[Hemsida] [Skicka vykort] Staten som skarprättare Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 5 jan. 2014 När ett land går med förlust – på grund av de styrandes egna bristande ekonomiska kompetens – brukar landets maktelit i första hand försöka lägga beslag på de besuttnas rikedomar och företagens egendomar för att komma tillrätta med landets stora underskott. Historiskt sätt gäller detta både i land som styrs genom diktatur, kungar, presidenter, eller demokratiskt valda ledare. Låt mig därför bara ge några exempel från de senaste århundradena för att alla skall förstå vad jag menar, både från Sovjetunionen som efter kommunismens fall åter förvandlades till det moderna Ryssland, från Tyskland och Sverige./p> Den enorma utvecklingen I Ryssland som skedde under andra hälften av 1800-talet berodde på oljeboomen och den industriella utvecklingen. 1873 kom svensken Robert Nobel, Alfred och Ludvig Nobels äldre bror till Baku. Han grundade oljebolaget Nobel Brothers Petroleum Producing. På bara några år hade detta företag blivit ett ledande oljebolag på världsmarknaden. Oljeboomen tog tillfälligt stopp 1917 då inbördeskrig och interventionskrig följde på den ryska revolutionen. ”Oljekungarna” och de tidigare industrialisterna fråntogs all makt och måste lämna landet. Somliga av dem blev även fängslade och avrättade. Bolsjeviker tog makten i Baku och 1918 iscensattes i staden en massaker i staden. Mellan 1918 och 1920 var Baku huvudstaden i det självständiga Azerbajdzjan, innan landet införlivades i Sovjetunionen. Baku blev återigen huvudstad i Azerbajdzan då Sovjet splittrades 1991. Under den ryska revolutionen och Hitlers Tyskland gavs fritt spelrum för både Stalin och Hitler, som förföljde både företagare och oliktänkande. Bägge omgav sig med en märklig krets av grymma och blodbesudlade fanatiker, ständig redo att lägga beslag på privata tillgångar, företagares innovationer och bolag, vilket kunde ske ostraffat. I motsats till Hitlertyskland har Sovjet och det nya Ryssland fortfarande inte haft någon motsvarighet till Nürnbergrättegångarna. Ingen i det forna Sovjetunionen har hittills sonat sina brott. När Sovjetunionen åter förvandlats till en demokrati och de statliga oljebolagen privatiserades förvandlade oljekoncernen Yukos sitt oljebolag till ett av världen främsta privata företag inom oljebranschen, Men det skulle inte dröja länge innan den framgångsrike företagaren Michail Chodorkovskij hamnade i onåd hos president Vladimir Putin. Han blev fråntagen hela sitt företag som hamnade i fängelse där han tvingades sitta under 10 år, men blev nyligen ”benådad” av Putin. I Sverige – blev Sveriges ledande industrialist genom tiderna – Ivar Kreuger mördad i Paris den 12 mars 1932. Han hade försatt – de storbanker och finansbolag som hade spekulerat mot honom i en ohållbar situation – då det som spekulerat mot honom stod inför sitt avslöjande, vilket skulle kunnat få långtgående och ödesdigra konsekvenser, även för de som bedragit honom. Men genom en massiv förtalskampanj vann motståndarna kampen mot honom. Efter mordet kunde de lägga beslag på alla Ivar Kreugers värdefulla tillgångar för en spottstyver, med den svenska statens godkännande. Samma sak hände under den svenska bankkrisen 1987 – 1993, fast i mycket större skala mot svenska skötsamma företagare - när svenska staten tillät bankerna och lägga beslag på de skötsamma svenska företagens tillgångar - när det var bankerna som var konkursmässiga. Medan man under den ryska revolutionen och i Hitlers Tyskland tog ifrån de förmögna borgarna deras egendomar och fängslade eller slog ihjäl företagare och oliktänkande använder sig Sveriges av en mycket listigare taktik. Efter mordet på Ivar Kreuger, vare sig fängslar eller mördar sina företagare. Däremot så kränker man företagare som opponerar sig mot bankernas tillvägagångssätt, när bankerna säger upp krediter på löpande band, bara för att de själva befinner sig i kris, och tillåts att upprätta långa förtalslistor som man sprider till ledande befattningshavare inom våra domstolar och låter även polisen ta hand om de upprättade registren för att därigenom komma åt företagare som man inte lyckas överta tillgångarna från på annat sätt. På det sättet försvann 60.000 skötsamma företag i Sverige under den förra stora bankkrisen, och landet har fortfarande inte repat sig efter vad som hände. Det märks inte minst på att många av de ledande svenska tillväxtföretagen försvunnit, utan att några nya jobb har skapats. Många av Sveriges ledande exportföretag är sålda till utlandet. Några straff för den massaker på företag, som skedde under den förra bankkrisen, har fortfarande inte utdömts. Hur man behandlar företagare är nyckeln till ett lands framgång. Det förstod vare sig Hitler eller Stalin. Aktiva ägare har blivit en bristvara i dagens ekonomier. Många politiker förstår inte hur välstånd skapas, som tror att det är en fråga som de kan detaljstyra – när det enda som kan ske på politisk nivå – är just ett bra ramverk. Välstånd skapas varje dag i välfungerande, konkurrenskraftiga företag. Då hjälper det inte med ett dåligt ramverk för företagande. Mats Lönnerblad Ordförande i Bankrättsföreningen och
|
Bankrättsföreningen |
Hemsida |