Det var regeringsrådet Gustaf Petrén som bildade Meborgarrättsrörelsen (MRR) kort efter den svenska grundlagsreformen 1974. Huvudmålet med föreningen är att trygga allas frihet och oberoende genom grundlagsfästade av preciserade fri-och rättigheter och att öka medborgarnas inflytande på beslutsfattandet samhället.

På den politiska sidan tar sig motståndet mot domstolskontroll av politiska beslut ibland drastiska uttryck. Från inflytelserikt håll har tidigare framförts till exempel en mekanism för att avsätta domare i Högsta domstolen och att domstolarna domar obligatoriskt skulle underställas regeringen.

I Sverige har rättvisan inte blivit mycket mer än en gren av förvaltningen. Domarna kommer i regel från förvaltningen, och de uppfattar sig själva som en del av statsapparaten. Vad MRR vill åstadkomma i denna fråga, är självständiga domare, som garanterar rättvisa för alla. Det har blivit svårt att stämma högt uppsatta ämbetsmän inom både stat och förvaltning, som inte längre följer lagen. En del beslutsfattare struntar helt enkelt i att rätta sig efter domar där de blivit fällda i högsta rättsinstans.

När det gäller äganderättsskyddet hävdar MRR att den enskilde i stort sett inte åtnjuter något större grundlagsskydd mot det allmännas anspråk på hans tillgångar, när den ikläds formen av beslut om skatt och tvångsavgifter.

En allmän marksocialisering kan i Sverige gå till på så sätt, att allt markinnehav påläggs en sträng statsskatt, som får erläggas på så sätt att den skattskyldige avstår en viss del av sin jord till staten som betalning av debiterad skatt. Efter 10 års skattebetalningar av detta slag kan den skattskyldige ursprunglige jordägarens mark ha helt övergått till staten.

Grundlagen ger i dag inte något skydd mot en användning av skatteinstrumentet i syfte att på sikt åstadkomma mycket drastiska förändringar i äganderättsförhållandena i det svenska samhället. Det visar också vad som hände företagen när Sverige – trots starka protester från MRR – införde löntagarfonder.

Domstolarnas lagprövningsrätt är som bekant i hög grad begränsad i Sverige. En grundlagsstridig föreskrift som beslutats av regeringen – kunde bara tidigare åsidosättas om felet var uppenbart. Paragraf 11:14 i Regeringsformen. Man hade velat hindra en politisering av den dömande makten; bara i säregna fall. Efter många års kamp lyckade MRR få bort denna lagstridiga paragraf i lagstiftningen.

Men när denna paragraf försvann kommer i stället nya bestämmelser som innebär att domstolarna numera infört prövningstillstånd – i hovrätten och redan i andra rättsinstans i förvaltningsdomstolen – vilket ytterligare begränsar möjligheterna för den som önskar en "rättvis rättegång" enligt Europakonventionens bestämmelser som Sverige numera förbundit sig att följa.

Det var i Konstitutionsutskottet (KU 1983/84:2 y) som förslaget om löntagarfonder kom upp i KU. Lagförslaget som genomfördes trots hård kritik minoriteten – utskottets sju borgerliga ledamöter – framhöll att förslaget i praktiken innebar att företagen tvingades att utan kompensation från staten bidra till sin egen socialisering. Efter en hård kampanj från bland annat MRR lyckades vi få bort denna mot företagen konfiskatoriska och diskriminerande lagstiftning.

MRR menar att en förstärkning av regeringsformens rättsstatsprofil förutsätter åtminstone två saker. Det krävs en mera normativ grundlag. Den måste ge uttryck för en klar ideologi med rättsstaten som ett viktigt element. För att kunna åstadkomma detta krävs att man vet vad man vill (ideologi) och utforma lagtexten på ett sådant sätt att vem som helst kan förstå vad texten handlar om och kan rätta sig efter lagen.

Vad Meborgarrättsrörelsen i Sverige lyckats åstadkomma efter många års kamp är att artikel 6 i Europakonventionen om rätt till domstolsprövning och rätt till effektivt rättsmedel uppfylls. Efter flera försök och uppvaktningar hos regeringen har MRR i lyckats med att få denna artikel 6 införd i den svenska lagstiftningen.

Vad som numera gäller är att: "var och en skall vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse om brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag."

När det gäller den viktiga frågan om att var och en vars fri-och rättigheter enligt konventionen kränkts "skall ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet och detta även om kränkningen förövats av någon under utövning av offentlig myndighet".

Vad MRR nu strävar efter är ett strikt upprätthållande av dessa både principer – som vi efter många års kamp lyckats införliva i svensk rätt – vilket innebär en klar förstärkning av rättstaten. Vi hoppas därför att flera medlemmar önskar ansluta sig till MRR, både genom aktivt medlemskap eller frivilliga bidrag, så att vi tillsammans kan åstadkomma dessa nödvändiga principer som vi lyckats införa i det svenska rättsväsendet nu också kommer att upprätthållas i praktiken.

Mats Lönnerblad

Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund