Följ Börje Ramsbros tvist med
den statliga Stiftelsen Industrifonden!
Byggdirektören som lekte bankdirektör
Av Börje Ramsbro - 5 juli 2016
Först efter huvudförhandlingarna (i oktober-november
2015) i tvisten mellan mig,
Börje Ramsbro, och Stiftelsen Industrifonden
föll de sista pusselbitarna på plats. Jag har i snart 25 år funderat och
sökt svar på hur den f.d. byggdirektören Lars-Ove Håkansson kunde
”sälja” System 3R-koncernen bakom ryggen på mig utan min vetskap, utan
min tillåtelse, utan fullmakt och utan att någon pant var
påropad eller tagen in anspråk
Lars-Ove Håkansson hade ett förflutet som koncernchef på byggbolaget Skanska. Av någon underlig anledning kvalificerade han sig som bankdirektör, trots att han fick lämna företaget efter ränte- och valutaförluster på över en (1) miljard Mkr. Citat:
"Barnevik tar rodret i otät skuta
Av THOMAS LERNER Publicerad 1992-09-30 Dagens Nyheter ekonomi
ABB-chefen Percy Barnevik tar över ordförandeklubban i byggjätten Skanska. Detta sedan bolaget förlorat över en miljard kronor på valutaspekulationer och den senaste tidens extremt höga ränteläge.
På tisdagen avgick Lars-Ove Håkansson som styrelseordförande och koncernchef i Skanska. Samtidigt tog han på sig ansvaret för bolagets stora förluster.
- Som ordförande och koncernchef personifierar jag Skanskas ledning och styrelse. Därför lämnar jag med omedelbar verkan mina befattningar, sa Lars-Ove Håkansson.
"Efter den ”prestationen” erbjöds han att bli styrelseordförande för Sveatornet, Sparbanken Sveriges s.k. skräpbank efter den kollapsade Första Sparbanken.
Lars-Ove Håkansson var åberopad av Stiftelsen Industrifonden att vittna i rättsprocessen (T 7855-12). I rättssalen satt denne ”store man” nervös som ett barn och valsade runt för att försvara vad han hade ställt till med i samband med "System 3R-affären". Nu förklarade han att han inte hade kunnat tänka sig en affär där jag, Börje Ramsbro, skulle vara fortsatt delägare i System 3R. På frågan varför blev svaret att banken hade tappat förtroende för mig efter att jag hade köpt ut de immateriella rättigheterna från mitt hundraprocentigt ägda System 3R Holding AB. Ett utköp som gjordes för att skydda företaget mot de konkursmässiga bankerna. Dessutom påstod han att jag hade förhindrat VD från att sköta sitt jobb.
Här har vi byggdirektören i ett nötskal. Han sålde alltså mitt företag grundat på skvaller och förtal. Lars-Ove Håkansson hade inte ens besökt företaget i Vällingby eller tagit del av den information som jag lämnat honom. Lars-Ove sålde mitt företag osett till köparna Företagskapital AB och Håkan Nordquist för 1 krona. Det var ett igång varande företag som då omsatte c:a 285 Mkr, hade c:a 285 medarbetare och exporterade 97 %. Det var ett globalt lönsamt företag grundat på egna uppfinningar, produktsystem och koncept, och vi hade produktion i egna fabriker och marknadsföring via egna marknadsbolag worldwide. Se företagspresentation System 3R.
Inte nog med att Lars-Ove Håkansson skänkte bort företaget för 1 krona, han ingick ett hemligt avtal med ”köparna” om att även de immateriella tillgångarna skulle överföras kostnadsfritt. Det hemliga avtalet fick jag kännedom om först den 15 november 1994 genom Bankledningen i Sparbanken. se avtal punkt 3.2, citat:
"Nordquist och Företagskapital skall tillse att de för (System 3R) International nödvändiga patent- och övriga immaterialrätter som ägs av (System 3R) Holding kostnadsfritt överförs till International."
System 3R Holding ägdes till 100 % av mig.
De immateriella tillgångarna, som utgör c:a 80 % av ett företags marknadsvärde, hade i detta fall ett marknadsvärde på c:a 100 Mkr. Detta förstod naturligtvis inte den f.d. byggdirektören. Han hade inte en aning om vilka immateriella tillgångar som krävs för en global och smart verkstadskoncern i den storleksordningen som gällde för System 3R-koncernen. Han var ett lättlurat byte för de tilltänkta "köparna" som agerade bak min rygg.
