[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Filmens titel: Livvakterna
Svensk actionthriller från 2001
I rollerna: Bl a Jakob Eklund, Krister Henriksson och Lia Boysen
Regi: Anders Nilsson

Filmen handlar om grov ekonomisk brottslighet i öststaterna och i Sverige.

I filmen ”Livvakterna” berättas om Sven som driver ett företag med en del av sin verksamhet i Baltikum. Efter problem med den lokala maffian kontaktar hans säkerhetsexperten Nikolaus som säger sig vilja hjälpa honom, mot en viss procent av det lokala företagets vinster. Men det visar sig snabbt att Nikolaus är en utpressare av värsta sort, som inte skyr några som helst medel i sin strävan att ta över hela Svens företag, i både Baltikum och i Sverige.

Nikolaus som tidigare inte sparat på krutet för att nå sitt mål i Baltikum, har sedan spridit sin utpressarverksamhet till Sverige. Där hotar med att ta över välskötta bolag i den svenska företagsvärlden.

Huvudpersonen i filmen är den ”goda” polisen från ”Nolltolerans” (Jakob Eklund) som i den filmen tog lagen i egna händer och därför och på grund av sin bakgrund omplaceras till en struntroll som polis i den nya filmen. Tills han själv ledsnat och ser till att skaffa sig mer spännande uppgifter genom att hoppa av polisjobbet. I stället börjar han arbeta som livvakt för Sven och hans familj som blir hotade till livet av Nikolaus och hans kumpaner.

Filmen är mycket spännande vilket är ovanligt för svenska deckarfilmer. Vad som också gör filmen intressant är för att den visar vilka metoder den organiserade brottsligheten bär sig åt för att ta över välskötta familjeföretag. Det sker genom hot, utpressning och våld. Filmen har således största aktualitet i dag, när många svenska företagare dessutom hotas av både banker och politiker.

Själv tänker jag genast på hur det gick till under den svenska bankkrisen när jag ser filmen. Och hur lätt det var för krisbankerna att ta över välskötta företag för att sedan plundra dem på alla tillgångar, utan att någon reagerade. Krisbankerna behövde inte ens anlita slipade advokater som i filmen ”Livvakterna” för att nå sina uppsatta mål. Det räckte med att säga upp alla krediterna under löpande avtalsperiod, eller att låta bli att uppfylla redan träffade avtal, för att få de bolag man valde att plundra att gå på knäna.

Så sårbara är företagen i Sverige. Det behövs inte ens någon ekonomisk brottslighet för att knäcka dem. Det räcker med att politikerna använder sig av illegala metoder för att knäcka företagarna. Eller att bankerna med hjälp av Finansinspektionen genomdriver olagliga ekonomiska sanktioner. Som när Finansinspektionen med hjälp av den förre ”bankministern” Bo Lundgren nedvärderade hela Sveriges fastighetsbestånd med mellan 50 - 70 procent under krisen, för att det skulle bli lättare att säga upp krediterna och beslagta tillgångarna i välskötta fastighetsbolag.

När inte dessa metoder räckte för att bli av med de företagare som inte längre ”passade in i krisbankernas portfölj blev många företag utan egen förskyllan överförda till bankernas egna ”skräpkreditföretag”med Securum i spetsen, för snabb likvidering. Där alla tillgångar i bolagen snabbt skalades av och behölls av bankerna. Företagaren får stå för förlusterna, och konsekvenserna av de skatteskulder som blev följden av denna olagliga plundring.

I verkligheten behöver inte frun till företagaren kidnappas eller få ett ”tidsinställt columbiansk halsband” om halsen som i ”Livvakterna” för att företagaren skall tvingas överlåta företaget gratis till utpressarna. För en svensk bank räcker det med att säga att alla krediter sägs upp.

Det var vad som hände företagaren Börje Ramsbro som fick en krona för sitt företag som överläts under konkurshot. Tjuven kunde utan att straffas, sedan raskt sälja vidare det välskötta företaget för cirka 300 miljoner kronor. I Börje Ramsbros fall såldes dessutom företaget medan han fortfarande ägde det. Utan att han visste om vad som föregick bakom ryggen på honom.

I Livvakterna försöker i alla fall både involverade medborgargarden och den svenska polisen i alla fall skydda de företagare som drabbades. Om än på ett valhänt sätt. I verkligheten finns det inte något skydd alls i Sverige för alla de företagare som orättmätigt fick alla sina krediter uppsagda och tillgångar beslagtagna under bankkrisen.

Vare sig domare, polis eller åklagare reagerar mot banker som rånar sina kunder !

Mats Lönnerblad

Bankrättsföreningen