Om man förespråkar friheten, måste man också värna om människans individuella rättigheter; om man värnar om människans individuella rättigheter, måste man också tillgodose rätten för människan att forma sitt eget liv, sin egen frihet, rättigheten att söka sin egen lycka – vilket betyder: det ekonomiska systemet som kapitalism utgör.

Mats Lönnerblad
Bokens titel: Capitalism: The unknown idea
Författare: Ayn Rand
Förlag: Penguin Books, 1966
Antal sidor: 348 sidor

Det skriver Ayn Rand i sin mest banbrytande och betydelsefulla bok är hon oförbehållsamt försvarar det ekonomiska system som kapitalismen utgör: Capitalism: The unknown ideal (Penguin Books, 1966) Vad hon menar är, om inte de politiska partierna förvarar kapitalism som system längre, förlorar de hela sin politiska plattform; de har inte längre kvar något mål, ingen riktning, inga politiska principer, inga sociala ideal, inga intellektuella värderingar, inget framtida ledarskap att erbjuda.

Ingen människa och ingen rörelse kan överleva i längden, utan en moralisk övertygelse – utan en rationell åsikt att de moraliska principer som man står för är riktig.

Många söker religionen som en moralisk bas. De beslutar sig för att välja religionen som sin moraliska utgångspunkt: de hävdar att kapitalism är baserad på gudstro. Politiskt sett motsätter sig sådana fundamentala principer, allt vad religionen står för. Religion är ett privat ställningstagande, som vare sig får eller kan bli ihopblandat med politiska ställningstaganden, menar Ayn Rand.

I en tid när världen slits mellan djupa ideologiska konflikter, får vi se upp med att följa de som inte har någon ideologi alls att erbjuda. Vi får inte glömma att Capitalism: The unknown ideal skrevs när världen befann sig i en djup ideologisk konflikt mellan kommunism och kapitalism. Exempel på detta är studentrevolterna i Frankrike och USA.

Två år innan boken skrevs drabbades Amerika av en studentrevolution 1964, som startade vid Berkeley universitet i Kalifornien. Revolten ebbade snart ut. Men i maj 1968 följdes den av en spontan ungdomsrevolution i Frankrike , som nästan höll på att urarta fullständigt, där till och med de franska kommunisterna blev tagna på sängen, och sedan hade fullt sjå med att elda upp massorna, i ett försök följa upp denna revolution.

Vilka förändringar var det då som man ville genomföra i USA och Frankrike ? Det centrala temat och ideologin bakom dessa revolter verkar snarast ha varit någon form av icke definierad anti – ideologi, som ingen fortfarande har försökt definiera ordentligt.

Kapitalismen är baserad på individuella rättigheter – därför får inte dessa rättigheter offras till kollektivet. Om man vill kämpa för kapitalism, finns det bara ett argument som vi kan använda för att vinna den kampen, menar Ayn Rand. Argumentet från självkänsla. Det betyder: argumentet för människans rätt att existera – för människans individuella rätt till sitt eget liv.

Eftersom ekonomisk tillväxt utgör både dagens och gårdagens stora problem för de flesta länder, säger sig varje statsöverhuvud vilja stimulera ekonomin – för att uppnå allmän välfärd. Men samtidigt vill politikerna öka statens kontroll genom att spendera pengar som man egentligen inte förfogar över och detaljstyra näringslivet. Därför är det inte så många som lyckas att stimulera den ekonomiska tillväxten. Ayn Rand frågar därför hur många som egentligen känner till begreppet ”laissez faire”.

I en historisk belysning måste det anser klargjort att vare sig Ludvig XIV och Karl XII som var despoter, inte tillämpade denna viktiga princip. Bägge var allsmäktiga kungar med stora ambitioner. Ludvig XIV trodde man kunde skapa välfärd med hjälp av krig och ökade skatter. Det trodde även Karl XII. Bägge misslyckades. Både i Frankrike och Sverige svalt folket, medan länderna befann sig i olika krig. I Sverige fick man införa nödmynt för att klara landets ekonomi.

Under denna period var Ludvig XIV främste ekonomiske rådgivare Jean Baptiste Colbert. Hans finanspolitik inleddes med en slags reduktion, som befriade landet från en stor del av den tryckande skuldbördan, utan någon egentlig hänsyn till enskildas rättigheter – genom att

underkänna, avskriva eller konvertera sådana lån som staten hade tagit från olika långivare för att finansiera sina krigsinsatser. Många dömdes till återbetalning av stora belopp. Franska staten började detaljreglera näringslivet.

När Colbert sedan förundrade sig över att inte det franska näringslivet utvecklades som han hoppades, svarade en köpman som hette Legendre: ”laissez – nous faire” (låt oss verka ifred)

Det är detta begrepp som skapat den ”laissez faire” kapitalism som Ayn Rand förespråkar.

Hur handlar man då i nationens intressen måste man fråga sig. Vare sig Ludvig XIV eller Karl XII gjorde det. Genom krigen gjorde de sina länder ryktbara och blev själva berömda. Men de misslyckades kapitalt med att bygga upp länderna ekonomiskt – i stället förstörde de ekonomin i de egna länderna.

I dag är begreppet ”individuella rättigheter” så nytt i mänsklighetens långa historia att många fortfarande inte har fattat vad detta innebär. Enligt de två teorier om etik som många tillämpar, säger en del att det är en gåva från Gud – andra menar att det är en gåva från samhället. Men faktum är, säger Ayn Rand, att källan härrör från människans natur.

I själva verket måste man se regeringen i varje land ses som det potentiellt största hotet mot mänskliga rättigheter: Det är bara de politiska makthavarna som kan skaffa sig monopol på att använda fysiskt våld mot sin egna invånare, om de skulle önska. Historien visar att när en despot eller regering visar sig vara maktfullkomlig, kan den människans dödligaste fiende.

Den viktigaste principen för att främja människans individuella rättigheter är därför att begränsa statens makt både politiskt och kommersiellt. Kapitalismen får heller inte betraktas som det förflutnas system; det tillhör framtiden – om människan skall ha en framtid.