[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Bokens titel: Medicieffekten
Författare: Frans Johansson
Fackgranskning: Lennart Arvedsson
Översättning: Mia Poletto Andersson
Förlag: Bookhouse Publishing, 2005
Antal sidor: 212

Enligt författaren uppstår mönsterbrytande revolutionerande insikter i nya skärningspunkter mellan idéer, begrepp och kulturer. Denna explosion av fantastiska idéer var exakt vad som ägde rum i Florens under renässansen. Den tyder på något mycket viktigt. Om vi bara lyckas hitta den rätta skärningspunkten mellan discipliner eller kulturer kommer vi ha en större möjlighet att vara innovativa – helt enkel för att de finns så många fler ovanliga idéer där.

Under renässansen möttes konstnärer, vetenskapsmän och köpmän i dessa skärningspunkter som gav upphov till en av Europas kreativa explosioner av konst, kultur och vetenskap. Leonardo de Vinci den främste fanbäraren. Under de århundranden som sedan följde blev kunskapen mer specialiserad.

I dag ser vi på nytt en upplösning av gränserna mellan politik, kultur, teknik, ekonomi, nationell säkerhet och ekologi. Det är människornas rörlighet, vetenskaparnas konvergens och de allt snabbare datorprocesserna som ger upphov till fler skärningspunkter än någonsin. De människor eller team som hittar dessa skärningspunkter kommer sannolikt att vara de som förändrar vår omvärld radikalt, menar författaren.

Forskningen visar att människor som kan många språk är i genomsnitt mer kreativa än andra. Språk kodar koncept på olika sätt och förmågan att utnyttja flera koder i en kreativ process, som ger tillgång till fler associationer. För att uppnå goda resultat måste vi finna metoder som innebär att vi kan lära oss så mycket som möjligt utan att fastna i ett visst tankemönster.

Leonardo da Vinci, den definitiva renässansmänniskan och kanske tidernas främsta expert på att hitta skärningsmönster, trodde att om man skulle kunna förstå något till fullo behövde man se saken ur minst tre olika perspektiv. Kreativitet är med andra ord en kombination av koncept. Och den är slumpmässig.

Frans Johansson menar att en av orsakerna till USA:s makalösa innovationstakt är mångfalden hos landets befolkning. Människor som har upplevt den innovativa kraften i team präglade av mångfald gör ofta allt de kan för att skapa sådana team igen.

De mest framgångsrika innovatörerna utvecklar och förverkligar otroligt många idéer. Ett bra exempel är den svenske uppfinnaren Håkan Lans. Han har utvecklat och framgångsrikt presenterat flera uppfinningar i världsklass och är extremt fixerad vid att kombinera olika tekniker för att få fram nya tillämpningar. Men Lans har något gemensamt med alla som söker efter innovationer i skärningspunkter. Han genererar en otrolig mängd idéer och prövar outtröttligt de bästa av dem. Det är det som är hemligheten med hans makalösa framgång.

Principen fungerar inte bara för företagare. Den gäller också författare och konstnärer. Under sitt arbete med diktverket Det öde landet, prövade författaren T.S Eliot hundratals unika idéer. Många av idéerna kasserade han till sist, andra godkände han.

Arbetet resulterade i ett mästerverk där T.S. Eliot hade tagit steget in i skärningspunkten mellan världskulturer och mytologier. Det tog honom flera år att avsluta verket och arbetet innefattade ett otal omskrivningar och redigeringar. Trots att diktverket ter sig som en enda produkt är det i själva verket en samling av hundratals olika idékombinationer.

Alla framgångsrika innovatörer säger samma sak, nämligen att de var tvungna att modifiera sin ursprungliga idé, om och om igen. Picasso förbrukade hela åtta skissblock för de preliminära skisserna till den banbrytande målningen Flickorna från Avignon.

I sin bok Medicieffekten ger Frans Johansson oss rådet att om genomförandet är avhängigt av pengar så måste man vara försiktig med sina finansiella resurser. Det är viktigt att avsätta tillräckligt med medel så att pengarna räcker till flera försök.

Som ett varnande exempel nämner han Boo.com, ett ursprungligen svenskt modeföretag med huvudkontor i London som försökte bli världsledande inom försäljningen av sportkläder på nätet. Företaget startade sin verksamhet i november 1999 och gick omkull mindre än sju månader senare, efter att ha förbrukat minst 135 miljoner dollar.

Om denna händelse har en av de svenska grundarna Ernst Malmsten tillsammans med Erik Portanger och Charles Drazin själv skrivit en bok som är värd att läsa: Boohoo. A dot com story from concept to catastrophe (Random House,2001) Företaget satsade allt på en enda strategi i stället för att sätta av resurser till alternativa idéer. Boo drog igång en global kampanj, anställde över 350 personer på fem kontor runt om i världen och flög då Concorde för att hinna med alla möten.

När Boo förstod att deras ursprungliga plan inte fungerade var det redan försent att byta inriktning. Utan pengar och med trovärdigheten i bitar var kollapsen ett faktum.

För att lyckas måste vi också ha en hög motivation. Vi måste vara passionerat intresserade av det vi sysslar med. Om vi är det så flödar också kreativiteten. Vi måste bryta oss loss från våra gamla nätverk för att kunna skapa nya.

Men den viktigaste principen för kreativitet är att vi också måste ta risker. All kreativitet finns i det okända, inte i det kända, menar författaren. Om vi slutar att vara beroende av våra gamla nätverk, vågar frigöra oss från vårt område och är inställda på att kämpa och lär oss att leva med risker det är då vi kan lyckas med våra innovativa idéer.

Vad allt framgångsrikt företagande handlar om är nämligen om att ta risker. Det handlar om att våga ta kloka, kalkylerande risker, för det händer inget om människor inte tar några risker alls. Den största risken är således att inte ta några risker alls. Framtiden finns inom skärningspunkterna, och om du vill vara med och skapa den bör Du läsa boken Medicieffekten för att hitta vägen dit.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen

Bankrättsföreningen