"Det krävs mer än ursäkter" skriver Harold James, apropå Volkswagen-skandalen som briserade hösten 2015. Företagets skamlösa beteende kom i dagen först när det avslöjades att den tyska biltillverkarens programmering av 11 miljoner dieselfordon, så att motorernas mjukvara ställs om, enbart när fordonen genomgår utsläppsprov.

Harold James är professor i historia och internationella relationer vid Princetonuniversitet i USA. I den läsvärda artikeln i Dagens Nyheter (DN 2015-10-01) menar James att detta scenario känner vi alla igen från tidigare bankkriser. I Sverige påminner vi oss om vad som hände under den svenska bankkrisen 1987 - 1993, när de svenska storbankerna skyllde sin egen bankkollaps på sina kunder.

Om den senaste bankkrisen skrev jag själv om i en ledare hur bankerna bär sig åt för att socialisera sina förluster och privatisera vinsterna (Bankrättsföreningens ledare 2008-03-20: "Bankkollaps och börsfall") Hur bankerna och andra finansinstitut har uppfört sig gång på gång har jag också skrivit i flera av mina böcker som handlar om ekonomi och politik.

Löften om bättre beteende räcker uppenbarligen inte, menar Harold James. Något som de till synes aldrig upphörande skandalerna i finansbranschen har visat och jag själv redan skrivit om. Så snart tillsyningsmyndigheterna har rutit till om ett fall av marknadsmanipulation kommer ett nytt fram.

Problemet med bankbranschen är att den vilar på en princip som skapar incitament för fusk och lurendrejeri, vilket mina många exempel från mina böcker, åtskilliga ledare och debattartiklar visar. Bankerna vet mer om marknadsförhållandena än insättarna. Bankerna löper också en stor risk för skandal därför att många anställda uppträder så att de kan påverka hela branschens anseende, vilket också Sveriges "hemmagjorda" bankkris 1987 - 1993 visar och de svenska storbankernas senaste upprepade skandaler i Baltikum, där både SE-banken och Swedbank höll på att gå i konkurs, om de inte ännu en gång hade räddats av allmänheten och staten.

Sverige är inget undantag när det gäller upprepade bankkollapser. Harold James berättar i sin artikel om hur en enda handlare i Singapore - den vördnadsvärda Barings bank - fick banken att kollapsa. År 2004 stängde Citigroups japanska privatbank sedan en handlare hade riggat marknaden för statsobligationer. På JP Morgon Chase kostade en enda handlare, "London Whale" företaget 6,2 miljarder dollar.

Dessa bankskandaler visar att ursäkter bara är tomma ord och allt prat om en ny företagskultur för det mesta är bara prat. Så länge incitamenten är desamma förblir kulturen hos både bankerna och de globala bilföretagen oförändrad.

Fallet Volkswagen är en nyttig påminnelse och att oredlighet i de stora börsbolagen inte är begränsad till banksektorn, och att böter eller strängare regler inte kommer att lösa problemet. Tvärtom lyder en av företagsvärldens orubbliga naturlagar: För varje ny reglering uppstår en motsvarande spridning av innovationer för lura systemet, skriver Harold James.

Alla vet att den verkliga bränsleekonomin inte stämmer med bilförsäljarnas uppblåsta siffror, som tas fram i olika tester utförda i medvind och på en alldeles för slät vägbana.

Det finns två viktiga likheter mellan de ständigt upprepade skandalerna i finansbranschen och den nuvarande på Volkswagen. Den första är att stora företag, oavsett om de är banker eller tillverkare, är djupt förankrade i landets politik - med förtroendevalda som är beroende av sådana företag - för nya arbetstillfällen och skatteintäkter.

Den andra likheten är att både branscherna är underkastade många regleringar som inte är kompatibla. Tillsyningsmyndigheterna både i Sverige och utomlands må ha fromma förhoppningar om att bankerna vore pålitligare. Men de vill också att bankerna skall låna ut mer pengar till den reala ekonomin, vilket i många fall innebär alltför stora risker. Följden är att de därför inför regler som inte tydligt styr bankerna i den andra riktningen.

Regleringarna av avgasutsläpp står inför liknande dilemma. Lagstiftarna inriktade sig på att begränsa den globala uppvärmningen och enorma incitament uppstod för att tillverka fordon som släppte ut andra gaser och mikropartiklar som är mycket skadligare för människor som vistas i dess närhet. Någon kompromiss mellan att minska lokala föroreningar och att bekämpa klimatförändringen diskuterades aldrig.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen och
Sverige Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:

Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009