[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Århundradets blåsning
Av Mats Lönnerblad

I Sverige är det tillåtet att med skattebetalarnas, företagens, aktieägarnas och allmänhetens pengar göra hur korkade och olagliga affärer som helst utan att straffas, skriver egenföretagaren Mats Lönnerblad, som också menar att de medverkande belönas med osannolika vinster och fallskärmsavtal.

När kapitalmarknaden började avregleras för drygt tio år sedan innebar detta att bankerna kunde "blåsa på fullkomligt fritt" på utlåningssidan, enligt författaren skickligt författade beskrivning av händelserna som föregick finanskrisen i hennes bok Stålbadet. Boken är ett beställningsarbete och en partsinlaga för Nordbanken och skall därför betraktas som sådan.

Men författaren berättar bara halva sanningen. Sverige visste vid denna tid om att nya kapitaltäckningsregler skulle komma som var internationellt anpassade. Och redan i juli 1988 presenterade The Commitee on Banking Regulations and Supervisory Practices (Cookekommittén) sina gemensamma kapitaltäckningsregler för internationellt verksamma banker, som de svenska bankerna var skyldiga att följa.

Men bankerna i Sverige "blåste bara på" och lyssnade inte alls till signalerna om vad som skulle komma. Gota Bank och Nordbanken passade också på att "blåsa upp" sina egna resultat, innan Gotas skickligt iscensatta optionsförsäljning till SPP i september 1990 och före Nordbankens samgående med PK-banken i juni 1990. De som också blev ordentligt "blåsta" var förstås köparna till Gota Bank och Nordbanken.

I "rollerna" för finanskrisen känner jag som affärsman och skribent därför inte riktigt igen författarens beskrivning av finanskrisen. Författaren utgår i sin bok från de personer som fick "städa upp" i krisen och "råkade ut" för krisen medan jag i denna artikel beskriver vad som orsakade krisen.

I samband med försäljningarna av Gota var Proventus snabb i vändningarna. Det lilla bolaget stod och föll med vidareförsäljningen av Gota. På ett mirakulöst sätt hade man lyckats låna ihop pengar till en stor ägarandel av Gota ibland annat Tyskland (den tyska banken blev mycket nervös när försäljningen lät vänta på sig). Men med hot om konkurs om inte affären skulle "gå i lås" var ägarna till Proventus "på bettet" och dessa herrar skydde inga som helst medel när det gällde att "förstora" bankens resultat för att kunna sälja sitt "förvärv" så dyrt som möjligt.

I september 1990 lyckades Gota med det otroliga konsstycket att sälja Gotas aktier för ofattbara 4,75 miljarder kronor. En offantlig summa pengar med tanke på att den redan "uppblåsta bankrörelsen" i Gota vid denna tidpunkt var värd noll kronor! Köparen var SPP.

Men SPP hade tur, eftersom ett försäkringsbolag vid denna tidpunkten inte fick äga en bank. Lösningen blev att SPP betalade fyra miljarder 750 miljoner kronor kontant för optionen att få köpa Gota.

När de helt aningslösa tjänstemännen på SPP upptäckte att man köpt "grisen i säcken" lyckades SPP losta sitt köp vidare till Trygg Hansa AB. Redan i november samma år tillstyrkte därför SPP:s styrelse en samordning av SPP:s och Trygg Hansas verksamheter i det nya börsnoterade Trygg Hansa SPP Holdning AB. För den otroligt lättade styrelsen i SPP innebar detta att man fick fullt betalt för sitt förvärv av Gota genom aktier i Trygg Hansa AB.

De som fick överta "Svarte Petter" i fallet Gota var således aktieägarna i Trygg Hansa AB som kunde känna sig ordentligt "blåsta" på hela det "fiktiva" värdet i Gota som vid denna tidpunkt ansågs vara 4,75 miljarder kronor, medan det verkliga värdet var noll kronor!

De som "blåstes" i samband med köpet av provinsbanken Nordbanken var likaså aktieägarna i PK-banken som också fick betala dyrt (5,9 miljarder) för sitt misstag att också köpa en bank vars verkliga värde vid denna tidpunkt var noll kronor. Och PK-banken hade heller ingen att sälja vidare till. Det var redan i början av december 1989 som bankens styrelse under dess "sakkunniga" ordförandeskap av Tony Hagström, som PK-banken beslutade att lämna ett "fantasierbjudande" om förvärv av samtliga aktier och konvertibla förlagsbevis i Nordbanken.

Men dåvarande VD:n i PK-banken begick ytterligare ett misstag och det var att han egentligen inte hade några pengar alls att köpa Nordbanken för, vilket på intet sätt syntes bekymra honom! Det var detta som fick banken att begära det första kapitaltillskottet från staten på ofattbara fem miljarder, sedan köpet väl var i hamn.

Villkoren för köpet innebar att en kontant ersättning av 300 kronor lämnades för varje aktie i Nordbanken, motsvarande en överkurs på 50 procent (!) jämfört med senaste börskurs före erbjudandet. Vid denna tidpunkt beräknades "goodwill-värdet" avseende förvärvet av Nordbanken till 2,5 miljarder!

Det var således genom ägarbyte och "uppblåsning" som såväl Gota som Nordbanken blev köpvärda och kunde säljas vidare till ett värde som inte fanns i bankerna och heller aldrig hade funnits. Men bankernas verkliga värde doldes vid försäljningarna och de som gick på århundradets största "blåsning" var först de helt aningslösa tjänstemännen på SPP och sedan de helt lika aningslösa tjänstemännen på Trygg Hansa AB. Vidare tjänstemännen i PK-banken som vare sig kände till kraven på kapitalteckningsgrad i den egna banken eller vad som fanns i den egna kassan.

Och sist men inte minst, alla person- och företagskunder i dessa banker som orättfärdigt vid denna tidpunkt fick alla sina krediter uppsagda!

Min egen personliga slutsats om finanskrisen är således att det i Sverige är tillåtet att med skattebetalarnas, företagens, aktieägarnas och allmänhetens pengar få göra hur korkade och olagliga affärer som helst utan att straffas, i stället belönas de medverkande med osannolika vinster och fallskärmsavtal!

Straffas görs istället allmänheten och bankernas aktieägare och kunder som är fullständigt rättslösa i dessa sammanhang eftersom vare sig politiker eller domstolar reagerar på vad som inträffat och fortfarande kan ske i Sverige. Detta trots att vi i Sverige för närvarande befinner oss i den djupaste finans- och sysselsättningskris som landet varit med om efter kriget.

Mats Lönnerblad
Egen företagare

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida