Nästa finanskris kommer inte att bero på otur. Snarare handlar det om ett rent beställningsjobb. Det stora problemet i svensk politik tycks inte vara vanligt käbbel utan något betydligt mer genant, skriver journalisten Andreas Cervenka i en stor artikel på tre helsidor i Svenska Dagbladet. (SvD 2015-04-25)

Andreas Cervenka kunde inte ha mer rätt i sak. Som skribent i finansrätt deltor jag jag själv i en SNS konferans några dagar tidigare (2015-04-22 som ägde i deras konferenslokal på Jakobsbergsgatan 18 i Stockholm. Några av de paneldeltagare som skapade stor uppmärksamhet var Marieke Bos, fil dr i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Eva Liedström Adler som är rikskonofogde, som talade på temat "Behöver låntagarna skyddas ? "

Vare sig Marieke Bos eller Eva Liedström verkade ta den svenska överskuldsättningen på allvar - eller fortfarande inte förstå vad som kommer att hända och vad som hänt under tidigare bankkriser - och vad som kommer att hända, när nästa bankkris inträffar. Vad som då händer är att de stora svenska bankerna inte längre får låna några pengar utomlands och måste begära sig själva i konkurs, om inte den svenska staten går in och räddar - ännu en gång - på allmänhetens och företagens bekostnad.

Men mest intresant var ändå Sebastian Toro, ekonom på LO och huvudskreterare i den av Anna Hedborgs ledda utredning om Överskuldsättning i det svenska kreditsamhället och vad denna utredning Statens offentlig utredningar SOU 2013: 78 kommit fram till: 95.000 svenskar har blivit överskuldsatta i mer än 20 år, efter den förra stora bankkrisen i Sverige 1987 - 1993. Utredaren föreslog därför absolut preskripition för alla de som drabbades under denna kris som jag själv skrivit om i flera av mina böcker om ekonomi och juridik: Den senaste med titeln: "Pyramidspel", 2009

I dag kan vem som helst förstå att Island var en hysterisk kasinoekonomi före den isländska bankkraschen, skriver Cervenka i sin artikel. Ett land med lika stor befolkning som Malmö med en banksektor på tio gånger BNP, som är ledd av ett antal självutnämnda finansgenier skulle erövra världen, är på förhand dömt att få betala priset för vad det ställer till med.

I en tabell över världens mest skuldsatta ekonomier i alla kategorier hamnade Sverige nyligen på andra plats, med skulder på 293 procent av BNP, endast slaget av Japan med 411 procent. Sveriges statsskuld är visserligen fortfarande låg men det privata skuldberget är desto större. Överskuldsatta hushåll är således ett dramatiskt och snabbt växande problem vilket också rikskronofogden höll med om i samband med konferensen på SNS, utan att riktigt förstå vad som då kommer att hända med den svenska bostadsmarknaden.

Enligt rikskronofogden Eva Liedström Adler handlar behovet av skydd för låntagarna framför allt allt om snabblån och konsumtionskrediter. Problemen med bostadslån finns knappt på myndighetens karta.

Så var det också under den förra stora bankkrisen 1987 - 1993 när den förra lånekarusellen inleddes i Sverige sedan alla lånerrestriktioner upphört. Medvetandet om vad som håller på att hända ännu en gång när svenska banker tvingas lita på riksbanken för att låna pengar och allmänheten och företagen får betala notan, är således obefintlig.

Enligt konsultfirman Mc Kinsey hamnar Sverige i tio-i-topp när det gäller högst skuldsättning totalt och även högt upp på förteckningen över de som ökat belåningen mest mellan åren 2007 - 2014. Genom alla företag som försvann under den förra stora bankkrisen har tillväxten i vårt land i relation till befolkningsutvecklingen, stått helt stilla under sju år. Mellan 2008 och 2014 var tillväxten per person under noll procent.

De senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att hushållen lån sedan början av 2008 ökat med 1.100 miljarder kronor, eller med 56 procent. Därför måste det vara dags att ta de varningar som jag framför i mina böcker och Andreas Cervenkas initierade artiklar i Svenska Dagbladet om stormvarning i det överbelånade svenska kreditsamhället på allvar.

Cervenka anser att den svenska bostadsmarknaden sedan lång tid tillbaka redan har lämnat stratosfären med en ökning av bostadsrättspriserna i Sverige på 19 procent bara under de senaste tolv månaderna och över 150 procent sedan 2005, enligt Valueguard.

Under den förra stora bankkrisen var det kommersiella fastighetsmarknaden som stod för de största förlusterna och inledde krisen när 60.000 skötsamma företagare fick sina krediter indragna och tillgångar beslagtagna och många av Sveriges stora börsföretag såldes till utlandet. Om detta kan sägas några saker. Lågt belånade och lågt värderade tillgångar kan vara ett skydd. Högt belånade och värderade tillgångar fungerar tvärtom.

Och om det är något som finanskriser lärt ut är det att statiska förhandsberäkningar ofta övertrumfas av verkligheten. Kort före konkursen hade banken Lehman Brothers fortfarande det högsta kreditbetyget AAA.