55. Förbjuden frukt
										   
										Stiftelsen Industrifonden hävdar att den 
										har gjort ett ”rättsligen giltigt och 
										juridiskt korrekt förvärv av aktierna i 
										Holding och senare International”. När jag påtalade för 
										den dåvarande ledningen att det inte 
										fanns några giltiga avtal, ja vad hände 
										då? Istället för att gå till botten med 
										saken snabbavvecklades innehavet. 
										Industrifonden gjorde en exitvinst på 
										17.5 Mkr, utan att först tala med mig 
										som rättmätig ägare. Jag hävdar att 
										denna exitvinst är ”förbjuden frukt”, 
										stulen från mig av Industrifonden. Jag 
										var hundraprocentig ägare till 
										moderbolaget Holding.
   Jag har i 
										föregående avsnitt klart visat att hela 
										”System 3R-affären” var och är en 
										papperskonstruktion. Industrifonden har 
										försvarat, och försvarar fortfarande, 
										denna med näbbar och klor utan att kunna 
										uppvisa köpeavtal eller 
										aktieöverlåtelseavtal med mig som ägare 
										till Holding. Industrifonden vägrar helt 
										enkelt att öppna ögonen och ta in 
										verkligheten. Dess ledning väljer än 
										idag att dansa efter kuppmakarnas (Håkan 
										Nordquist och Företagskapital) pipa, 
										vilka utnyttjat industrifonden som en 
										täckmantel för grov ekonomisk 
										brottslighet. Det är för mig 
										obegripligt.
   I detta avsnitt 
										skall jag påvisa att Industrifonden vid 
										tidpunkten den 3 december 1993 vare sig 
										fick förvärva eller äga aktier i System 
										3R-koncernen. 
   För Industrifonden 
										gällde 
										”Förordning (1993:31) om 
										finansiering genom Stiftelsen 
										Industrifonden”, citat:
”Finansiering får ske 
										i form av villkorslån, 
										utvecklingskapital, kreditgaranti eller 
										projektgaranti till små och medelstora 
										företag för utveckling av nya produkter, 
										processer och system samt för 
										marknadssatsningar. ” Alltså inte 
										investering i ägarkapital dvs aktier.
										   Industrifonden och 
										det halvstatliga Företagskapital 
										träffade den 12 november 1993 ett 
										förvaltningsavtal. Företagskapital 
										skulle förvalta en portfölj av aktier 
										tillhörande den statliga Stiftelsen 
										Småföretagarfonden, vilken var under 
										avveckling. Portföljen innehöll ett 
										tjugotal onoterade aktier, dock inga 
										från System 3R-koncernen. Industrifonden 
										skulle senast den 1 december 1993 överta 
										ägandet av Stiftelsen 
										Småföretagarfondens tillgångar som 
										skulle förvaltas av Företagskapital 
										under vissa angivna villkor.
   Ett avgörande 
										villkor var att portföljen inte fick 
										kompletteras med nya företag efter 
										avtalsdagen 12 november 1993. Den skulle ju avvecklas. 
										Däremot medgavs ytterligare 
										investeringar 
										i portföljens befintliga företag och för 
										detta avsattes 45 Mkr, se 
										
										bilaga 105 2§, citat:
										"2§     
										Investeringsmedel mm
										
										Till portföljen skall knytas ett belopp 
										likvida medel om 45 miljoner kronor. 
										Dessa medel får användas för att 
										utveckla och förädla portföljen genom 
										att göra kompletterande engagemang i 
										berörda - men inte andra - företag."
										   Industrifondens dåvarande 
										VD Bo Lundqvist har i ett brev till Regeringen den 3 
										december 1993 tolkat avtalet och slår 
										fast att det får inte göras förvärv i 
										nya företag, 
										bilaga 106, citat:
										”Några 
										ägarengagemang i nya företag görs ej"
										   I och med 
										förvaltningsavtalet förelåg ett klart 
										hinder för förvaltaren Företagskapital 
										att förvärva aktier i System 
										3R-koncernen för Industrifondens 
										räkning. Således är det uppenbart att 
										Industrifonden inte kunnat förvärva och 
										äga aktier i System 3R-koncernen enligt 
										gällande förordning (1993:31) och 
										förvaltningsavtalet med 
										Företagskapital. 
   Under min 
										uppbyggnad och utveckling av den globala 
										System 3R-koncernen hade jag inte 
										utnyttjat vare sig Industrifondens 
										riskkapital eller tjänster. Det blev en 
										chock för mig när Industrifonden den 28 
										september 1994 plötsligt framträdde som 
										Industri- och nyföretagarfonden i 
										ett brev från de ”nya ägarna”. Det hade 
										beslutats i styrelsen för International 
										att det avtalade avgångsvederlaget 
										skulle upphöra till följd av att jag 
										skulle ha uppträtt illojalt mot de som 
										kapat och plundrat företaget, 
										bilaga 
										107. Mitt illojala var att jag ville 
										veta vilka avtal som förelåg för den 
										påstådda ägarförändringen. Kuppmakarna 
										fick tydligen kalla fötter och försökte 
										tysta mig. Än idag är avgångsvederlaget 
										oreglerat. (ca 5 Mkr inklusive räntor)
   Det avtal som jag 
										hade tvingats underteckna hade en part, 
										Stiftelsen Småföretagarfonden,
										bilaga 13 avsnitt 25. Nu dök en 
										annan part upp, nämligen Industri- och 
										nyföretagarfonden (Industrifonden), 
										utan att det hade skett någon som helst 
										förklaring. Detta resulterade i att jag 
										tog kontakt med en av de involverade 
										bankerna, Sparbanken Sverige, och ville 
										ha en förklaring till vilka avtal som 
										förelåg för den påstådda 
										ägarförändringen.
   Svaret från 
										Sparbanken, den 15 november 1994, 
										avslöjade att det fanns ett hemligt 
										avtal från den 3 december 1993, 
										bilaga 
										12 avsnitt 25. Enligt detta hemliga 
										avtal med bankerna stod endast Håkan 
										Nordquist och Företagskapital som "köpare" 
										och undertecknare. I det avtal som 
										påtvingades mig samma dag var parterna 
										på ”köparsidan” Håkan Nordquist, 
										Företagskapital och Stiftelsen 
										Småföretagarfonden.
   I det ena avtalet 
										fanns två parter på "köparsidan", i det 
										andra avtalet var det tre parter på 
										"köparsidan". Samtliga avtal hade 
										producerats på "köparsidan" utan min 
										inblandning. Här lades grunden till den 
										förbjudna frukten värd 17.5 Mkr. Jag 
										återkommer till detta då Industrifonden 
										ännu inte har kunnat lämna ett sakligt 
										svar, inget svar alls, på hur det 
										påstådda ägandet i Holding gick till. 
										Det finns inga köpeavtal med mig som 
										ägaren.
   Det är oförståligt att Industrifonden inte kan följa de båda 
										bankernas goda stil och träffa en 
										förlikning,
										
										Sparbanken och
										
										Nordbanken, utan fortsätter med än 
										det en och än det andra fantasifulla 
										alternativet hur ett förvärv i Holding 
										kommit till stånd. Svaret finns i 
										Holdings aktiebok  där inga nya 
										ägare är noterade utan aktierna har 
										förvärvats av dotterbolaget 
										International, vilket är olagligt, se
										
										bilaga 60 avsnitt 43 
										Börje Ramsbro                                
										         Innovators matter more than ever
										
										Läs vidare: 
										"System 3R affären" - Ett verk av manschettbrottslingar