| 
       [Hemsida]
      [Brf-direkt] [Skicka
      vykort] [Tipsa ditt nätverk]
        
      Myndighetsmissbruk 
      Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 14 juni 2004
           
            
      Sedan det svenska ämbetsmannaansvaret 
      avskaffades 1976, råder det ett 
      allmänt och utbrett myndighetsmissbruk i landet som ingen lyckas få bukt
    
      med. I dag tillhör det undantagen att enskilda ämbetsmän straffas för allt
    
      elände dom ställer till med. Hur stora de ekonomiska skadorna än blir för 
      de
      företagare som oförskyllt drabbas. 
       
      Värst inom detta område av alla kategorier är Skattemyndigheten, som gör
     
      grova misstag varje dag. Som drabbar enskilda och företagare med full 
      kraft. 
      Utan att dom har någon möjlighet att försvara sig. Senaste exemplet är 
      Kicki 
      Igelström som blev diskriminerad och dömd på förhand av Skatteverket. Hon
     
      blev klassad som brottsling bara för att hon råkade äga en restaurang och
     
      pizzeria. 
       
      Kicki Igelström var verksam som framgångsrik småföretagare i Sälen. Under 
      9 
      år drev hon en restaurang och pizzeria . Vid Lucia 1995 slog bomben ner i
     
      företaget. Efter en revision meddelade Skattemyndigheten henne att hon var
      
      skyldig svenska staten 2,1 miljoner kronor. 
       
      Efter en envis och hård kamp för att bevisa sin oskuld ändrade 
      skattemyndigheten självmant beloppet till 1.365.000 kronor 1996. Den 
      summan 
      reviderades nedåt till cirka 1,1 miljoner kronor senare. Skatteverket 
      ansåg 
      att hon hade för låg bruttovinst. Och att denna bruttovinst borde ligga på
     
      69 procent. 
       
      Inte nog med att Kicke Igelström skulle deklarera för pengar som hon inte
     
      hade tjänat in. Dessutom tillkallades polisen för att förhöra både henne 
      och 
      hennes anställda. Hade polisen kunnat konstatera några brott hade hon 
      blivit 
      dömd till 2 års fängelse. Nu blev hon frikänd från alla anklagelser, och
      
      trodde att hon därmed skulle slippa ifrån Skatteverkets fortsatta 
      ekonomiska 
      trakasserier. 
       
      Men där bedrog hon sig. Polisen lade ner brottmålet, men tjänstemännen på
      
      Skatteverket stod på sig. Men beloppet sänktes ytterligare. Den 25 augusti
     
      1997 omprövade Skatteverket sköntaxeringen ytterligare en gång. Beloppet
     
      sänktes till 677.600 kronor som man via länsrätten krävde att hon skulle
     
      betala. Utan att på något sätt själva utreda ärendet vidare, dömde sedan
     
      länsrätten till Skatteverkets förmån. 
       
      Beslutet överklagades till Kammarrätten med hjälp av Skattebetalarnas 
      förening.  Nu har Kammarrätten sänkt beloppet till 235.000 kronor.       Skatteverkets sköntaxering är nu nere i en tiondel av det ursprungliga  
      beloppet. Målet är fortfarande inte avgjort, eftersom Kicki Igelström 
      överklagat till Regeringesrätten, då hon anser sig inte vara skyldig 
      svenska 
      staten några pengar. 
       
      Problemet med godtyckliga sköntaxeringar och i många fall ogrundade 
      anklagelser om allvarliga brott (i Kicki Segelströms fall påstod 
      skattemyndigheten från början att hon undanhållit 2,1 miljoner kronor) är
      
      att den brottsmisstänkte inte får någon rättshjälp innan åklagare beslutat
     
      sig för att ta upp målet för prövning i domstol. 
       
      I Igelströms fall kunde polis och åklagare snabbt konstatera att hon inte
      
      hade begått några brott. Därför fick hon heller inte någon rättshjälp. Men
     
      skattemyndigheten stod på sig, och påstod inför länsrätten att hon hade
     
      undandragit skatt för svenska staten. 
       
      I länsrätten fick hon heller ingen hjälp eftersom hon inte hade rätt till
     
      advokat och som hennes företagsförsäkring inte innehöll någon klausul om
     
      rättshjälp vid skattebrott. Utan att närmare undersöka vad saken gällde
      
      dömde länsrätten till Skattemyndighetens förmån, trots att 
      skattedomstolarna 
      förutsätts ha ett ansvar för att "mål blir så utrett som dess beskaffenhet
    
      kräver", enligt Elisabeth Sjödén som är chefjurist i Skattebetalarna. 
       
      Elisabeth Sjödén anser också att rättshjälp bör ges även i skattemål. Om
     
      inte detta är möjligt bör åtminstone högre krav ställas på domstolarna att
      
      hjälpa en skattskyldig som uppträder utan ombud att ta fram och åberopa
      
      relevanta fakta och bevis. 
       
      Hon anser också att högre krav måste ställas i domstolarna på 
      Skatteverkets
      utredningar - i Igelströms fall  bruttovinster vid skönstaxeringar. Även
      
      fakta som talar till den skattskyldiges fördel måste omfattas av 
      Skatteverkets utredning. 
       
      Vad hände då med Kicki Igelströms fortsatta affärsbana ? Efter 
      Skatteverkets 
      olika påhopp tvingades hon sälja både hem och restaurant. 
       
      Mats Lönnerblad 
      Ordförande i Bankrättsföreningen 
      Skribent i finansrätt 
      
       
       
    |