[Hemsida] [Skicka vykort] Systemet är problemet Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 3 febr. 2016 Den holländska boken "Simma med hajar" av Joris Luyendijk, som just kommit ut i svensk översättning av Per Holmer (Natur & Kultur 2016) beskriver bankerna som så stora att de knappt går att överblicka. "Inte ens direktörsvåningarna vet riktigt vad som pågår", sammanfattar DN:s Jan Eklund sina intryck av boken i sin recension den 20.1.2016 Marianne Björklund berättade i DN den 30.1 om att Luyendijk beskriver hur finansfolket arbetar som "soldater i en dimhöljd arkipelag" och att han ser "storleken och bristen på konkurrens " som ett av huvudproblemen med finanssystemet. Från den 1 februari skall den nya stora lagen för bankresolution börja gälla i Sverige. Det är EU:s Cypernmodell för att även dra in bankkundernas konton i rekonstruktionen av banker. Avsikten med lagen är att kunna hålla igång banker i kris, så att inte ett abrupt avslut skadar stora finansiella värden i finanssystemet. För att täcka krisbankers förluster skall därför även kundernas bankkonton kunna tas i anspråk genom "skuldreduktion" eller som det heter på engelska "bail-in". Bankkonton upp till 100.000 euro skyddas genom att Insättningsgarantifonden betalar den delen av skuldreduktionen. Även konton upp till samma belopp för mindre företag skyddas genom ett snäpp högre prioritetsordning, men även dessa tillsammans med näringslivets, organisationers och institutioners bankkonton kan med den nya lagen blixtsnabbt blockeras och beslagtas precis som på Cypern i mars 2013. Genom att banker med den nya lagen ska kunna hållas igång och finanssystemet skyddas kommer betydande delar av krisbankernas övriga "långivare" behandlas med förtur, detta gäller speciellt de systemkänsliga derivaten, men även stora institutionella långivare viktiga för att hålla igång den rekonstruerade banken. Hela systemet är mycket flexibelt utformat och i de fall där reglerna tillämpats i förhand, i Italien och Portugal, har vid sidan om ägarna främst privatpersoner fått ta smällarna. Det var därför med spänd förväntan jag infann mig på ABF-huset i Stockholm den 26.1.2016 när Luyendijks bok för första gången presenterades i vårt land. Författaren utfrågades av samtalsledaren Kerstin Mikaelsson, som arbetar för Unga utredare. Inför en fullsatt salong berättade han öppenhjärtigt hur bräcklig den globala finanssektorn har blivit. Om en stor och världsomspännande bank går i konkurs i dag eller i framtiden kan det få en dominoeffekt, så att hela det globala finanssystemet lamslås och bryter samman. Därför måste åhörarna, enligt Luyendijk, snarast reagera och påverka politikerna bryta upp bankerna för att skydda både samhällets och sina intressen. Det är också min uppfattning, som jag försökt föra till tals, att bankdelning är det bästa alternativet för att företagen och allmänheten skall slippa drabbas av nästa svenska bankkris på samma sätt som tidigare. Hur lite svenska folket känner till om ens vilken lagstiftning som gäller klargjordes under frågestunden efter föredraget. Jag vände mig då till publiken och frågade hur många som kände till att EU drivit fram en ny banklag som godkändes i Sverige den 16 december 2015, med vittgående ekonomiska konsekvenser för både Sverige och Europa, som träder i kraft i Sverige redan den 1 februari 2016. En enda hand räcktes upp. Detta pekar på ett stort demokratiskt underskott. Folk är, och detta gällde en engagerad publik som kommit på ett möte om bankerna, inte informerade om den största nya banklag som införts på många år. Detta trots att lagen kan leda till ett tvärstopp för näringsliv, organisationer och institutioner. Min mening är att lagen borde skjutas upp, så att en allmän diskussion görs möjlig. Inte ens remissinstansernas experter verkar ha kunnat överblicka konsekvenserna av den oerhört komplicerade lagtexten. Inte någonstans i regeringens proposition på 1400 sidor fanns ordet Cypern nämnt, trots att det var Eurogruppens dåvarande ordförande Jeroen Djisselbloem som själv började kalla detta för Cypernmodellen (eng: "The Cyprus template"). Ett moratorium på bankresolutionslagens verkställighet skulle lämna utrymme för riktig debatt om hur bankkundernas konton bäst kan skyddas från att beslagtas för att täcka förluster från bankernas riskfyllda värdepappershandel och bolånebubbla. I denna debatt kan boken "Simma med hajar" bli det viktiga inlägg som behövs för att göra finanssystemets risker begripliga för alla vanliga bankkunder. Mats Lönnerblad Mina böcker: Från bankkris till börskris, 2003
|
Hemsida |