[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

"Domstolarnas organisation riksdagsfråga"
Laila Freivalds - Dagens Nyheter - 18 juni 2000

Företrädare för de fyra borgerliga partierna har på DN Debatt den 8 juni 2000 uttryckt sin oro för domstolarnas oberoende och för att reformeringen av domstolsorganisationen bedrivs utan riksdagens medverkan. Det är en oro som inte är befogad.

- Medborgarna har rätt att ställa krav på ett domstolsväsende som håller hög kvalitet och ger god, snabb och effektiv service. Dömande verksamhet av hög kvalitet skall finnas nära medborgarna och i alla delar av landet. Domstolarna skall vara moderna och attraktiva arbetsplatser.

- Nyckelfrågor i det pågående reformarbetet är en utvecklad beredningsorganisation, ökad kompetensutveckling för all personal samt en ökad specialisering av domarnas arbetsuppgifter. Regeringen har i den nyligen presenterade handlingsplanen för, domstolsväsendet gjort bedömningen att en reformering är nödvändig för att möta förändringar i omvärlden, såsom internationaliseringen och domstolarnas ökande inflytande. Det är glädjande att konstatera att skribenterna numera inte har någon annan uppfattning i frågan om att en reformering av domstolsväsendet bör ske.

- Men skribenterna anser att domstolarnas självständighet är svagare än tidigare. Några exempel på den påstådda försvagningen av domstolarnas ställning ges dock inte. Inte heller anges på vilket sätt regeringen inte skulle ha beaktat domstolarnas särställning i redovisningen av reformarbetet. Skälet till detta är naturligtvis att några sådana exempel inte kan ges. Vad man däremot tar upp är att domkretsindelningen inte regleras i lag och att Domstolsverket har kommit att få en alltför betydande roll.

- Den springande punkten tycks således vara det sätt på vilket riksdagen medverkar i reformprocessen. Låt mig erinra om att jag 1995 tillsatte en parlamentarisk utredning med uppgift att se över domstolsorganisationen. Samtliga riksdagspartier var representerade. Efter ett och ett halvt år avslutades, utredningen utan att ha lyckats få fram ett förslag. Oenigheten var allt för stor och parlamentarikerna kunde inte samla sig kring några förslag till förändringar.

- Den formella beslutanderätten när det gäller domkretsindelningen ligger sedan länge hos regeringen. Det är dock min uppfattning att frågor om domstolsorganisationen är av så stor vikt att förändringar bör ske med stöd av riksdagens majoritet, oavsett var den formella beslutanderätten ligger. Riksdagen spelar därför faktiskt en avgörande roll i reformarbetet. Varje planerad förändring har presenterats för och debatterats av riksdagen. Riksdagens majoritet har ställt sig bakom varje förändring regeringen har redovisat.

- Det är mot den bakgrunden svårt att förstå vad skribenterna menar när de anser att frågor om domstolsorganisationen bör regleras i lag och beslutas av riksdagen därför att förändringar i domstolsorganisationen bör ha en bred politisk förankring. Riksdagens beslut om sedvanliga lagändringar tas med enkel majoritet. En lagreglering av domkretsindelningen skulle därmed inte säkerställa något bredare förankring än den ordning som nu tillämpas. De förhållandet att de borgerligt partierna inte är i majoritet riksdagen innebär inte ett ”demokratiskt underskott" utan är ett resultat av 1998 års val Det vore dock utan tvekan värdefullt om reformarbetet gav ett ännu bredare stöd i riksdagen. Men för det krävs att de borgerliga partierna tar sig samman och visar en verklig vilja att ta ansvar för domstolsväsendets utveckling.

- Utöver riksdagsförankring är det viktigt att arbetet bedrivs i nära samarbete med domstolsväsendet. Enligt företrädare för domstolsjuristernas fackliga organisation är regeringens handlingsplan visionär och man ställer sig bak om den övergripande inriktningen. Däremot tycker man. inte att regeringen är tillräckligt långtgående när det gäller konkreta förslag till förändringar. Otåligheten är med rätta stor inom domstolsväsendet. Men jag ser det som helt nödvändigt att förankra varje förändring såväl i riksdagen som inom domstolsväsendet. Det är bättre att ändå kunna gå framåt, om än långsamt, än att inga förändringar alls sker som förhållandet var under lång tid.

Laila Freivalds
Justitieminister

Copyright

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida