[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Etik, moral och rättvisa mellan bank och kund
Av Bankrättsföreningen - 29 december 2001

Den svåra bank- och finanskrisen (1987 - 1993 ) var mer eller mindre ett resultat av bristande moral och etik hos enskilda medborgare i ledande ställning inom bankvärlden, den politiska världen, näringslivet m.fl. Deras oförmåga att bedöma vad som var rätt eller fel i det långa perspektivet skapade kaos och katastrof för hundrattusentals oskyldiga svenska medborgare och tiotusentals egna företagare, som tvingades bort från hus och hem.

Hade de olika spelarna tänkt längre än vad näsan räckte skulle bank- och finanskrisen varit en omöjlighet. När bankregleringen släpptes 1985 var bankerna oerfarna att hantera den nya miljön, vilket utnyttjades av ett mindre antal skrupulösa klippare inom främst fastighetsbranschen.  De kunde enkelt lura de oerfarna bankdirektörerna till osund utlåning i kampen om marknadsandelar utan hänsyn till bankernas kapitaltäckningsgraden 8%.

Bankernas klappjakt efter fastighetsskojare, som ville öka upplåningen på tvivelaktiga fastighetsprojekt i Sverige och utomlands, slutade med den totala katastrofen när lånen översked fastigheternas marknadsvärde och bankerna stod med otillräckliga säkerheter. Detta resulterade i att såväl fastighetsskojarna som bankerna nådde konkursstatus.

Politikerna trädde in för att rädda bankerna och Sveriges anseende som låntagare hos de utländska  långivarna. Till varje pris skulle bankerna räddas och detta skedde på det svenska samhällets framtida utveckling. 60.000 företag offrades, 400.000 anställda skickades på porten och statskulden ökade med ettusen miljarder (1.000.000.000). Konsekvenser som generationer framöver får bära.

Drabbade privatpersoner och företagare, som begär ersättning för konfiskerad egendom  möter en kompakt mur av orättvisor från bankdirektörerna, som inte vill inse vilka fel (brott) de gjort sig skyldiga till.

Den som driver sina krav på ersättning och stämmer banken utsätts för en advokatkår som träder in och försvarar bankerna till resultatet av feta advokatarvoden. Det gäller att skydda den "ofelbara" banken och för all framtid kväsa de uppstudsiga fd bankkunderna, som ställer krav på rättvisa.

Så ser verkligheten ut i ett nötskal och livet i bankvälden går vidare som om inget har hänt och på nytt gör bankerna om sina misstag. Denna gång är det bankerna som vilseleder okunniga bankkunder att spekulera i sitt pensionssparande. En spekulation som slutat i en ekonomiska katastrof för flertalet efter en kollapsad börs.

Finansinspektionen
Finansinspektionens uppgift är att bedriva tillsyn över bankerna för att säkra allmänhetens förtroendet för banksystemet.

Finansinspektionen ingriper inte mot bankerna i enskilda fall utan har utarbetat: Finansinspektionens allmänna råd om riktlinjer för hantering av etiska frågor hos institut som står under inspektionens tillsyn FFFS 1998:2.

Enligt dessa regler skall instituten bl.a. bedriva sin verksamhet på ett ärligt och rättvist sätt, handla med erforderlig skicklighet, omsorg och skyndsamhet, undvika intressekonflikter och, om sådana inträffar, se till att kunderna behandlas rättvist, se §3

Svenska Bankföreningen
Bankernas intresseorganisation Svenska Bankföreningen har utarbetat riktlinjer i etiska frågor efter Finansinspektionens allmänna råd:
"Etiska riktlinjer för banker och kreditmarknadsbolag."

Av dessa riktlinjer framgår bl.a. att bankerna skall vid intressekonflikter "tillse att kunden behandlas rättvist."

Tyvärr följer inte bankerna sin egen organisations riktlinjer utan när tvist uppstår med kund behandlas kunder inte rättvist. Detta sker oftast genom att banken anlitar advokater som med alla till buds medel skyddar banken utan hänsyn till de verkliga omständigheterna. Bankens plånbok väger tyngre än lagboken.

Svenska Advokatsamfundet
Medlemmar i advokatsamfundet har att följa samfundets Allmänna bestämmelser angående advokatverksamhet.

Vid tvister mellan bank och kund har advokaten inte bara att respektera att banken skall tillse att kunden behandlas rättvist vid tvister utan advokaten har även att respektera att "Advokat får inte främja orätt"

Tyvärr respekterar inte alltid bankernas ombud samfundets stadgar utan i stället för att icke främja orätt så är det just vad de gör. Få är de som får rätt mot banken vid tvist och orsaken till detta är inte att banken har rätt utan ett resultat av att advokaten främjar orätt. Banken har relativt den tvistande kunden obegränsade resurser och går därför oftast segrande ur tvisterna då banken kan anlita advokater som mera ser till den egna plånboken än lagboken. 

Det anlitade ombudet tar ej heller hänsyn till Svenska Bankföreningens "Etiska måttstock". Alltför ofta skapar bankens advokat en egen verkligheten som inplanteras hos bankens vittne, vilka gör sig skyldiga till mened. Tyvärr tolkar domstolen bankens vittne som mera trovärdiga än kundens uppgifter och resultatet blir alltför ofta att att banken vinner tvisten på rena lögner. 

Svenska domstolar
Den som drar en bank inför domstol skall från första stund vara ytterst kritisk till domstolens handläggning och dömande. Såväl banken som advokaten från dyra fina gatan kan ha ett osynligt inflytande på domstolens dömande, vilket har framgått i flera fall efter bank- och finanskrisen. Läs vidare Svenska Domstolar I och Svensk Domstol II

Europadomstolen
Sedan januari 1995 står Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna över svensk lagstiftning.

Tyvärr har svenska domstolar inte till fullo integrerat Europakonventionen, vilket leder till felaktiga domar och bristande rättvisa inte minst i tvist mellan bank och kund. Svenska domstolar som icke följer Europakonventionen kan dömas till skadestånd för konventionsbrott enligt en nyligen avkunnad dom i Europadomstolen, vilket  förhoppningsvis skall leda till ökad respekt för konventionens regler.

 



Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida