[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Nyspråk och rättssäkerhet
Av Claes Beyer - Dagens Nyheter - 11 maj 2000

I Orwells 1984 befäster den totalitära och anonyma regimen sin makt genom att omdefiniera våra viktigaste värdeord. "Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka". Så gör makten ofta.

Men det är märkligt att finna liberalen Svante Nycander på den barrikaden.

"Lagprövning skapar rättsosäkerhet" är den paroll under vilken han går till storms mot idén att avskaffa det så kallade uppenbarhetsrekvisitet i regeringsformen RF 11:14. Visst skulle Sverige då etablera en verklig lagprövningsrätt och därmed följa andra demokratiska länder, men Nycander ser stora faror.

Finge nämligen domstolar reell rätt att vägra tillämpa lagar och förordningar som strider mot grundlag, efter bedömning enligt vanliga rättsliga principer, ja, då skulle myndighetsbeslut på olika nivåer kunna bli ogiltiga och det skulle skapa rättsosäkerhet, hävdar Nycander.

Jaha, Och om hovrätt upphäver tingsrättens dom? Om Regeringsrätten enligt rättsprövningslagen förklarar ett administrativt beslut ogiltigt? Om EG-domstolen förklarar svensk lag stridande mot EG-rätten? När Tysklands författningsdomstol underkänner lagar skapade av delstaterna i Tyskland? När Europadomstolen underkände ett mångårigt byggnadsförbud i Stockholm? Det kan inte hjälpas att Nycanders inställning leder tankarna till Hjalmar Söderbergs odödliga novell "Kyrkofadern Papinianus". Där låter Söderberg en fiktiv präst åberopa den fiktive(?) kyrkofadern och hävda, att även om Dreyfus vore oskyldig så vore det orätt att upphäva domen och frige honom, ty det skulle rubba tilltron till det av Gud sanktionerade rättssystemet.

Rättssäkerhet är ett viktigt värdeord. Rättssäkerheten är en omistlig del av demokratin. Den ger den trygghet för rättigheter som ligger i förutsebarhet. Man skall kunna förutse hur domstolar och myndigheter beslutar. Det är maktens godtycklighet som skapar terror – den godtyckliga häktningen, den laglösa konfiskationen. Därför måste domstolar följa lagen. Därför följer lägre domstol prejudikat i högre instans. Därför får inte föreskrifter utfärdas av myndigheter annat än inom de ramar som riksdag och regering drar upp. Och därför händer det att domstolar upphäver lagstridiga kommunbeslut – och folk blir upprörda när kommunen vägrar lyda.

Och därför måste svensk lag följa svensk grundlag. Och bådadera måste följa E G-rätten.

Det finns beprövade rättsliga principer erligt vilka jurister bedömer om domstolar och myndigheter följer prejudikat och håller sig inom lagens ram. På det sättet försöker man garantera att det inte finns motsägelser inom systemet. Så säkras förutsebarheten och rättssäkerheten. Och därför får vissa beslut fattas endast av domstol, till exempel frihetsberövande och rättsprövning av administrativa beslut.

I rättssäkerhetens intresse upphävs alltså då och då både lagar, förordningar och beslut – med tillämpning av vanliga rättsliga principer, och för att skapa enhetlighet och därmed förutsebarhet i systemet.

Därför får inte lagstiftaren leka domstol. Riksdagen får skapa normer men inte besluta i enskilda fall Den får heller inte lägga sig i hur domstol dömer.

Å andra sidan får inte domstolen leka lagstiftare. Därför måste domstolen hålla sig till lagen och får inte döma till straff annat än enligt given lag.

Nycander uppfattar förslaget att ge domstolarna en reell lagprövningsrätt på ett egendomligt sätt. Han tror att "den röda tråden är att domstolarna borde bli en politisk motvikt till riksdagen och regeringen". Men det är ju en total missuppfattning av idén. Tanken är den rakt motsatta. När de politiskt valda riksdagsmännen har skapat grundlag och lag, så är det juristernas, särskilt domstolarnas, sak att se till att lag håller sig inom grundlag och att regeringsbeslut, myndighetsbeslut och domar håller sig inom och följer de beslut politikerna har fattat.

Att den prövningen måste ske i varje demokratisk stat råder det enligt min mening ingen tvekan om. Hur den skall ske är däremot en teknisk fråga om vilken man kan ha olika uppfattningar. Somliga länder har författningsdomstol, till exempel Tyskland. Lagprövningsrätt för domstolarna är en annan metad som tillämpas i många länder.

Ett av dessa är USA. Nycander är kritisk mot denna förebild. Han borde kanske ha större respekt för ett system som har utgjort den främsta sammanhållande länken i världens äldsta demokrati.

Men han behövde inte ha färdats så långt. I Norge finns en lagprövningsrätt av den art vi efterfrågar i Sverige.

Såvitt jag vet finns det däremot inget annat land som har hejdat sig på halva vägen och sagt att prövning visserligen får ske, men inte får ge resultat om inte felet är uppenbart. Och att på detta sätt skyddas inte bara riksdagsbeslut utan också regeringens förordningar.

Det är inte USA. och Norge som är avvikande, utan Sverige.

Claes Beyer

REGERINGSFORMEN

RF 11:14
Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart.
Copyright

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida