Den svenska modellen har varit tydlig: När de svenska bankerna får ekonomiska problem så har svenska staten hittills hjälpt till och bankerna tillåts säga upp krediterna för välskötta företag, där bankerna inte uppfyllt sina åtaganden som sedan placeras bland annat i storbankernas olika skräpkreditbolag", eller t ex i statliga Securum.

De ekonomiska konsekvenserna för både utvecklingen av den svenska företagsamheten och de som drabbats, har jag redan dokumenterat i åtskilliga artiklar i både fack - och dagspress och i 8 böcker. Den senaste boken med titeln: Härdsmälta, (2009).

Nu har en ny modell och internationell standard på ett G 20-möte bestämt att vid nästa stora bankkris äger bankerna rätt att även lägga beslag på kundernas sparkapital, vilket kan bestå av beslagtagande av såväl kundernas obligationer, pensionsfonder och sparat kapital i bankerna.

De nya bestämmelserna hur nästa globala bankkris skall hanteras är en produkt från Financial Stability Boards (FCB). Det är deras manual som bestämmer hur reglerna skall följas. Det måste vara bankkrisen i Cypern som varit en förebild då både företagare och konsumenter drabbades hårt och inte hade några möjligheter att överklaga de beslut som då fattades som gjorde - precis som i Sverige - att många företag försvann och bankkunderna tvingades betala vad bankkrisen kostade.

Det innebär även att företagare och sparsamma kunder i fortsättningen skall betala notan när storbankerna kraschar nästa gång. Medan Bankrättsföreningen och Sveriges Bankkunders Riksförbund, som jag är ordförande för - som företräder både företagare och småsparare - opponerar oss mot detta beslut, tycker Bankföreningen som företräder storbankerna att detta är ett bra och välgrundat beslut.

Sverige som är ett litet land är därför inte medlem i G 20 gruppen. Men det är lätt att glömma att vi har en skyldighet att följa detta bankdirektiv genom medlemskapet i EU. Om Sverige skulle stifta en lag som går emot detta beslut, tvingas Sverige böta eftersom beslutet måste betraktas som internationell standard.

Tidigare gällde regeln att när en bank är insolvent och inte längre förmådde betala sin egna skulder och utfästelser går banken i konkurs. Den regeln bröt man redan mot - när de svenska storbankerna "släpptes fria" under mitten av 1980-talet - och inte längre kunde uppfylla sin lagstadgade kapitaltäckningsgrad.

En banks förmåga att betala skulder med andras pengar kallas: Total Loss Absorbency Capacity (TLAC). Oförsäkrade tillgångar som pensionsfonder och konton med lång bindningstid är TLAC. En bank på obestånd kan lägga beslag på dessa pengar och får vid nästa bankkris betala sina skulder med dem. Beroende på hur allvarlig bankkrisen är kan i slutändan banken lägga beslag på alla pengar som hanteras av banken.

Det G 20 klubben nu har tydliggjort är att nästa finanskris kan komma när som helst. De svenska bankerna kommer inte heller nästa gång att kunna betala vad man är skyldig eller de förluster som då uppstår. Vad detta betyder för allmänheten och företagen är att bankerna tillåts att fortsätta spekulera sönder ekonomin så att det är bankens kunder som i fortsättningen ska betala för nästa bankkatastrof.

Efter de två senaste bankkriserna har majoriteten av ägandet av de börsnoterade storföretagen sålts ut till utlandet. Nu gäller det framtidsföretagen. Finansmarodörerna och riskkapitalisterna har upptäckt att de bolag som nu står på tur - som man vill lägga beslag på för en spottstyver - inför nästa bankkris - är de innovativa företag som har framtiden för sig och som hungrande spekulanter utomlands gärna vill komma åt. Den fråga jag därför ställer till regeringen vilka åtgärder ni tänker vidta för att skydda företagarna och småspararna inför nästa bankkris ?

Eftersom EU är ett fredsprojekt anser jag att vi inte skall lämna den Europeiska Unionen. Men politikerna måste vakna och ta konsekvenserna av vad som redan har skett och nu håller på att ske på nytt. Företagen och konsumenter måste skyddas både mot bankernas godtycke och det regelverk som redan har skapats för att skuldbelägga företagen och konsumenterna när nästa bankkris inträffar.