Förutom sedlar och mynt, så skapas alla våra pengar som olika lån, som ges ut av privata bankinstitutioner – inklusive världens mest inflytelserika centralbank – den privatägda Federal Reserve. Bankerna skapar kapitalbeloppet, det vill säga pengar som lånas ut. Men de skapar inte pengarna till räntan, som behövs för att betala av lånen.

I Sverige, har endast den svenska Riksbanken rätt att ge ut sedlar och mynt, vilket framgår av Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet som meddelas genom lag (Lag 2010:1408) . De svenska bankerna agerar som om denna lag inte fanns. De har, själva genom egenmäktigt förfarande, ändrat Sveriges grundlag till fördel för bankerna och struntar helt enkelt i Regeringsformens (RF) bestämmelser.

När de svenska domstolarna skall tolka lagen reagerar det som denna lag inte fanns. Det framgår i alla fall av en dom i Norrköpings Tingsrätt från den 7 februari 2013- (T 2379-12) Det fick Rechtsanwalt Dr Henning Witte, som är EU-advokat erfara, när han stämde Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) för att inte följa regeringsformen och den svenska grundlagen.

Hur det kommer att gå i detta mål vet vi fortfarande inte. Målet är överklagat till Svea Hovrätt som ännu inte tagit ställning till om man skall bevilja prövningstillstånd. Målet är ett unikt pilotmål mot de allvarliga missförhållanden som sedan länge råder i vårt land, och som ingen genom att vidta rättsliga åtgärder mot detta missbruk, tidigare försökt att ändra på. Följden har blivit att den svenska regeringen gång efter annan tvingas stödja bankerna, på allmänhetens och företagens bekostnad.

När tingsrätten skulle göra en bedömning av målet gjorde man som man brukar när det gäller tvistemål mot bankerna. Skäl som talar mot bankernas sätt att felaktigt agera mot sina kunder, tar man helt enkelt inte upp i målen. Norrköpings tingsrätt som handlade detta mål tog helt enkelt inte hänsyn till i sina domskäl till klagande Henning Wittes enda bevisning: ett utlåtande från Riksbanken som konstaterar – att privata banker tillverkar pengar genom utlåning och därmed blåser upp penningmängden i Sverige.

Effekterna av detta system ser vi genom varje ny bankkris. För att det skall finnas pengar till räntan, måste ständigt nya lån tas ut – vilket expanderar penningmängden – som i sin tur driver upp priserna och plundrar oss på våra pengars värde. Resultatet är givet. Systemet i sig själv skapar en finansiell avgrund som vi nu åter är på väg mot under denna globala bankkris.

Tingsrätten som hade en möjlighet att ta ställning till denna fråga gjorde det inte som man skulle. Tingsrätten vägrade helt enkelt att tala om hur kreditgivning fungerar i Sverige, trots att denna fråga var det mest centrala i målet och har försetts med bevisning i form av ett intyg från Riksbanken, som tingsrätten undvek att ta ställning till.

Norrköpings tingsrätt uppför sig därmed som om 9:14 andra satsen i regeringsformen inte skulle finnas. Regeln heter "Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag" Den regeln syftar inte enbart till Riksbankens monopol att ge ut sedlar och mynt – utan till hela det svenska betalningssystemet som bankgiro och plusgiro, finansinspektionen (FI) sparbanker, finans – och betalinstitut mm. Riksbankslagen säger också att Riksbanken skall främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Enkelt uttryck handlar detta om att på olika sätt arbeta för att det finansiella systemet är stabilt och fungerar väl, skriver Riksbanken på sin hemsida.

I sin inlaga till tingsrätten har Henning Witte aldrig stött sig på grundlagens regel att Riksbanken har monopol att tillverka sedlar och mynt, utan på andra satsen i 9:14 i Regeringsformen (RF) , som kräver att allt som har med penning – och betalningssystemet att göra, måste regleras genom lag.

Det är helt befängt att påstå, som tingsrätten gör i sin dom, att denna bestämmelse endast skulle avse sedlar och mynt. SEB i likhet med de andra svenska bankerna tillverkar ju digitala pengar genom sin kreditgivning, vilket Riksbanken redan bekräftat i den i målet ingivna bevisningen. Därför krävs det också en lag som legitimerar SEB och de övriga bankerna att tillverka pengar.

SEB har i målet inte kunnat nämna någon sådan lag som ger dem rätt att tillverka pengar, vilket är protokollfört, därför att denna lag varken finns i Sverige eller inom EU. Därför ger SEB och övriga banker ut olagliga pengar vilket medför, att de inte har rätt att kräva dem tillbaka. Genom bankernas olagliga penningproduktion har bankerna, när det själva råkar i kris, vållat stora samhällsskador som massarbetslöshet, stor inflation, expropriation, plundring av företag, höga skatter och onödiga statsskulder.

Ett ständigt pågående pyramidspel som jag redan beskrivit de tragiska följderna av i min bok: Pyramidspel (Bankrättsföreningen, 2009) Ett Pyramidspel kännetecknas av att de som börjar spelet tillskansar sig rikedomar på bekostnad av dem som senare deltar i spelet och att spelet hela tiden måste rekrytera nya deltagare för att alstra värden och undvika kollaps av pyramidspelet.

Ju fler som deltar i detta pyramidspel, desto längre lever det. Det privata bankväsendet tvingar ju hela samhället att delta vilket medför att det tar lång tid mellan varven, innan pyramidspelet kollapsar vilket det måste göra med matematisk nödvändighet, då jorden har enbart har ändliga resurser och ett begränsat antal människor.

Drivkraften i bankernas pyramidspel är att privatbankerna, kan tillverka egna pengar genom utlåning, och att penningmängden för räntorna inte produceras.

För min egen del tror jag att den tyskfödde EU –advokaten Henning Wittes stämning mot en svensk bank beror på att Sverige är det land i Europa som behandlar sina företagskunder allra sämst. När sedan målen blir föremål för tvist i svenska domstolar, bryr sig inte domstolen om att följa de rättsregler som gäller. Det gäller framför allt bankernas skyldighet att bevisa att kundernas säkerheter har försämrats i tvister mot sina kunder – när krediter sägs upp – bara för att bankerna är på obestånd.

Hur domstolen kommer att agera i hovrätt och Högsta domstolen i detta ärende återstår att se. Sedan prövningstillstånd numera erfordras i redan hovrätten, brukar praxis numera vara att inte bevilja prövningstillstånd i de mål redan i andra rättsinstans, som är särskilt känsliga för det svenska bankväsendet.