Båda är omistliga för dem som vill förstå hur samtidens strukturella ojämlikheter uppkommer, och hur man kan göra upp med dem. Själv betraktar jag den franska ekonomen och forskaren Thomas Pikettys böcker som de mest intressanta jag läst på länge. Jesper Roine delar min uppfattning i sitt arbete med att sammanfatta och förklara en rad nya fakta om inkomst– och förmögenhetsfördelning, och utifrån sin syn på utvecklingen spekulerar han i vad som kan hända framöver. De nya fakta som presenteras i böckerna belyser också de problem som kan uppstå framöver om man inte förhindrar spekulationsekonomin.  

Pikettys böcker har toppat olika bästsäljarlistor, vilket är ovanligt för böcker om ekonomi och juridik, och många har kommenterat dem. Detta fast fakta om den historiska utvecklingen av inkomster och förmögenheter funnits tillgängliga länge, för dem som bemödat sig att leta. Jesper Roines egen bakgrund som nationalekonom gör Pikettys arbete lättare att läsa och förstå, Roine har skapat långa historiska serier över inkomst- och förmögenhetsfördelning för en rad länder, och tillsammans med forskaren Daniel Waldenström vid Uppsala universitet har han bidragit till Pikettys forskning. 

För att uppnå ett rättvist samhälle är fördelningsfrågan avgörande, fastslår Roine. Till exempel bestäms en persons beslut om utbildning, investeringar, arbete med mera av de resurser personen har tillgång till, men också förväntningarna på vad dessa beslut kommer att leda till. I vissa samhällen är det dyrt att utbilda sig vilket stänger möjligheten för den som inte har råd. Samhället kan dock bestämma att utbildning inte ska kosta något. Poängen är att fördelningsfrågor är viktiga både genom att de skapar förutsättningar för individer och genom att de formar individuella incitament, anser Roine. 

EU måste stoppa den stora skatteflykten från länder där företagen verkar. 

Piketty drar slutsatser för framtiden utifrån den historiska utvecklingen. Den största anledningen till att inkomsterna och förmögenheterna utjämnades under 1900-talet var krig och kapitalförstörelse, snarare än en naturlig tendens till minskad ojämlikhet i takt med att ekonomin utvecklas. Nu tycks skillnaderna öka igen.  

Kan vi föreställa oss politiska institutioner som kan reglera utvecklingen på ett rättvist och effektivt sätt? Eller måste vi vänta på nästa kris eller, i värsta fall, nästa krig? 

Enligt Piketty kanske vi borde introducera en progressiv skatt på kapital. En sådan skatt skulle också ha förtjänsten att medföra ökad information och transparens kring förmögenheters storlek och fördelning. Vidare skulle den, menar Piketty, gynna allmänintresset över privata intressen samtidigt som den möjliggör bibehållandet av ekonomisk öppenhet.  

Staten skall tillhandahålla basala rättigheter och förstå hur samhället utvecklas. Svenskt skattetryck har ju vuxit under hela 1900-talet och fortsätter att växa. Inom områden som hälsovård, pensionssystem och framför allt skolan har det svenska samhället inte kunnat uppfylla sina förpliktelser, vilket också märks på nedgången inom företagssektorn, där Sverige nu börjar förlora i konkurrenskraft. Bokens övergripande slutsats är att i en marknadsekonomi baserad på privat ägande finns kraftfulla mekanismer som verkar både i riktning mot ökad jämlikhet, och sådana som verkar i andra riktningen. De senare borde man enligt min mening åtgärda.. 

Min egen uppfattning efter att ha läst böckerna är att det är två saker som måste lösas för att få en stabil och varaktig ekonomi. Det ena är en obligatorisk bankdelning för hindra fortsatt spekulation – som det är nu får allmänheten och de skötsamma företagen vid varje bankkris betala för vad spekulanterna ställer till med. Det andra är att EU måste stoppa den stora skatteflykten från länder där företagen verkar, genom att varje bolag ska beskattas i det land där det verkar och hindras från att föra över sina tillgångar till skatteparadis. 

Medan tyranner fortfarande härskar i flera länder och bara tänker på sig själva och den makt de kan tillskansa sig och sina supportrar, ger oss Thomas Pikettys böcker förhoppningar om att vi i den demokratiska världen kan skapa en ny världsordning med mer jämlika samhällen. 

Mats Lönnerblad