[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

I min bok "Från folkhem till fattigstuga" (2004) har jag i kapitlet
"politiker plundrar pensionärer" redogjort hur det gick till när svenska
pensionärer plundrades på en stor del av sitt inbesparade kapital. Pengar som aldrig kommer tillbaka.

Tidigare har jag  även i olika artiklar i både dags - och fackpress skrivit om hur den svenska staten skinnar pensionspararna. Vad jag hävdar i den ekonomiska debatten, är att de pengar som redan tagits från pensionsfonderna på ett orätt sätt, snarast bör betalas tillbaka (senast skrev jag om detta i Sundsvalls Tidning 26/5 2004)

Den fråga som jag ställde då, har jag fortfarande inte fått svar på. Den lyder: "Med vilken rätt beslagtar politikerna mer än 258 miljarder kronor från det tidigare pensionssystemet ?  Min uppfattning är att de pengar som redan tagits, på ett uppenbart sätt strider mot de utfästelser som gjordes 1994, som leder till oacceptabla följder för pensionsspararna.

Hur vågade man ens tänka tanken att beslagta ytterligare 96 miljarder kronor i år ? Min  artikel i Sundsvalls Tidning blev ordentligt uppmärksammad. Politikerna som tänkt använda ytterligare miljarder från pensionssystemet redan i år, blev tvingade att avstå från att tilltvinga sig ytterligare kapital. Men något ordentligt svar på debattartikeln fick jag aldrig.

Vad jag aldrig förstod när jag skrev mina artiklar, var hur erfarna politiker ur olika läger själva kunde gå med på att få sina pensioner sänkta. Svaret på denna fråga har jag nu fått. Det visar sig att politikerna nu själva har sett om sitt hus,  genom  att se till att de i stället får ökade och förmånligare pensioner, när resten av svenskarna bara kommer att få det sämre. Hur detta kan få, ske när stora belopp redan tagits från AP-fonderna, är en gåta för mig.

Det måste betraktas som fullständigt orimligt att generaldirektörer och politiker kan få avgå med full pension efter bara 12 år. Regeringen kan heller inte skylla ifrån sig, att de begått några misstag. Det var Sveriges statsminister, Göran Persson själv, som ledde den famösa regeringssammankomsten i februari förra året när statsrådens generösa pensionsförmåner klubbades igenom.

Det nya pensionssystemet vill ju förmå människor att jobba längre än i dag. Går vanligt folk i pension tidigare, blir ju pensionen lägre. När samma regler inte gäller för vare sig statsråd och generaldirektörer, som får full pension redan efter 12 års tjänstgöring, förstår jag att många ilsknar till ordentligt.

Därför är de dags att skrota lyxpensionerna. Den utgör ytterligare en bekräftelse på hur den politiska eliten tillåter sig att roffa åt sig på allmänhetens bekostnad.

Min bestämde uppfattning är också att det pengar som redan tagits från AP-fonderna snarast bör betalas tillbaka. Pensionsspararna måste  få full utdelning på det sparande som de utlovades i samband med ATP:s införande i Sverige.

Det finns det ju ett tidigare riksdagsbeslut på.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Skribent i finansrätt

Bankrättsföreningen