[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Bokens titel: Äganderättens konsekvenser och grunder
Redaktörer: Niclas Berggren och Nils Karlson
Förlag: Ratio, 2005
Antal sidor: 260

I boken: ”Äganderättens konsekvenser och grunder” (Redaktörer Niclas Berggren och Nils Karlson, Ratio 2005) presenterar nio forskare inom juridik, nationalekonomi, filosofi, ekonomisk historia och statsvetenskap en rad nya perspektiv på äganderättens stora betydelse för samhällsutvecklingen både i Sverige och utomlands.

Boken spänner äver ett brett fält. Om äganderättens tre grundläggande dimensioner skriver Nils Karlson som både är docent i statsvetenskap, nationalekonom och VD i Ratio som är ett självständigt forskningsinstitut och akademiskt förlag med uppgift att bl a sprida ny kunskap om företagandets villkor – dess lagar, regler och värderingar.

Daniel Waldenström som redogör för den privata äganderätten och ekonomisk tillväxt är fil doktor i nationalekonomi och fil lic i ekonomisk historia. Om bostadsrätterna, allmännyttan och lagarna skriver Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia.

Äganderätten i den nationalekonomiska forskarutbildningen behandlas av Dan Johansson som är fil doktor i nationalekonomi. Anders Fogelklou som är professor i östeuropastudier redogör för den privata äganderätten och dess skydd i Sverige ur ett europeiskt perspektiv – och ger en konstitutionell översikt.

Aleksander Peczenik, professor emeritus i allmän rättslära berättar om äganderätt genom rättsstat och konstitutionalism. Rättspositivism och äganderätt behandlas av Niclas Berggren, som är docent i nationalekonomi och Douglas Den Uyl, tidigare professor i filosofi och Douglas Rasmussen, professor i filosofi avslutar boken med ett kapitel som handlar om Aristotelism, handel och det liberala systemet.

Med så många kunniga författare, verksamma inom vitt skilda områden trodde jag att det skulle bli svårt att fånga läsarnas intresse i en bok. Men redaktörerna Niclas Berggren och Nils Karlson lyckats med uppsåtet att få äganderättens betydelse för både ekonomin och samhället beskrivet på ett både bra och lättöverskådligt sätt. När Karlson själv skriver om vilka som är äganderättens viktigaste konsekvenser blir svaret enkelt: det är marknadsekonomin och den ekonomiska utveckling som denna åstadkommer.

Boken är ett viktigt dokument eftersom den också hjälper oss att kunna försvara äganderättens grunder. Den förklarar varför det faktiskt är förbjudet att inkräkta på den enskilde individens äganderätt. Något som inte alltid följs i vårt land. Författarna argumenterar på ett sakligt och övertygande sätt, varför äganderätten måste respekteras.

I boken framgår att ägaren måste fritt kunna förfoga över sin egendom och överföra den till vem han vill så länge som han är den rättmätige ägaren. Annorlunda uttryckt innebär det att andra inte skall lägga sig i om och hur denna frihet används. Något som det bröts friskt mot i Sverige under den svenska bankkrisen 1987 – 1993, utan att någon straffades.

En mer liberal syn på den privata äganderättens konstitutionella skydd på det europeiska planet ges genom Europakonventionens tilläggsprotokoll Nr 1 från 1952, som återfinns i boken. Där stadgas följande: ”Varje fysisk eller juridisk person skall ha respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser”.

Alla Europarådets medlemsstater har ratificerat hela denna konvention – Sverige den 11 januari 1952. Bestämmelsen ingår i den Europeiska Konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Ändå skulle det dröja ända fram till efter bankkrisen, innan alla Europakonventionens bestämmelser skrevs in i den svenska lagstiftningen.

I Sporrong – Lönnrothfallet från 1982, där svensk domstol från början dömt fel, prövades fallet av Europadomstolen. Det visade sig att tilläggsprotokollet inte bara skyddar mot orättmätigt berövande av egendom utan även som framgår av den första meningen i stadgandet, respekten för egendomen. Trots att detta mål innan hade prövats i 3 svenska rättsinstanser, där den klagande fått fel i alla instanser, kunde Europadomstolen konstatera att respekten för egendom hade kränkts av den svenska staten.

Europakonventionen ger alltså ett visst skydd för den privata äganderätten. Egendomskyddet har också fått ökat skydd genom en mer aktiv praxis från domstolen. Dessutom skyddar även EG-rätten Europakonventionen. Problemet för alla dem som klagar och känner sig kränkta, är bara det att ungefär 3 procent av alla fall som kommer från alla medlemsstaterna prövas av Europadomstolen och först sedan alla inhemska möjligheter blivit uttömda, innan fallet kan tas upp för prövning av Europadomstolen i Stransbourg.

Vad jag själv efterlyser efter ha tagit del av alla intressanta argument som författarna framför är frågan: Varför har Sverige fortfarande inte har någon författningsdomstol ? En sådan domstol skulle både underlätta att den inhemska lagstiftningen följs på ett helt annat sätt än i dag och att Sverige inte skapar nya lagar, i strid mot EG-rätten eller Europakonventionens bestämmelser.

Författarna anser att skyddet för den privata äganderätten måste ses som en viktig nationell svensk angelägenhet som förtjänar att understödjas. Detta måste i första hand ske genom en svensk konstitutionell förstärkning av äganderättsskyddet.

När det gäller skatter ansåg den europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter (numera avskaffad, men saknad av många ) att skatter inte fick ha konfiskatorisk karaktär. Även detta ämne är brännande aktuellt i Sverige, där frågan om den konfiskatoriska fastighetsskattens och förmögenhetsskattens konsekvenser förtjänar att diskuteras i bokform.

Om detta kanske Ratio återkommer i ett nytt spännande bokprojekt ?

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

Bankrättsföreningen