[Hemsida] [Skicka vykort]
Oschysta affärer
Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 30 dec. 2015
Vad som händer när bankerna är på obestånd och staten väljer att
ta över
företag för att rädda bankerna, är att affärsgamarna snabbt samlas, för
att plocka russinen ur kakan - och själva i symbios med sina egna
kontakter inom bankerna - snabbt lägga beslag på de bästa bitarna för
att sedan behålla eller sälja vidare.
Det var vad som hände ägaren till System 3R koncernen. Entreprenören och innovatören Börje Ramsbro som själv hade skapat det globala företaget System 3R - och gjort det till ett världsledande företag i sin bransch - uppsökte och träffade Håkan Nordquist den 9 och 12 september 1993 för att själv försöka klara sig från den knipa Nordbanken och Sparbanken försatt honom i. Ett möte som skulle få ödesdigra konsekvenser.
Orsaken till mötet var att de flesta av de svenska storbankerna då var på obestånd under perioden 1987 - 1993 - och hade tvingasts säga upp krediterna eller inte förlänga löpande lån för många av sina skötsamma kunder - som bankerna inte längre förmådde uppfylla sina förpliktelser mot.
På grund av bland annat de kapsejsade storbankerna var Börje Ramsbro beredd att dela med sig av sitt företag. En gemensam uppgörelse träffades med Håkan Nordquist och ytterligare en part som var Företagskapital AB.
Det skedde på grund av de svenska storbankenas egna fallissemang, när de inte längre kunde uppfylla sin lagstadgade kapitaltäckningsgrad och sina övriga förpliktelser mot sina kunder. Det var därför som Börje Ramsbro träffade en gemensam partsavsikt om att ingå ett delägarskap i det operativa bolaget System 3R International AB för att få in ytterligare kapital i bolaget.
Ägarfördelningen skulle vara lika delar. Det vill säga vardera 1/3 av aktierna i International. Börje Ramsbro ägde System 3R Holding AB till 100% och Holding ägde 91 procent i System 3R International AB. Närvarande vid mötet den 12 september 1993 var Börje Ramsbros rådgivare Claes Lindwall som hade spårat Nordquist som sökte investeringsobjekt efter 5 års skattekarantän i Belgien.
Villkoren för överenskommelsen var att Holding skulle reducera ägandet till 1/3 och Börje Ramsbro skulle tillföra International de vid tidpunkten privat ägde immateriella tillgångarna som sin insats för fortsatt ägande i International via Holding. Håkan Nordquist och Företagskapital skulle vardera tillföra 10 miljoner kronor i nytt kapital för International.
Som ett första steg i introduktionen av den kommande
ägarförändringen enligt den gemensamma
partsavsikten mellan Ramsbro och Nordquist och
Företagskapital
upprättade Nordquist i Ramsbros namn, i enrum, ett introduktionsbrev
(se
utskrift)
till Sparbanken som finns på vidstående ljudfil
Av introduktionsbrevet framgår att Börje Ramsbro och Håkan Nordquist var eniga om att Ramsbro privat ägde de immateriella tillgångarna och det var inget som banken skulle oroa sig över.
Partsavsikten introducerades för marknadsbolagen, System 3R i USA och System 3R i Japan, vid ett sammanträffande i Stockholm den 22 september 1993. Närvarande vid detta möte var samtliga tre fortsatta potentiella ägare representerade.
Men den överenskomna ägarförändringen som det var tänkt från början realiserades aldrig
. Enligt ett protokoll från den potentielle delägaren Företagskapital AB skedde sveket senast den 7 oktober 1993 utan att informera Börje Ramsbro. Se Protokoll den 7 oktober 1993. När falskspelarna inte går i takt då blir det som när
ombudet
Hans Bagner utfrågar vittnet Håkan Nordquist hur det gick vidare med
tredjedelsägandet, se
avskrift. Tryck på
knappen. Sanningen betyder
tydligen inget för Håkan Nordquist.
Den direkta orsaken var att de nya potentiella ägarna lierade sig med bankerna och svek den träffade överenskommelsen om ett gemensamt ägande. De ville dessutom förhandla om företagets krediter bakom ryggen på Börje Ramsbro, vilket också skedde, utan att ägaren hade lämnat fullmakt till någon part. När klippen hägrar runt hörnet då väger entreprenörer och innovatörers intressen lätt i klipparnas värderingar.
