Hon ansåg också att den del av anmälan som avser Nordeas Svarta Bok (utan att undersöka saken närmare) innebär påståenden om brott som numera skulle vara preskriberade. Och att ingivna handlingar inte innehåller några konkreta uppgifter eller bevis som ger anledning att inleda förundersökning för förtal, brott mot personuppgiftslagen eller annat brott som faller under allmänt åtal.

I samband med information om beslutet inflikade hon en liten "brasklapp". Hon skriver att förundersökning inte inleds betyder betyder att polis och åklagare inte kan kunna utreda det som anmälts - om det senare kommer fram nya uppgifter i ärende - kan en förundersökning komma att inledas.

Nu kan jag glädja både Riksåklaren och City Åklagarkammaren att nya uppgifter som nu finns tillgängliga har framkommit som visar att Nordea bluffade om sin Svarta Bok. Enligt artiklar i Svenska Dagbladet (SvD 2015-02-18 och 2015-02-19) Flera av varandra oberoende källor intygar nu att Nordeas listor över oönskade kunder fortfrarande var i bruk i maj 2013. Registren avvecklades först efter SVD:s granskning samma vår, vilket gör att fallet inte kan vara preskriberat.

Enligt SvD:s källor nekade Nordea när Datainspektionen ställde frågor. - Man svarade nej på alla frågor från Datainspektionen. De sade inget om ett register säger en källa. Det bekräftar nu Datainspektionens jurist Hans Kärnlöf. Datasinpektionen ställde frågan om det hade ett manuellt register, något som skulle falla under PUL (personuppgiftslagen). Men de svarade kategoriskt nej säger Kärnlöf.- De nämnde inte den här uppgiftssamlingen som som ni skriver om nu och som pågick fram till 2013, det sa Nordea inte ett ord om till Datainspektionen när de frågade.

Det är Carolina Neurath och Joel Dahlberg på Svenska Dagbladet som inhämtat om Nordeas informationen om Nordeas olagliga och straffbara register och kan avslöja att deras gigantiska register över "olämpliga" kunder, den så kallades Svarta Boken, användes tills för bara två år sedan.

Det var i maj 2013 som SvD näringsliv kunde avslöja att det figurerade ett register på Nordea med nedlåtande kommentarer om kunder som man inte ville göra affärer med. SvD kunde också publicera delar av listan som utgör bevisning vad som förekommit. SvD hade redan då uppgifter om att registret fortfarande användes flitigt av bankens kreditavdelning för att kontrollera kunder som ansökte om lån i banken. Men banken ljög för Svenska Dagbladets journalister när informationsavdelningen i banken försökte skylla ifrån sig att "detta är nu historia för banken och att listan var avvecklad".

Det fanns flera kända personer med: Olof Palmes bror Claes Palme beskrevs i mycket nedlåtande ordalag och även Gula Tidningens grundare Peter Ahlm. Om skådespelaren Johannes Brost stod det: "Brott. Narkotikabrott. Dömd 1987. Obeståndsgäldenär". - "Det här är ju fasansfullt", sade Johannes Brost om listan när SvD träffade honom. I övrigt vimlade det av omdömen som "Svindlarsläkt med far och två söner", "olämplig", "tvivelaktig mäklare" och "gangsterrevisor".

Eftersom banklögn kan ge fängelse är det nu dags att City åklagarkammare genast genomför en utredning. Förutom att anmäla till Riksåklagaren och City Åklagarkammare har ärendet även tidigare anmälts till polisen som fått kompletta listor av mig. Det finns flera vittnen som kan berätta om bankernas olagliga register. Varför någon förundersökning fortfarande inte har skett är således en gåta som nu måste besvaras ordentligt om Sverige vill fortsätta att kalla sig för ett rättssamhälle.