[Hemsida] [Skicka vykort]


ECB-chefen skjuter skarpt
Av Mats Lönnerblad - Ledaren  - 26 jan. 2015

ECB-chefen Mario Draghi tar till krafttag för att få igång euroområdets ekonomi. Med start redan under mars skall den europeiska centralbankens sedelpressar gå varma för att stödköpa obligationer för minst 1.100 miljarder euro. Mario Draghi lämnar öppet när han tänker avsluta programmet.

Draghis drag sänkte euron. Euron försvagades ytterligare, och en tidigare uppgång i såväl europeiska marknadsräntor vände ner som ett resultat, som vi ännu inte vet hur länge det står sig. Jämfört med andra centralbanker har ECB en trög beslutsprocess. Tyskland och ytterligare några länder har motsatt sig stödköpen, men verkar ha svårt att stoppa genomförandet.

Den globala bankkrisen håller fortfarande i sig. Men jämfört med den "hemmagjorda svenska bankkrisen 1987 - 1993" ser den nuvarande europeiska krisen annorlunda ut. Räntan ligger lågt och regeringarna börjar komma underfund med att det bara är företagens tillväxt som kan rädda Europa. USA börjar sakta att återhämta sig från den globala krisen, som startade år 2007. Efter sju svåra år av långsam återhämning, väntar USA fortfarande på det stora lyftet. Sverige verkar under samma period vara inne i ett nollsummespel.

ECB-paketet består av så kallade kvantitativa lättnader, eller QE som knepet kallas, Metoden i Europa är detsamma som USA tillämpar, för att försöka få fart på tillväxten. Det är att trycka nya centralbankspengar, som sedan används för att köpa statspapper. Räntorna pressas, och en viktig effekt är att valutan tappar värde. På det sättet är det tänkt att euroinflationen tar fart på allvar och länderna undviker att hamna i en nolltillväxt.

"Super-Mario" och hans gäng hoppas att initiativet att köpa statsobligationer; för 60 miljarder euro i månaden; nästan 600 miljarder svenska kronor i månaden, fram till september nästa år kommer att ge resultat. Totalt innebär detta ett paket på 1.100 miljarder euro, vilket var mer än vad någon hade trott. ECB lämnar även sin styrränta oförändrad. Genom att köpa upp obligationer hoppas man att öka utlåningen och via den få fart på prisökningen.

Krislandet Greklands statspapper kommer bara att köpas om landet uppfyller de krav på reformer och åtstramningar som ställs till följd av stödprogrammet med nödlån och reformkrav från EU och IMF. ECB:s köp av statspapper ökar trycket på den svenska Riksbanken att agera. Sannolikheten för Riksbanken att sänka ytterligare till minus kommer att öka eftersom Sverige påverkas mycket vad ECB gör.

Det är inte så konstigt att allt fler oroar sig för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Storföretagen försvinner utomlands och de små och medelstora företagen tappar mark, köps upp för en spottstyver eller försvinner, varje gång de svenska bankerna krisar.

Schweiz valutakris borde ge lärdomar för Sverige. Nyligen släppte den schweiziska centralbanken kopplingen till euron. Den kanadensiska centralbanken har också sänkt sin styrränta, vilket skickade Kanadadollarn till den svagaste nivån mot dollarn på nästa sex år. Norges Bank sänkte sin styrränta till 1,25 procent redan i december 2014. I Danmark försöker nu centralbanken att hålla en stabil växelkurs mot euron. För svensk del är valutan också viktig, även om Riksbanken inte bryr sig om att försvara en specifik växelkursnivå.

När det gäller hur man skall tackla ekonomiska kriser; där företagare drabbas, står svenska politiker helt handfallna. På område efter område uppvisar Sverige fortfarande ett lättsinne, en kortsiktighet inför de svenska företagarnas villkor som är häpnadsveckande. Varför förstår inte våra regeringar - vilka konsekvenser det kortsiktiga politiska spelet får för Sveriges förmåga - att tackla våra långsiktiga utmaningar skulle stärka Sveriges konkurrenskraft ?

Att skapa biljoner dollar, euro och pund ur tomma luften; är inte någon långsiktig lösning. Medan politikerna inte gör någonting konkret, för att gynna företagsamheten, producerar centeralbankerna pengar. Pengar som är tänkta att stimulera den europeiska ekonomin och euron och för att hjälpa exporten på traven. Men att skydda företagen mot krisbankernas härjningar när de drabbas av obestånd, är det ingen som tänker på.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen och
Sveriges Bankkunders Riksförbund


Bankrättsföreningen

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida