Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 2026-10-24
Det är inte rimligt att vi i Sverige ska behöva acceptera en rättsordning, där uppenbart felaktiga domar inte kan korrigeras. Det har jag själv skrivit i alla flera av mina artiklar och i åtta av mina böcker. Nu får jag även medhåll för delar av läkarkåren som delar min uppfattning i en mycket uppmärksammad debattartikel i Svenska Dagbladet (SvD 2026-10-23.) Avbildad: Mats Lönnerblad
Rättsfallet Catrine da Costa och vad som hände under Kreugerkraschen när Ivar Kreuger mördades död av ett skott i sin våning på Avenue Victor-Emmanuel III (nuvarande Avenue Franklin D. Roosevelt) i Paris den 12 mars 1932, och under den svenska bankkrisen 1987 – 1993. Bär på en dubbel tragedi i de 3 rättsfallen eftersom den som mördade da Costa fortfarande är på fri fot och det var allmänheten och företagen som felaktigt drabbade av både den stora Kreugerkraschen och under den svenska bankkrisen (1987 – 1983) där de svenska bankerna gick fria och belönades med både astronomiska förmåner och löner och belöningar men där både allmänheten och företagarna straffades och blev uthängda i olagliga listor där de många som var uppradade var helt oskyldiga. Jag anser därför att den nya regeringen på nytt måste utreda: Vem som mördade da Costa och vilka som orättfärdigt gynnades av den orättfärdiga hanteringen av värsta rättsfallen i Sveriges historia som fortfarande aldrig åtgärdats.
Rättsväsendets ointresse för läkarnas öde i da Costa fallet när vare sig Thomas Allgén eller Teet Härm bevisligen inte begått något brott är oroväckande och gör det nödvändigt att granska vad som gick fel i da Costa fallet, där tidningarna deltog i den smutsiga jakten på de oskyldiga läkarna precis på samma sätt som tidningarna försvarade bankerna under Kreuger kraschen och under den svenska bankkrisen visar att domstolarna låter opinionen styra i dessa fall i stället för att analysera och belysa de bevis som visar att bägge läkarna var oskyldiga och att Ivar Kreuger blev mördad eftersom det var bankerna i både USA och Sverige som hade spekulerat att de måste rädda sitt eget skinn genom att mörda Kreuger, där det nu föreligger bevis för vad som skedde under Kreuger kraschen och det också är bevisat vilka banker som borde få gå i konkurs i samband med bankkrisen, men där den svenska staten beslutade att det i stället var allmänheten och företagen som skulle stå för notan.
I svenska domstolar kallas grova rättegångsfel för domvilla. Ett grovt rättegångsfel innebär att domstolen har gjort ett mycket allvarligt handläggningsfel som kan antas ha påverkat utgången av målet. En domvilla är ett så kallat extra ordinärt rättsmedel. Det används när en dom eller ett beslut har vunnit laga kraft (det går inte längre att överklaga på vanligt sätt). Om domstolen konstaterar att ett grovt rättegångsfel har begåtts ska domen undanröjas (tas bort), och målet kan behöva tas om. Enligt rättegångsbalken (59 kap. 1–5 §§) handlar det bland annat om följande situationer: Fel sammansättning i rätten: Att rätten har haft för få ledamöter eller inte varit lagstiftares regelsystem enligt lagen. Brister i delgivning eller utebliven part: Att domen har drabbat någon som inte har varit part i rättegången, eller att en part inte har kallats eller fått tillfälle att föra sin talan på rätt sätt (t.ex. olämplig delgivning) Uppenbart rättegångsfel: Att domstolen har begått ett allvarligt fel i handläggningen som kan antas ha inverkat på målets resultat, till exempel att en part inte fått del av viktig utredning i målet.
Det är mycket allvarligt när oskyldiga drabbas. Det gäller också i fall som gäller penningtvätt där det nyligen har avgjorts ett mål där bankerna klandrar en oskyldig entreprenör och företagare som försvarar företagarna tillsammans med mig för vad som hände under bankkrisen 1987 – 1993. I detta fall gäller det en dom i Mål B 877-26 där den oskyldige företagaren av bankerna anklagades för penningtvätt som han aldrig begått och där företagaren i detta fall kunde försvara sig med skriftlig bevisning i form av e-postmeddelanden och chattkonversation. Med hänsyn till utgången i målet och då de visat sig att företagaren i detta fall inte gjort vare sig medverkat till penningtvätt eller gjort sig skyldig till någon obehörig vinst vann företagaren målet. Det kan man inte säga om både de svenska och danska bankernas verksamhet i Baltikum där fortfarande inte någon svensk bankman straffats med fängelsestraff för de mycket grova förseelser som skett i Baltikum tidigare. I Dagens Industri framgår (DI-2026-10- 19) i en artikel av Martin Rex att bland annat SEB ”släppte igenom betalningar utan sanktionskontroll och dokumenterade varningar som utredda trots att de inte hade granskas.”
I Martin Rex artikel framgår av bankens uppgörelse med New Yorks finansmyndighet kastar nytt ljus över bristerna i den svenska storbankens arbete mot penningtvätt i Baltikum. Torsdagen den 22 meddelade SEB att banken skall betala 33 miljoner dollar motsvarande nästan 330 miljoner kronor, i en uppgörelse med New Yorks finansmyndighet DFS. Därmed avslutas myndighetens granskning av bankens arbete mot penningtvätt under åren 2015 – 2018. Överenskommelsen med DFS innehåller flera konkreta uppgifter som inte framgick av Finansinspektionens (FI:s sanktionsbeslut 20220, då familjen Wallenbergs storbank fick en sanktionsavgift på en miljard kronor, medan bröderna Wallenberg som styr banken aldrig fick något fängelsestraff eller personligen straffades överhuvudtaget. En internrevisionsrapport från 2018 visar enligt att SEB behandlade betalningar i Estland och Lettland utan kontroll mot sanktionslistor när bankens kontrollsystem låg nere, eftersom det saknades reservsystem. Min egen uppfattning är därför att medan man i andra länder straffar lagbrytare i den högre sfären går makten före rätte i Sverige i många av de rättsfall jag redan skrivit om i mina artiklar och böcker.
Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt
Mina böcker:
Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009
Läs vidare:
Kalla fakta om System 3R-affären