det obligationsrättsliga förhållandet uppstår genom pantavtalet (pantförskrivningen). Allmänt kan man säga att det rör sig om den typ av frågor som behandlas i avtalets finstilta villkor i allmänna lånevillkor.

Skuldebrev, Allmänna principer.
För att en handling skall vara ett skuldebrev måste den alltid, innebära en ensidig betalningsutfästelse. Skuldebrevet är i själva verket ett nödvändigt instrument för kreditgivning genom penninglån. Några speciella krav i övrigt på handlingens yttre form ställer lagen inte. Skuldebrevet underlättar för borgenären att transportera (överlåta) sin fordran, när den tagit sig uttryckt i ett skuldebrev.

Löpande skuldebrev, rättsverkningar
Lydelsen av ett löpande skuldebrev ger vid handen, att skuldebrevet skall kunna överlåtas av den ursprunglige borgenären till en ny innehavare. Rättsreglerna har följaktligen utformats med tanke på att den som mottar en handling av detta slag skall kunna förlita sig på att skuldebrevet ger honom en fordran enligt sitt innehåll.

Borgensmäns regressrätt.
(Regressrätt, se avtalets allmänna villkor borgensmans rätt till pant.)
- Man får förmoda att borgensmannen fäst så mycket avseende vid sin regressrätt att den för honom utgjort en förutsättning för borgensåtagandet, eller med andra ord att han inte skulle ha ingått borgen, om han inte kunnat räkna med regressrätten.

Båda besluten är granskade av Justitieministern, Diar JU 98/3397.

 

Ture Åström

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida