[Hemsida] [Skicka vykort] Skojarmetoder Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 19 maj 2015 De svenska storbankernas fondbolag har under många år fuskat med sina fonder. Spararna har betalat för aktiv förvaltning, med bankerna har inte gjort jobbet, skriver SvD-journalisten Joel Dahlberg i Svenska Dagbladet 2015-05-16, i ett stort inlägg, om hur bankerna beter sig när det gäller aktivt fondsparande. Bild: Omvända bankrånetJoel Dahlberg har redan tidigare länge - i både artiklar och böcker hävdat - att svensken varje år luras på tusentals kronor av sin bank. Bankmännen undanhåller medvetet information och säljer dåliga och dyra tjänster, fastän det finns bättre och billigare alternativ. I ett utdrag ur ett kapitel från Joel Dahlbergs nya bok: Sammansvärjningen. Så luras 5 miljoner svenska fondsparare (2015); berättar svenska fondveteraner för Dahlberg, om hur storbankerna under många år bedrivit falsk aktiv förvaltning. Vad det handlar om är att bankerna tar betalt för aktiv förvaltning som inte är aktiv. Två av Swedbanks fonder har redan uppmärksammats av Aktiespararna som har lämnat in en klagoanmälan till Allmänna reklamationsnämnden med krav på 7 miljarder kronor. Banken bestrider kraven. I boken: Sammansvärjningen avslöjar Dahberg också att SEB och Handelsbankens populära Sverigefonder under många år tagit betalt för aktiv förvaltning som inte varit aktiv. Anders Lannebo, fondveteran med eget bolag, hävdar i Dahlbergs bok att: - "Giftet, katastrofen kom när det stora bankfonderna började få inskränkningar i sina placeringsmandat. Man började närma sig indexförvaltning. Det fick till följd att man dödade kompetenskulturen. Det finns ingen duktig förvaltare inom bankerna som vill jobba med sådana restriktioner", anser Lannebo. Målet för bankerna blir därmed inte längre att försöka ge ett mervärde till spararen utan att undvika risken för misslyckande, menar han. En annan person som Joel Dahlberg intervjuar i sin bok är Staffan Grefbäck, VD på pensionsbolaget Alecta som förvaltar 600 miljarder kronor av svenskarnas tjänstepension. Han beskriver storbankerna dilemma så här: - "De föväntar inte ta ut svängarna i onödan, de får helt enkelt inte avvika för mycket från index. Men det betyder ju också att man inte heller kan gå bättre än index", säger Staffan Grefbäck när Dahlberg träffar honom i början av november 2014 på Alectas huvudkontor på Regeringsgatan i Stockholm. Staffan Grefbäck har nära 30 års erfarenhet av fondförvaltning. Han kallar förutsättningarna bör de svenska bankernas aktiva fondförvaltning för "assymetriska". Med det menar han att att skadan för banken av att en fond går 5 procent sämre än jämförelseindex väger tyngre än nyttan av att samma fond slår index med 5 procent. Att ta betalt för aktiv förvaltning utan att utföra den kallas i den internationella fondvärlden för closet indexing (dold indexförvaltning). Det finns akademisk forskning på området. Branschorganisationen Fondbolagens förening hänvisar till en rapport från december 2013 till en studie (The Mutual Fund Industry Worldwide: Expicit and Closet Indexing Fees, and Perfomane, Cremers/Ferreira/Matos/Stark, som beskriver detta fondfenomen. Vad är det då som skiljer en indexfond från en aktiv förvaltad del ? En indexfond skall spegla börsindex och utvecklingen i fonder är som börsindex minus avgift. Aktieinnehaven ser ut på samma sätt som index och det bedrivs alltså ingen aktiv förvaltnig. Avgiften på en indexfond är en bråkdel jämfört med en aktivt förvaltad fond. Huvudsyftet med en aktivt förvaltad fond är att slå börsindex. Det hoppas förvaltaren uppnå genom att fokusera på de aktier som kan gå bättre än index och se till att undvika dem som man tror går sämre. Avgiften för detta arbete är ofta fem-sju gånger högre än indexfond. Vad är då en dold indexfond? En dold indexfond är en fond som banken påstår är aktivt förvaltad. I själva verket avviker fondens aktieinnehav så lite från hur börsen index ser ut att fonden inte har någon större möjlighet att slå index. Spararen tvingas alltså betala för något som banken inte kan leverera. Frågan som uppstår nu vilket ansvar bankerna blir ålagda av Allmänna Reklamationsnämnden i första hand och i Tingsrätten i andra hand, om Aktiespararna driver detta ärende vidare. De svenska storbankerna brukar ju få rätt i sak - vilka stora fel de än gör - när de lurar företagare. I dessa fall kommer både företagare och konsumenter i kläm. Därför skall det bli mycket intressant för att se hur lång Aktiespararna tänker driva detta ärende och hur den Allmänna Reklamationsnämnden reagerar? Mats Lönnerblad
|
Hemsida |