| 
       
      [Hemsida] 
      [Brf-direkt] [Skicka 
      vykort] [Tipsa ditt nätverk]
        
      Omänsklig behandling 
      Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 7 april 
      2006
      
      
      
                       
      
      
      I min senaste bok: ”Härdsmälta” (Bankrättsföreningen, 
      2005) har jag bl a redogjort för den omänskliga behandling den 76 – årige 
      fången, läkaren och politikern Alf Enerström blir utsatt för år efter år 
      på Mariebergskliniken i Kristinehamn, utan att han har någon möjlighet att 
      försvara sig.  
       
      Jag har också berättat om en del av de provokationer och politiska 
      förföljelser som Enerström tidigare blivit utsatt för, eftersom han och 
      hans hustru Gio Petré under många år agerat politiskt genom att kritisera 
      den socialistiska regeringen och den mördade statsministern Olof Palme, 
      för hans politiska gärning.  
       
      Sådant väcker ont blod. Straffet för Enerströms politiska engagemang, 
      efter en skenrättegång där Enerström inte ens fått välja sitt eget ombud, 
      tvingas han han nu tillbringa all sin tid, inlåst på psykavdelningen i 
      Kristinehamn, där han sedan länge tvångsvårdas. Den 13 mars i år hölls det 
      senaste mötet på avdelning 33 där han vistas. Enerström fick då beskedet 
      att tvångsmedicineringen skall fortgå ytterligare två år, trots att man 
      vet att ”behandlingen” kan få dödliga konsekvenser, om den får fortsätta. 
       
      De läkare utanför sjukhuset som har tagit del av sättet som Enerström 
      behandlas på är minst sagt upprörda över den tortyr han utsätts för. 
      Haldon och Cisordinol bör aldrig användas mot patientens vilja, om det 
      inte handlar om farlighet. Antingen patienten är farlig för sig själv 
      eller för andra, vilket inte är fallet i Enerströms ärende.  
       
      Läser man patientjournalen och rättsläkarintyget så finns det ingenting 
      som ger vid handen att Enerström skulle vara farlig eller våldsam, vare 
      sig för sig själv eller för andra. I de lägen där han tvingats försvara 
      sig, har han blivit provocerad och tvingad att försvara sig för att inte 
      själv bli utsatt för fysiska våldsangrepp .  
       
      De överläkare inom psykiatrin i Sverige som Enerströms nuvarande ombud 
      varit i kontakt med varnar för de farliga biverkningar som kan följa om 
      medicineringen får fortsätta utan att någon ingriper. Patienten kan få 
      bestående hjärtfel med förkammarflimmer. Han kan drabbas av outhärdliga 
      smärtor i lederna och hjärtklappning.  
       
      Därför måste, enligt mitt förmenande, behandlingen genast avbrytas. Läkare 
      borde inte tillåtas sjukskriva personer utan medicinsk diagnos, eller att 
      tvångsmedicinera som man nu gör utan någon riktig analys av effekterna för 
      patienten. Läkarna på Mariebergskliniken i Kristinehamn tycks ha glömt 
      bort läkaretikens grundläggande regler som utformades av Hippokrates. Den 
      föreskriver att ” en läkares första plikt är att inte skada” 
       
      Doktor Alf Enerström är en av Sveriges mest erfarna läkare och har 
      insikter om det mesta som rör den mänskliga kroppen utsätts nu för tortyr 
      som inte kan utföras annat än på uppdrag av det etablerade politiska 
      ledarskapet. Fallet Eneström påminner om hur man behandlade politiskt 
      oppositionella i det gamla Sovjetunionen.  
       
      Bakgrunden i Enerströms fall har han blivit dömd till rättspsykiatrisk 
      vård, sedan man i november 2003 bryter sig in i hans politiska högkvarter 
      på Norr Mälarstrand i Stockholm. 
      Han tvingas försvara sig genom att skjuta pistolen ur 
      angriparens hand. Att straffa offret i stället för angriparen , brukar 
      kallas för inverterad rättsskipning. 
       
      Själv uppfattar jag tvångsmedicinering av en helt frisk människa som den 
      värsta sorts misshandel, som självfallet borde beivras och stoppas med 
      alla medel. Men i dag har Enerström lika små möjligheter att försvara sig 
      som de politiska fångarna under Stalins skräckregim.  
       
      Elmar Herterich, f d chefläkare vid Karsuddens Psykiatiriska sjukhus anser 
      i ett utlåtande från 2005, att tvångsmedicinering endast kan vara 
      berättigad med anledning av beteenden som är uttryck för sjukdom och 
      innebär faror i samband med allt dominerande, inte kontrollerbara maniska 
      tendenser. Några sådana har Enerström aldrig uppvisat. 
       
      En kritiklös, tvångsvis användning av fel medicin medför i många fall en 
      förstärkning av patientens motvilja och motstånd, om det inte lyckas att 
      motivera patienten genom förmedling av insikt och egen medverkan, anser 
      Elmar Herterich.  
       
      Den fråga som jag vill ställa är om politikerna tror att det går att 
      medicinera bort motviljan mot en politik man inte själv delar. Det tror 
      inte jag. Jag tror inte heller att läkarna på Mariebergskliniken, vilka 
      tvångsmetoder man än använder sig av, nu förmår den 76-årige Alf Enerström 
      att byta politisk åsikt.  
       
      Därför bör Enerström snarast frisläppas då det enda brott han kan tänkas 
      begått är att ha bestämda politiska uppfattningar, som inte verkar delas 
      av den socialistiska regeringen. 
      Mats Lönnerblad 
      
      Ordförande i Bankrättsföreningen 
      Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund   
       
        |