Följ Börje Ramsbros tvist med den statliga Stiftelsen Industrifonden! Rättsligen giltigt och juridiskt korrekt..? Citat: ".. köparna har gjort ett rättsligen giltigt och juridiskt korrekt förvärv av aktierna i Holding och senare även International,.." Den här meningen har Börje Ramsbro hört till leda, i tal och i skrift, från Stiftelsen Industrifondens företrädare under många många år. Det är vad de skyddat sig bakom istället för att ta en saklig diskussion. Läsaren som har följt Börjes strävan efter rättvisa gentemot den statliga Stiftelsen Industrifonden känner igen detta, se t.ex. NÄR "förvärvade" Industrifonden aktier i System 3R? Påståendet kunde, och har aldrig kunnat, styrkas med några köpeavtal. Naturligtvis skulle jag vilja säga. Det är taget rakt ur luften och kan inte vara mer felaktigt. Det var därför  Börje kände sig föranledd att lämna in en stämning mot Industrifonden, mål nr T 7855-12 Industrifonden har hela tiden, som en envis åsna, gång på gång hävdat att den har ”fått ärva” 30.000 aktier i System 3R International AB av dåvarande Stiftelsen Småföretagarfonden. Men efter att Börje fick rätt i en mellandom i Stockholms tingsrätt, i juni 2014, där det fastställdes att Stiftelsen Småföretagarfonden aldrig har ägt några aktier, föll det påhittet Industrifonden måste hitta på något annat. Så nu påstår de att, citat: "...Industrifonden gjort ett självständigt förvärv av aktierna i International i januari 1994", fortfarande utan att kunna visa några som helst avtal. Jag undrar just vad de har fått det här ifrån? Om de nu skulle ha hittat några gamla köpeavtal, varför visar de inte upp dem? Vi som har satt oss in i den här ”System 3R-affären” vet att också detta är taget ur luften. En rad frågor dyker naturligtvis upp. Varför håller en statlig stiftelse som Stiftelsen Industrifonden på och hittar på lögner? Varför leker de kurragömma med Börjes egendom istället för att göra rätt för sig? Varför använder de skattemedel för att försvara ekonomisk brottslighet? Är detta ett exempel på hur regeringens "nya innovationspolitik" ska bedrivas? Skrämmande. Jag hänvisar här till den senaste inlagan från Börjes ombud med en kortfattad sammanfattning av grunderna i den pågående tvisten, Börje Ramsbro ./. Stiftelsen Industrifonden. Inlagan kan tjäna som en juridisk grundkurs i hur man inte bör fälla  påståenden utan att kunna redovisa de verkliga omständigheterna. Genom länkar hänvisas till fakta och lagar för att ge den som är intresserad en bild av hur illa det är ställt med den juridiska kompetensen inom Stiftelsen Industrifonden. Med vänlig hälsning Marie-Anne Olsson Friaskribenter Avskrift: Se original Aktbil 195   Mål nr T 7855-12 Börje Ramsbro ./. Stiftelsen Industrifonden 1.    Som ombud för Börje Ramsbro får vi härmed inkomma med yttrande med sammanfattning av grunderna inför den muntliga förberedelsen den 12 februari 2015. Sammanfattning av grunder 2.    Holdings försäljning av aktierna i International var ogiltig då styrelsebeslutet om försäljningen strider mot aktiebolagslagens jävsregler, mot styrelseledamöternas lojalitetsplikt och mot förbudet om olovlig utdelning. Det har därmed uppkommit en rätt för Holding till vindikation av aktierna i International. Industrifonden har avyttrat de rättsstridigt förvärvade aktierna i International. Om aktierna inte kan återgå föreligger en rätt till ersättning motsvarande värdet av egendomen vid tidpunkten för förvärvet. Holding har inte riktat något sådant krav mot Industrifonden och fordran har inte beaktats vid Holdings likvidation. 3.    Någon kallelse i laga ordning till den uppgivna bolagsstämman i Holding den 3 december 1993 har inte skett. Ramsbro som vid tidpunkten innehade samtliga aktier i Holding har – i motsats till vad som påstås i stämmoprotokollet – inte varit närvarande vid den uppgivna bolagsstämman den 3 december 1993 och någon sådan stämma har vidare inte hållits. Någon giltig fullmakt att rösta för Ramsbros aktier i Holding har inte funnits och någon sådan fullmakt har inte heller åberopats. Det i protokollet till den extra bolagsstämman redovisade beslutet att utse en ny styrelse har således tillkommit under sådana brister att det därmed är en nullitet. Således är Holdings försäljning av aktierna i International ogiltig även på grunden att beslutet fattats av en styrelse som saknade behörighet att företräda Holding. 