På årets bolagsstämma den 30 april 2016 för sitt Berkshire Hathaway varnade megaspekulanten Warren Buffet för att derivaten fortfarande är en potentiell "tidsinställd bomb" på de internationella finansmarknaderna. Dessa bolagsstämmor i Omaha i delstaten Nebraska kallas "Kapitalisternas Woodstock" och det var på en fråga om derivatriskerna i Berkshires portfölj som Buffet svarade att derivatexponeringen i stora banker fortfarande är "en stor fara" om det uppstår en diskontinuitet på finansmarknaderna.

"Det fortfarande en tidsinställd bomb i systemet" , sade han som tidigare beskrivit derivat som "ett finansiellt massförstörelsevapen". Om att hans företag skulle investera i de stora bankerna sa han: - "Om man tar de 50 största bankerna i världen, skulle vi inte ens tänka på åtminstone 45 av dem."

Om detta kunde man läsa om redan tidigare - i flera av mina tidigare artiklar - men inte i Affärsvärldens rapport från denna stämma, utan jag fick gå till kommunistiska Kinas Folket dagblad den 1 maj 2016 för att läsa om detta. Derivaten är den känsligaste frågan i hela det internationella banksystemet.

Det var den faktor i den amerikanska finanskrisen 2007 som 2008 växlade upp krisen till global nivå och blixtsnabbt spred krisen till motparter på alla möjliga marknader i världen. Efter det så har derivatbubblan vuxit ytterligare till ca två tusen biljoner dollar [eng: två quadrillions]. I Sverige är bara de fyra storbankerna med sina tillgångar inklusive derivaten mer än 100 biljoner kr, dvs 27 gånger Sveriges BNP.

Värst ute i Europa är Deutsche Bank med sina 50 biljoner euro i derivatkontrakt och har av förlusterna tvingats till stora nedskärningar. Även bankerna hävdar att derivatpositionerna i mycket tar ut varandra bär derivatbubblan med sina enorma kontrakt, just sådana risker som Buffet talar om.

Den katastrofala systemrisken med derivaten, som Buffet talar är precis det som hotar nästan varje företag i Västvärlden, speciellt de små och medelstora företag som inte kan vara sina egna banker. Med den nya bankkrishanteringslagen som infördes i början på året i hela EU, inkl. Sverige, skyddas i första hand just denna ohyggliga derivatbubbla.

Följden är att banker kommer lasta nästa kris på sina företagskunder och andra större insättare genom att beslagta deras banktillgodohavanden precis som bankerna gjorde på Cypern 2012. Enligt denna Cypernmodell skyddas de "systemviktiga" institutionerna av de största internationella bankerna och den extremt känsliga derivatmarknaden.

När dessa gökungar fått sitt, tillsammans med stora långivare som engageras för att rekonstruera krisbanken och hålla dess bubblor av derivat m.m. flytande, återstår i stort sett förutom det lilla aktiekapitalet främst de företag och privatpersoner som har pengar i banken, liksom staten som får betala nästan hela skyddet av bankkontobelopp under 100.000 euro.

Buffet försöker leva med derivathotet och kan säkert klara sig även om det blir en stor smäll, men vanligt folk måste kunna lita på banksystemet. Den enda säkerheten för att inte bankernas värsta spekulationsverksamhet derivaten skyddas med Cypermetoder är att bankerna bryts upp så att värdepappershanteringen med derivaten skiljs bort från den vanliga affärsbankdelen med kontohantering och företagsutlåning. Skall samhälle och näringsliv räddas från att krossas under derivatbubblan måste en sådan bankdelning börja genomföras omedelbart i Sverige.

Det är inte första gången som företagare får betala en bankkris sedan storbankerna och staten kokat ihop en bankkrishantering. Det enda som kan rädda Sverige från total kollaps är att Sverige begär moratorium kring denna fråga och att landet inför en bankdelning så att bankerna inte låter allmänheten och företagen få betala för nästa bankkris, ännu en gång.