Det visar på hur införande denna lag håller på att skapa kaos i hela Europas banksystem. Kundernas sparande beslagtas utan att de har fått reda på att de kan förlora det eller för att den nya lagen i efterhand ändrat villkoren för de olika sparformerna. Kunder, långivare och ägare flyr bankerna. Enbart i Italien har sparare 30 miljarder euro i obligationer av den typ som omedelbart kan beslagtas genom bail-in.

Det är som om du går in i en affär och köper en glass, men sedan, när du kommer ut, står det någon där och tar ifrån dig glassen eftersom EU, dig ovetandes, har bestämt att han har rätt till den. I det här fallet var det 100.000 italienare som köpte en sparobligation med lite högre ränta, som höstas fann att den blivit beslagtagen (s.k. bail-in) för att täcka förlusten på fyra banker som ”krishanterades” enligt samma regler som användes på Cypern och på nyåret blivit lag för bankkrishantering i alla EU länder inklusive Sverige.

I Spanien har det skett en liknande skandal. Där har den av regeringen ”krishanterade” banken Bankia också tagit småsparares tillgångar för att täcka bankförluster. Två av dessa sparare har stämt banken för bristande information om att de kunde förlora sina värdepapper. Det rörde sig i detta fall om aktier de fick som utbyte för sparmedel när banken rekonstruerades 2011.

Den 27 januari 2016 fick de rätt i Högsta domstolen att få tillbaka sina pengar. Nu har Bankia för att undvika dyra rättegångskostnader gått med på en förlikning. Alla sådana sparare som så kräver, kan med 1 procents ränta få tillbaka sina pengar, vilket totalt kan kosta Bankia 1,8 miljarder euro. Nu måste andra ta förlusterna för att rekonstruera banken.

Det italienska partiet femstjärnerörelsen (M5S) krävde i en motion att den nya lagen avskaffas eller åtminstone skjuts upp så att alla bankkunder först informerats. De kräver att sparfonder och obligationer byts ut så att de nya villkoren blir helt klargjorda med de nya reglerna för bankkrishantering med bail-in. Motionen hänvisade till att staten enligt konstitutionen har skyldighet att skydda sparande och krediter i alla dess former.

För ovanlighetens skull stödde regeringspartierna motionen så den kom till omröstning, men lade också in en mjukare variant som krävde en revision av den nya EU-dikterade lagen om bankkrishantering med bail-in. Lagen innehåller nämligen en artikel 129, som säger att en revision av lagen skall göras ”senast det första halvåret 2018”. Detta blev också beslutet i parlamentet den 16.2.

På detta sätt mildrade regeringen pinsamheten av att börja ändra en lag man just infört. I sak är det nästan samma sak som femstjärnerörelsens krav på ett uppskjutande. Om revisionen börjar idag är det ju enligt lagen senast 2018.

I debatten pekade ledamoten Alessio Villarosa, talesperson för M5S, på att italienska banker tidigare inte krisade ”eftersom de inte köpte på sig sådant skräp som utlöste krisen 2008.

Separera investmentbanker från affärsbanker. Det är mycket enkelt!”

Tillämpningen av den nya lagen om bankkrishantering med bail-in borde skjutas på framtiden även i Sverige. Ett utbyte av alla banksparares värdepapper måste genomföras så att villkoren fortsättningsvis klart framgår vad som gäller för dem i händelse av bankkrishantering med bail-in. Det måste också bli klart var de stå i prioritetsordningen i förhållande till bankernas omfattande derivatpositioner.

Samtidigt måste regeringen stöda den motion om bankdelning som nu behandlas i Riksdagen. För att skydda spararna från att tvingas täcka förluster i bankernas gigantiska derivatkasino måste bankdelningen genomföras, innan bankkrishantering med bail-in tillåts börja tillämpas.

Det är dags att massmedia i Sverige, som hittills varit tysta, börjar informera allmänheten vad den nya lagen innebär och vilka konsekvenser vi har att vänta oss inför nästa bankkris!