4.    Ramsbro har som ägare till 90 % av aktierna i Holding vid överlåtelsen, en motsvarande rätt till ersättning. Han har lidit en skada som avser värdet av aktieposten i International om 30 000 aktier, vid tidpunkten för förvärvet. Denna skada är ersättningsgill, a.    då Ramsbro som ägare haft så konkreta och närliggande intressen knutna till skadan att han har en självständig rätt till ersättning för den skada som Industrifonden orsakat Holding och därmed honom. b.    då Industrifonden genom förvärvet av Holdings aktier i International gjort en obehörig vinst och Ramsbro som ägare av Holding, en motsvarande förlust. Denna förmögenhetsöverföring ska därmed återgå med tillämpning av rättsprincipen om obehörig vinst. c.    Härtill ska äganderättsskyddet i artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR) beaktas. Ramsbro är att betraktats om offer i konventionsrättslig mening för den äganderättskränkning och därav framkallad skada, som den i målet aktuella utförsäljningen av Holdings aktier i International innefattar. Kränkningen och skadan har i motsvarande mån träffat honom som ägare av bolaget. Det föreligger en på EKMR grundad positiv förpliktelse att på nationell nivå ge ett adekvat rättsligt skydd för Ramsbros konventionsrättighet också i relationen mellan enskilda rättssubjekt. Ovan åberopade rättsnormer ska mot denna bakgrund ges en konventionskonform tolkning så att rättighetsskyddet blir praktiskt och effektivt. 5.    Industrifonden har bl.a. invänt att Ramsbro under alla förhållanden inte lidit någon skada då han förlorat kontrollen över aktierna i Holding redan den 3 december 1993, dvs. innan Industrifonden blev ägare till aktierna. Detta genom att den 3 december ha sålt 10 % av aktierna till Håkan Nordquist, Företagskapital AB och Stiftelsen Småföretagarfonden samt genom utfärdande av en ovillkorlig och oåterkallelig option till Sparbanken om ett förvärv av resten av aktierna. Industrifonden påstår således att Ramsbro vid tidpunkten för beslutet om aktieförsäljningen den 28 januari 1994 saknade intresse i Holding. 6.    Ramsbros inställning vad avser Industrifondens invändning är att rättshandlingarna den 3 december 1993 är ogiltiga på grund av rättsstridigt tvång (29 § avtalslagen) och ocker (31 § avtalslagen). Rättshandlingarna har framkallats genom ett hot om att inte ta tillbaka en för ändamålet gjord konkursansökan syftande till att få till stånd en vederlagsfri överlåtelse av Ramsbros ägande i System 3R-koncernen. Det är därmed fråga om utnyttjande av en beroendeställning för att tilltvinga sig en förmån som står i uppenbart missförhållande till vederlaget. 7.    Vad avser den ovan beskrivna optionen har den enligt Sparbanken tillkommit som en extra säkerhet för det lån för vilket aktierna var pantsatta. Företrädare för Sparbanken har i linje härmed omvittnat att möjligheten att påropa optionen var ett alternativ till att göra en pantrealisation. Optionen är därmed ett förbehåll om förverkande av pant som är ogiltig enligt 37 § avtalslagen.  Vindikation Rätt för en person att återkräva egendom från en annan i vars besittning egendomen (med orätt) befinner sig. Artikel 1 - Skydd för egendom Envar fysisk eller juridisk persons rätt till sin egendom skall lämnas okränkt. Ingen må berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som angivas i lag och av folkrättens allmänna grundsatser. Ovanstående bestämmelser inskränka likväl icke en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner erforderlig för att reglera nyttjandet av viss egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter och andra pålagor eller av böter och viten. Tvång 29 § Avtalslagen Rättshandling, den någon utan användande av sådana tvångsmedel, som i 28 § avses, rättsstridigt tvungit en annan att företaga, vare ej gällande mot den tvungne, där de, gent emot vilken rättshandlingen företogs,  själv utövat tvånget eller ock insett bort inse, att rättshandlingen framkallats genom rättsstridigt tvång från annans sida. Ocker 31 § avtalslagen Har någon begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att taga eller betinga sig förmåner, vilka stå i uppenbart missförhållande till det vederlag, som må hava blivit erlagt eller utfäst, eller för vilka något vederlag icke skall utgå, vare rättshandling, som sålunda tillkommit, icke gällande mot den fördelade. Lag samma vare, där sådant otillbörligt förfarande, som i första stycket avses, ligger annan till last än den, gent emot vilken rättshandlingen företags, och denne ägde eller bort äga kunskap därom. Ogiltig enligt 37 § avtalslagen Förbehåll att pant eller annan säkerhet skall vara förverkad, om den förpliktelse för vars fullgörande säkerheten ställt icke rätteligen fullgöres, är utan verkan. När ska kallelse till bolagsstämma senast ske? Text hämtad från Aktiespararnas hemsida Kallelse till ordinarie bolagsstämma skall utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före bolagsstämman. I bolagsordningen får det föreskrivas att kallelse till en ordinarie bolagsstämma får utfärdas senare än vad som anges i första stycket, dock senast två veckor före bolagsstämman, detta gäller dock inte för publika aktiebolag. Det är endast privata aktiebolag som har möjligheten att ha kortare tidsfrister för kallelse till ordinarie bolagsstämma. Bolagsordningen kan innehålla bestämmelser om att kallelse får utfärdas senast två veckor före stämman. Kallelse till extra bolagsstämma där en fråga om ändring av bolagsordningen kommer att behandlas skall utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före bolagsstämman. För privata aktiebolag för det i bolagsordningen föreskrivas att kallelse till en sådan bolagsstämma som avses i första stycket får utfärdas senare än vad som anges där, dock senast två veckor före bolagsstämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma än skall utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman, dvs. kallelse till extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordningen inte skall behandlas. Kallelsesätt Aktieägarna skall kallas till bolagsstämma på det sätt som föreskrivs i bolagsordningen. Kallelse skall även skickas med post till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget, om; ordinarie bolagsstämma skall hållas på annan tid än som föreskrivs i bolagsordningen, eller bolagsstämman skall a) behandla en fråga om ändring av bolagsordningen, b) ta ställning till om bolaget skall gå i likvidation, c) granska likvidators slutredovisning, eller d) behandla en fråga om att bolagets likvidation skall upphöra. I ett publikt aktiebolag skall kallelse till bolagsstämma, utöver ovanstående, alltid ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och minst en i bolagsordningen angiven rikstäckande dagstidning. Kallelsens innehåll Kallelsen skall innehålla ett förslag till dagordning för bolagsstämman. I förslaget till dagordning skall styrelsen tydligt ange de ärenden som skall behandlas vid bolagsstämman. Ärendena skall vara numrerade. Det huvudsakliga innehållet i varje framlagt förslag skall anges, om förslaget inte rör en fråga av mindre betydelse för bolaget. Avser ett ärende en ändring av bolagsordningen, skall det huvudsakliga innehållet i förslaget till ändring alltid anges. Om aktieägarna skall kunna utöva rösträtt vid en bolagsstämma med stöd av en sådan fullmakt skall det framgå av kallelsen hur de skall gå till väga för att få ett fullmaktsformulär. Särskilda krav gäller i vissa andra slag av ärenden, exempelvis vid kallelse till stämma omfattande beslut om emission, vinstutdelning, förvärv och överlåtelse av egna aktier, minskning av aktiekapital och likvidation. Läs vidare: Dags för sanningen - Dags för sunda värderingar - Nu får det vara nog Innovators´Recistance Bankrättsföreningen Informera ditt nätverk om denna sida