Nu
är det så lyckligt att Industrifondens huvudman, staten via
näringsdepartementet, ger mig fullt stöd för de immateriella
tillgångarnas dominerade andel av marknadsvärdet. Näringsdepartementet
har lämnat ett uppdrag till Vinnova och PRV att lära små och medelstora
företag att ett företags marknadsvärde till 80 % omfattas av
immateriella tillgångar.
Inte nog med att Lars-Ove Håkansson var total okunnig om hur man fastställer marknadsvärdet på ett igång varande företag. Industrifondens ombud och deras vittnen visade sig lika okunniga. De kunde inte ens skilja på substansvärde (skrotvärde) och avkastningsvärde (marknadsvärde). Ombuden ”löste” detta genom att lägga fram och åberopa som bevisning en falsk urkund enligt följande.
Industrifonden åberopade ett dokument från den 12 oktober 1993, aktbilaga 234, och hävdade att det kom från mig och att jag hade använt det i förhandlingar med bankerna. Dokumentet inleddes med texten, citat:
"Utgångspunkten för ett övertagande har varit en substansvärdering. I bolagets nuvarande läge torde det vara utomordentligt svårt att diskutera avkastningsvärde."
Av detta framgår att företaget skulle övertas utifrån substansvärdet, dvs skrotvärdet. Avkastningsvärdet hade Sparbanken vid tidpunkten fastställt till c:a 115 Mkr, exklusive de immateriella rättigheterna, men det tog inte Lars-Ove Håkansson någon hänsyn till då han inget förstod.
Detta dokument är i själva verket upprättat av Håkan Nordquist och
Företagskapital i deras förhandlingar
med Lars-Ove Håkansson. Genom att
bl.a. undanhålla följebrevet försökte Industrifondens ombud, advokat
Hans Bagner och advokat Pontus Ewerlöf, här att åberopa dokumentet i ett
försök att leda i bevisning att det var jag som hade upprättat
detta. Deras övergripande syfte var hela tiden att försöka påvisa att
System 3R inte var värt någonting alls, och styrkte detta genom den falska urkunden från den 12 oktober 1993,
aktbilaga 234. De försökte alltså, och
lyckades med, att påverka tingsrättens dom på ett för mig negativt sätt
på falska grunder.
Det kompletta dokumentet fick jag tillgång till genom ett editionsyrkande mot Sparbanken 1997. Det bifölls av Stockholms tingsrätt men överklagades av Sparbanken till Svea Hovrätt. Enligt ett protokoll från Svea Hovrätt den 30 juli 1997 togs följande beslut, citat:
"Vad Sparbanken anfört föranleder inte hovrätten att göra annan bedömning än den tingsrätten gjort såvitt avser Sparbankens skyldighet att förete brev av den 12 oktober 1993. Mot bakgrund av att Börje Ramsbro numera godtar att Banken företer en kopia av brevet skall editionsplikten omfatta endast brevet i kopia."
Motvilligt tvingades Sparbanken lämna ut den kompletta handlingen. Den kan jag nu åberopa för att styrka att Industrifondens ombud gör bruk av falsk urkund. Ombuden använder medvetet aktbilaga 234, som bevisning för att visa att det vara helt i sin ordning att ta över System 3R-koncernen till skrotvärdet, trots att det var en igång varande lönsam global koncern med ett marknadsvärde som uppgick till c:a 175 Mkr. Efter några år såldes System 3R-koncernen vidare till en utländsk ägare för c:a 325 miljoner kronor.
Hur är det möjligt att styrelse och ledning i den av staten bildade stiftelsen Industrifonden kan tillåtas att processa mot en privatperson och göra bruk av falsk urkund i bevisningshänseende? Exemplet ovan är endast ett av flera falska urkunder som Industrifonden gjort bruk av för att vinna målet.
Jag ställer helt och hållet upp på näringsdepartementets satsningar på små och medelstora företag för att skapa ett hållbart och konkurrenskraftigt företagande. Men jag kan under inga omständigheter acceptera det fusk som Industrifonden utsatt mig för genom att åberopa falska urkunder i sin bevisning för att vinna framgång i tvisten.
Näringsdepartementet som utser styrelsen i Stiftelsen Industrifonden
Hälsningar
Börje Ramsbro
Grundare och ägare av System 3R-koncernen
Ramsbros tvist med Stiftelsen Industrifonden - Innehållsförteckning