[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

När jag läser den norska romanen Wonderboy i svensk översättning av Inge Knutsson, (Norstedts, 2005) får jag klart för mig att "köp, slit och slängkulturen", nu också har överflyttats till företagandet.  Med den syn som regeringarna i de nordiska länderna har på entreprenörer och företagande, har det blivit allt svårare  att skapa nya företag.

Bokens titel: Wonderboy
Författare: Hennrik Langeland
Förlag: Norstedts 2005
Antal sidor: 496

Wonderboy är berättelsen om en ung mans storvulna planer. Både för sig själv, och den koncern  han arbetar i som affärsutvecklingschef. Största delen av handlingen utspelas  i  Norge, men kunde lika gärna ha utspelats i Sverige, i en tid som kring milleniumskiftet präglades  av ekonomisk och kollektiv galenskap i hela Skandinavien.

I början av det nya seklet, lever man fortfarande som den ekonomiska festen aldrig kommer att ta slut. I stället för att bygga företag lever finanseliten på att köpa och sälja affärsidéer och företag.

Huvudpersonen, Christian von der Hall (Wonderboy) har en plan. Hall  vill köpa upp de två största bokförlagen i Norge, Gyldendal och Aschehoug med honom själv som ny VD i det nya bolaget. Han vill modernisera förlagen genom att satsa på den nya tekniken. Med bland annat elektroniska böcker. Och själv tjäna en stor slant på affären. På ytan lever wonderboy i ett välordnat äktenskap med fru och två barn. Men han är ändå inte riktigt nöjd.

Boken är skriven at Henrik Langeland, född 1972. Han är både litteraturvetare och ekonom. För närvarande arbetar han på en avhandling om Marcel Proust författarskap. År 2000 debuterade han med romanen Requim, en litterär lek med Prousts stora verk På spaning efter den tid som flytt.   Han har också hunnit med ett kort förflutet som management trainee i mediekoncernen Schibstedt.

Henrik Langeland lyckas på ett skickligt och medryckande sätt spegla det liv som han själv fått se inifrån med flotta klockor, fringisar, inneställen på modet, ett hastigt och liv med pulserande tempo där själva verkligheten bara hinner flimra förbi, i den självvalda  tillvaro som hans huvudperson lever
i.

För att kompensera både sina egna tillkortakommanden, och sin fars tidigare ekonomiska misslyckande söker Wonderboy  revansch.  Både i och utanför arbetet. Han gillar ha strypsex  med prostituerade, och passar också på så snart han är på resor utomlands. Till varje pris, vill han skaffa sig personlig makt. Det kan bara ske genom att han lyckas i sin affärsverksamhet.

Dessutom vill han gärna försöka hävda sig inom det kulturella området. Snart visar det sig, att han till skillnad mot sin fru, saknar både empati och förmågan att förstå. Det gäller både hans egna personliga relationer, bildkonst eller litteratur.

I romanen (som i verkligheten) visar det sig snart att det inte är så lätt som man kan tro att göra det stora klippet. I sina stora ansträngningar att lyckas ekonomiskt och socialt glider han mer och mer bort från sin familj, som till slut tröttnar. De personer som insiktsfullt skildras i boken lever ett modernt men ytligt liv, och verkar också ha tröttnat på själva tillvaron.

Den ekonomiska statusen, vilka affärer som kan genomföras i allt snabbare takt, blir viktigare än själva livet. Kulturen sätts på undantag. Att snabbt köpa sig oberoende och lika snabbt förbruka sina tillgångar, blir den viktigaste sysselsättningen i den affärsmiljö där wonderboy vistas.

Huvudpersonen, Christian von der Hall, 34 år, är redan Senior Vice President i den fiktiva norska mediekoncernen Scandinavian Media Group. Hans ambition att gå i land  med det fientliga övertagandet av de bägge bokförlagen, lyckas till slut.. Men han förlorar sin familj. Övertagandet blir heller inte riktigt vad han har tänkt sig.

I den miljö som huvudpersonen vistas präglas av extrem ytlighet. Några tillfällen ges aldrig till vare sig eftertanke eller fördjupning. Författaren har på ett utmärkt sätt lyckats spegla vad som händer i  den nya ekonomin, när man inte längre långsiktigt bygger företag. Man puzzlar ihop resterna av vad som finns kvar av de gamla inhemska företagen. I bästa fall bygger man vidare. Annars säljer man.

I dag nöjer vi oss med att köpa, slita ut och sälja sälja vidare de företag som redan finns. Det är en av orsakerna att allt fler nationella företag inom Norden försvinner utomlands. Bolag som sedan vidaresäljs, försvinner i gapet på  multinationella jättar, samtidigt som inhemska politiker tappar kontrollen över en stor del av företagens skatteintäkter, och den fortsatta ekonomiska utvecklingen i landet.

Mats Lönnerblad

Bankrättsföreningen