Genom att förtala bolaget och Ramsbro övertalade man bankerna att de själva skulle kunna överta hela företaget och sälja det vidare när tiden var inne med god förtjänst. Ramsbro skulle inte få ut någonting för sitt livsverk och man kunde dessutom pruta ner krediterna hos bankerna.
Av två onda ting fick Ramsbro välja mellan pest och kolera. Bankerna hotade att försätta bolaget i konkurs vilket, företaget skulle förlora all goodwill och skulle skapa panik. Aktierna skulle inte längre vara värda någonting alls. Ramsbro valde i stället att rädda företaget och stämma bankerna. Det resulterade till slut i en förlikningsuppgörelse med skäliga villkor med ett ekonomiskt innehåll för Ramsbro från bankerna till följd av deras rättsvidriga medverkan i "System 3R affären". Slutligen förlorade han sitt företag och två tredjedel gick till Håkan Nordquist och Företagskapital.
Nordquist och Företagskapital kunde överta företaget genom svek, ocker och tvång. Företaget såldes vidare efter några år för 325 miljoner kronor. Industrifonden som är en statlig stiftelse som skall medverkade att hjälpa istället för att stjälpa företag, fick Ramsbros andel på 30.000 aktier för en krona som man sedan sålde vidare till Håkan Nordquist med god förtjänst.
Vad som förvånar mig mest är de processer som följde efter "övertagandet" av Ramsbros företag är hur de "nya" delägarna kunde göra upp med bankerna, utan att Börje Ramsbro överhuvudtaget kände till detta. När sedan processen med bankerna var avklarad återstod ju ännu en process mot Industrifonden som varit delaktig utan att Ramsbro tidigare haft något med fonden att göra varför Industrifonden inte heller deltog i förlikningsuppgörelsen med International efter tvist om IPR-tillgångarna.
När sedan processen mot bankerna var avklarad försökte Ramsbro även göra upp i godo med Industrifonden, utan att få något som helst gehör. Industrifonden lät Nordquists advokat Hans Bagner sköta även denna rättsprocess som varade i mer än tre år och var inte ens närvarande i rätten under hela denna process som pågick i sex dagar. Hur Ramsbro kunde förlora processen mot Industrifonden är därför en gåta eftersom Industrifonden inte ens kunnat redogöra för hur de kommit över aktierna i System 3R eller om de överhuvudtaget förekommit några överlåtelseavtal mellan Ramsbro och hans Holding-bolag och den statliga Industrifonden..
För att underrätta mig om vad som skedde under processens gång har jag både varit närvarande och läst igenom alla handlingar och kan bara konstatera att de uppgifter som huvudvittnet i målet uppgivit inte stämmer, vilket är allvarligt. Att Håkan Nordquist under ed "lovat och försäkrat på heder och samvete att han skall säga hela sanningen och intet förtiga eller förändra"
verkar inte störa hans samvete. Det gör att domslutet kan ifrågasättas.Det krav som Ramsbro redan mottagit när det gäller rättegångskostnader borde således inte kunna utkrävas innan målet slutligen är avgjort i slutlig rättsinstans. Framför allt som Industrifonden överhuvudtaget inte varit närvarande i denna process inte kunnat styrka med några köpeavtal hur de kommit över aktierna.
Det allvarligaste i denna process är att Håkan Nordquist på flera punkter lämnat osanna uppgifter och har bakom ryggen på Ramsbro träffat hemliga avtal med bankerna. Att lämna osanningar är mened oavsett om det gäller stora eller små lögner så länge det påverkar utgången i målet.
Att tillskansa sig rätten att överta skötsamma bolag under den största bankkrisen i Sveriges historia har jag redan skrivit åtskilliga artiklar och böcker om. Några svaromål från bankerna har ännu inte inkommit.
Att ha, genom att bara ta, borde inte vara tillåtet i någon rättsstat värd namnet. I synnerhet inte om man är en statlig stiftelse som skall gagna företagsamheten i Sverige i stället lägger beslag på 30 procent av aktierna i ett framtidsföretag och inte vilja göra rätt för sig genom fredlig förhandlingar. Det är tydligen mera värdefullt för Industrifonden att göda advokatkåren än att premiera Börje Ramsbro med respekt och värdighet.
Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen och
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund
Mina böcker:
Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009