Två riksbankschefer har försökt tackla två olika problem med hjälp av styrräntan. Först ut var Bengt Dennis - som vid en presskonferens i september 1992 meddelade att han höjde marginalräntan med 500 procent - Det skedde med de bevingade orden; "The sky is the limit." Den gången handlade om att försvara den svenska kronans värde, vilket totalt misslyckades.

Nu försöker den nuvarande riksbankschefen Stefan Ingves göra om samma bravad; genom att göra tvärtom. Det skedde i samband med en presskonferens den 12 februari 2015, med orden; - "Vi vill vara tydliga med att vi kan göra mer, det kan bli aktuellt att sänka reporäntan ytterligare", meddelade Stefan Ingves, när han nu väljer att sänka styrräntan från 0 till 0,1 procent.

Med Schweiz och Danmark som färska exempel, följer nu Riksbanken efter och inför negativ styrränta. Det är en åtgärd som i bästa fall är meningslös och i värsta fall motverkar sitt eget syfte, anser Peter Malmqvist som arbetar som oberoende finansanalytiker.

Peter Malmqvist menar; när räntan faller till en lång men långsiktigt möjlig nivå blir vi lättade. När vi får räntor som är noll - eller ännu värre minus - blir allt fler oroade, även viktiga beslutsfattare. Det är en situation som upphäver allt vi lärt oss om marknadsekonomi, där vi ju ska bli kompenserade för att vi avstår konsumtion till kommande generationer, inte bestraffade.

Beskedet från Riksbanken vittnar om att vi i Sverige återigen har en sjuk ekonomi. Precis som Bengt Dennis försvar av den svenska kronan 1992, när han höjde räntan till 500 procent och hjälpte till att krossa företagare på på löpande band.

Trots att kostnaderna för villan och lägenheten nu sjunker ytterligare, fortsätter bankerna att sko sig allt mer på lånen, och bolånen är för dyra att lösa. Bankernas marginaler fortsätter att förbättras, visar ny statistik från Finansinspektionen. I november 2011 skärptes bankernas kapitaltäckningskrav av Finansinspektionen. Bankernas marginaler på bolån låg då på 0,87 procent. I december 2014 hade marginalen ökat till 1,54 procent.

Nettomarginalen för bankerna fortsätter att öka, trots att bankerna får låna allt billigare. När villan eller lägenheten som köpts för redan beskattade pengar, tar skattemyndigheten ändå ut 22 procent av vinsten, vilket gör det svårt för många att hitta en likvärdig bostad.

I början av februari 2015 redovisade de fyra svenska storbankerna; Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank 80 miljarder i ren vinst. Av vinsten delas över 50 miljarder ut till aktieägarna. Medan aktieägarna badar i miljardregn pressas bankkunderna med skyhöga räntemarginaler. Några försök från bankerna att ersätta alla de bankkunder som drabbades av den förra bankkrisen, genom felaktigt uppsagda krediter, har fortfarande inte gjorts.

Riksbankens besked att sänka reporäntan till minus 0,1 procent och samtidigt genomföra köp av statsobligationer är historiskt. Det verkar vara desperata åtgärder. Ingen vet hur det kommer att sluta. Resultatet kan bli ännu högre bostadspriser och därmed högre boendekostnader för alla som bor i storstad. Bankerna kommer att gör allt för att ta ut kostnaderna på sina kunder. Med ökad risk för fastighetsbubbla av samma slag som vi såg under den förra svenska bankkrisen 1987 - 1993. Det är ovanligt med negativ ränta i Sverige. Vi har aldrig haft det tidigare.

Under 1970 - och 1980 talen försökte svenska politiker att att devalvera sig ur alla kriser. Därför gick det som det gick. För min egen del är jag rädd för att vi kommer att titta tillbaka vad som blev följderna av vad som hände då. I den ekonomiska tiden in framtiden kommer vi nog att skaka på huvudet och säga: Hur var det egentligen vi tänkte ? När vi höjde räntan till himlen för att sedan sänka den till nivåer som tidigare varit otänkbara.

Det gratispengar som gäller. Den Europeiska Centralbanken har satt fart på sedelpressarna och tänker tydligen att det bara hjälper med att bara trycka nya pengar för att få fart på Europas förlorade välfärd. Det kommer garanterat att misslyckas.