Bankrättsföreningen vill nu uppmärksamma det svenska samhället på en reform av bankrätten, som är den mesta omfattande penningsystemreformen som någonsin föreslagits i Sverige och i världen. Finansreformrörelsen kallas för Den Vita Skolan i Nationalekonomi. EU-advokaten Henning Witte har skrivit en bok med samma namn som kan laddas ner gratis på hans hemsida White TV här.

http://www.whitetv.se/sv/white-school-of-economics/94-den-vita-skolan.html

Witte har analyserat vårt penningsystem utifrån ett juridiskt perspektiv och han kom fram till att det rör sig om ett förbjudet pyramidspel av värsta sorten, enligt lotterilagen. Det är två hemlighållna fakta som leder till denna slutsats:

1. Alla pengar föds som lån

Nästan ingen tänker på hur pengar görs. Det är inte bara Riksbanken som gör

pengar s.k. legala betalningsmedel, utan även alla privata banker, som dock inte gör legala betalningsmedel, men deras pengar fungerar i praktiken också som betalningsmedel. Riksbanken har enbart monopol på att trycka mynt och sedlar, men de utgör mindre än 5 % av dagens penningmängd, som är huvudsakligen digitalt. Alla pengar som görs är lån. Pengar kommer alltså genom utlåning in i samhället. Det finns ingen annan väg. Därför är det fel att säga pengar görs på börsen. Där sker enbart en omfördelning av de pengar som redan har gjorts hos bankerna. Penningmängden är alltså lika stor som kreditmängden. Om alla skulle samtidigt återbetala sina lån, skulle inga pengar finnas kvar. Problemet är, att det finns räntekrav knutna till alla lån. Penningmängden för räntorna finns dock inte. Den har aldrig skapats, då pengar enbart föds som lån, inte som ränta.

Många har stora problem att fatta detta, trots att det handlar om enkel mängdlära. Problemet märks inte i början av ett penningsystem, då vi mestadels betalar räntorna med de pengar, som egentligen är till för att återbetala lånet. Men så småningom, när fler och fler lån har amorterats, blir det kännbart, att penningmängden för räntorna inte finns. För att då komma över nya pengar finns enbart en väg, en ny skuldsättning. Regelverket tillåter inte att få nya pengar på ett annat sätt.

Samhället måste alltså konkurrera om en penningmängd som är för litet, då pengarna för räntorna aldrig skapades. Oberoende hur duktiga folk är, några kommer alltid till korta och blir tvungna att ta nya lån, för att kunna betala räntorna till de befintliga lånen. I det här systemet är det matematiskt omöjligt att alla tjänar tillräckligt med pengar, så att de kan betala sina räntor.

Detta är den värsta sorten av pyramidspel, då den tvingar människor in i lånefällan. Skuldsättning är ju enda vägen att komma åt nya pengar, om man inte lyckades att få av den kakan som redan finns, men som är för litet; redan från början. I vanliga pyramidspel är man i alla fall inte tvungen att delta.

I systemet är en exponentiell acceleration inbyggt. Varje gång någon skuldsätter sig ånyo för att kunna betala räntorna till sina befintliga lån, så drar personen nya räntekrav på sig. Penningmängden för dessa finns inte heller. Då måste en ny skuldsättning ske, med nya räntekrav. Dessutom har bankerna rätt, att ta ränta på ränta. Även det triggar igång en exponentiell utveckling. Alla exponentiella system, som kancer eller atomreaktioner, måste kollapsa.

Även alla pyramidspel måste krascha, då jorden enbart förfogar över ändliga resurser. Någon gång är gränsen nått, och nya deltagare kan inte rekryteras längre. Då kollapsar systemet. I vårt penningsystem kommer vi till den gränsen, när alla, inklusive bankerna själva, är så starkt skuldsatta, att de inte får nya lån beviljade. Ju högre räntorna, desto fortare kollapsen. Då en liten klick banksters gör sig enorma rikedomar på det här systemet, vill de förlänga livet av deras pyramidspel så länge som möjligt, och det är därför att räntorna hålls så låga nu.

2. Banksystemet smygexproprierar på 7 olika nivåer

I ett pyramidspel blir den lilla gruppen rik, som började med det, genom att värden skyfflas från basen uppåt i pyramiden. Ett pyramidspel kännetecknas också av att deltagarna får fusk mot äkta vara, ett dolt bedrägeri. Då pyramidspelet inte producerar äkta värden utan fusk, behövs hela tiden nya deltagare, för att hålla spelet vid liv (se ovan 1.)

2.1 Säkerheter

Nästan varje banklån kräver säkerheter i form av äkta varor som fastigheter, bilar, aktier, företag etc. Banken har genom lånet inte levererat äkta varor, inte legala betalningsmedel, utan fuskpengar, som banken själv producerat genom några knapptryckningar på sin dator, eftersom banken har inte pengarna de lånar ut (med småbelopp som undantag, typ 4 %, som är kapitaltäckningskravet). Banken har, i motsats till låntagaren, inte jobbat för de pengar de lånat ut. Ifall säkerheten dras in av banken, så har äkta värden bytt ägare mot fusk värden.

2.2 Inflation

Genom att banker får låna ut nästan hur mycket pengar de vill (s.k. fractional reserve banking), utan att ta hänsyn till samhällets bästa, producerar de betydligt mer pengar än bruttoinlandsprodukten. Volymen av pengar jämförd med all arbete/produktion i landet ökar dramatiskt, så att priserna ökar i snitt, då flera pengar finns tillhands för produktutbytet/arbetserbjudanden. Priserna stiger och besparingarna blir mindre värda. Detta är också en smygexpropriering.

2.3 Varor dyrare genom höga räntekostnader

Då pengar enbart kommer i omlopp i form av lån, är nästan alla produkter belastat med räntekostnader. Margrit Kennedy har räknat ut, att denna merkostnad kan vara på mellan 30 till 60% av en vara.

2.4 Skatter p.g.a. statsskuld

Då bankerna har blivit så rika genom decennier av pyramidspel, bestämmer de bakom kulisserna vad politikerna har att göra (Bankhuset Goldman Sachs kallas därför i USA numera för Government Sachs). Därför skuldsätter politiker sig hos privata banker, istället för att skuldsätta sig hos statliga banker. Detta medför ständiga och allt högre räntebetalningar till privatbankerna, som måste tas från skattepengar. Skattetrycket skulle vara betydlig lägre, ifall staten skulle skuldsätta sig hos sin egen bank, som delstaten North Dakota i USA gör, den enda som fortfarande har bra ekonomi.

2.5 Bank too big to fail

När Sverige hade bankkris i början på 90-talet och 2008 menade politikerna, att de stora bankerna var så stora, att de måste räddas med skattemedel för att undvika samhällsskador. Detta är nonsens. Riksbanken skulle kunna försörja samhället med pengar, ifall de stora bankerna kollapsar. Det är helt sjukt, att bankerna kan spekulera på skattebetalarnas bekostnad (moral hazard) och utdela feta bonusar till sig själva, men om det går snett, räddas de av samhället, genom ytterligare en smygexpropriering.

2.6 Stat too big to fail

När Grekland började vackla, blev även svenska skattebetalare av Anders Borg tvungna, att ställa upp, trots att Sverige röstade emot Euron. De rika Euroländernas skattebetalare måste rädda de fattiga, PIIGS-staterna. Räddningspengarna kommer dock inte till medborgarna i dessa länder, utan till olika privata banker, som för det mesta sitter i andra länder.

2.7 Valutareform

När en valuta kollapsar totalt, som tyska Reichsmark efter två världskrig, då kommer staten med guldkonfiskationer, tvångsinteckningar på fastigheter och dåliga kurser för besparingar, vilket är en väldigt flagrant form av expropriering.

En devalvering är en minivariant av en sådan åtgärd.

3. Lösningen

Ta bort de regler som gör penningsystemet till ett pyramidspel.

3.1 Förbjud att privata banker får låna ut pengar de inte hade, utan först skapade genom en dubiös bokföringstransaktion. Förbjud alltså fractional reserve banking och inför 100% systemet, kapitaltäckningskravet höjs från 4% till 100%, d.v.s. att banker enbart får låna ut legala betalningsmedel, pengar de redan har, antingen genom insättningar från sparare, egna lån eller eget kapital.

3.2 Enbart Riksbanken får producera pengar (legala betalningsmedel); pengar skall alltså förstatligas, men inte bankerna.

3.3 Pengar får enbart komma i omlopp i form av engångsutbetalningar från Riksbanken, utan återbetalnings- och räntekrav, alltså icke genom utlåning. Vi har inget namn för en sådan typ av pengar. Witte har döpt dem till arbetspengar.

3.4 Riksbanken får naturligtvis inte ge ut för mycket pengar, utan enbart så mycket som matchar bruttoinlandsprodukten. Pengar skall därmed täckas av arbete, och inte skulder som idag, eller guld som förr.

3.5 Ny penningdefinition: pengar är en motprestation för samhällsnyttigt arbete, som alla är överens om.

3.6 Under övergångsperioden skall bankerna låna av Riksbanken de felande 96 %, som de har fuskat med under sin utlåning, för en låg räntesats. På så sätt förs rånbytet från pyramidspelet långsamt tillbaka till samhället. Nyckelpersoner som berikat sig på systemet, som Wallenbergarna t.ex., skall exproprieras och sättas på socialbidrag.

3.7 Riksbanken skall vara fri från Riksdagen och deras ledning väljas i allmänna val vart sjätte år.

3.8 Under övergångsperioden skall kommuner och landsting öppna egna sparbanker (enbart 1 miljon EUR i startkapital istället för 5 hos vanliga banker) och skuldsätta sig där istället för hos privata banker.

Med denna reform kommer vi att få betydligt lägre skatter, inga statsskulder, ingen inflation, inga bubblor, ingen lågkonjunktur, ingen arbetslöshet och betydligt mer demokrati, då vi tar ifrån finansoligarkarna deras mäktigaste verktyg. Reglerna kan ändras, utan att ändra bestående regler inom EU. Att höja kapitaltäckningskravet till 100 % är redan idag möjligt utan att EU-draken kan lägga sig i.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund