[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Jobben som försvann Av Mats Lönnerblad - Bankrättsföreningen - 18 juni 2007 Den tidigare socialdemokratiska regeringen har gett en helt missvisande bild av den svenska arbetsmarknadsutvecklingen. Arbetslösheten har stigit månad för månad under nästan hela den förra mandatperioden. Den engelska tidningen The Economist går ett steg längre och menar att Sverige är ohotade världsmästare i konsten att manipulera den svenska arbetslöshetsstatistiken. Bokens titel: Entreprenörens
återkomst – ett måste för Sverige! Om varför alla jobb som försvann under bankkrisen har jag tidigare berättat i flera artiklar och i mina böcker. I sin nya bok Entreprenörens återkomst – ett måste för Sverige ! (Vincent Förlag, 2007) beräknar författaren Georg Nyström att det vid årsskiftet 2006/2007 levde till synes cirka 1.500.000 personer på skattefinansierade bidrag av olika slag. Och då ingår inte alla som har beredskapsarbeten, subventionerad företagsverksamhet, förlängd studietid eller lever med en sådan resignation att man inte ens söker sig ut på arbetsmarknaden. Inget annat land har så tung försörjning av sina invånare över skattsedeln, skriver Nyström. Det är en av orsakerna till att Sverige också är världsmästare i skatteuttag. Nuvarande utveckling är inte hållbar på 10-15 års sikt. Varken hoppet om fler småföretag, den tidigare regeringens jobbpolitik eller en långvarig högkonjunktur kommer att räcka till. Den enda som enligt mitt förmenande kan vända utvecklingen är att vi ersätter de skötsamma företagare, som orättfärdigt fick sina tillgångar konfiskerade under bankkrisen, så att vi snabbt kan skapa nya resursgenererade företag igen. För att nå dit måste vi också stimulera fram många fler äkta entreprenörer. Det är bara de som kan bredda och vitalisera den nödvändiga företagsbasen i landet. Sedan 1970 har vi bara sammanlagt fått ett tiotal nya företag som sysselsätter mer än 1.000 personer vardera (de återfinns inom låglöneyrkena i servicebranscherna som bemanning, bevakning, hotell- och restaurangkedjor, städ och telekom) Även övrigt företagande har stagnerat, på grund av bankernas behandling av sina kunder under bankkrisen, varför nyföretagandet inte på långa vägar räcker för att balansera den naturliga avgången av företag. Därmed klarar vi heller inte att bereda människor här i landet meningsfullt arbete och att generera de resurser vi så väl kommer att behöva. En annan orsak till vårt ringa antal entreprenörer i Sverige, som Georg Nyström anför, är att tiotusentals entreprenörsbegåvningar sedan decennier tillbaka undertryckt sin läggning därför att varken kommersiella framgångar eller misslyckanden har varit socialt acceptabla. Minst välkomna var de under den svenska bankkrisen 1987 – 1993 och det under det dystra 70 – talet. Då utgick det nära nog skottpengar på många entreprenörer, vilket många av de som då emigrerade har vittnat om i böcker och tidningsartiklar. Men även flera som stannade kvar och stod ut har obehagliga minnen. Gudrun Sjödén startade sitt företag, Gudrun Sjödén Design AB, 1976 och berättar i tidningen Företagaren Nr 1/2007: ”När jag startade på 70-talet blev jag betraktad som gangster och skattefuskare” 2006 omsatte Gudruns företag 350 miljoner, varav 200 miljoner på export. Hon sysselsätter i dag 140 medarbetare. Attitydproblemet existerar dock ännu vilket Ericssonchefen Carl–Henrik Svanberg vittnar om. Han upplever entreprenörklimatet i Sverige så avskräckande att det är lätt att förstå att flertalet kommersiella begåvningar, med eller utan akademiska meriter, har svårt att göra sig gällande i Sverige. Förutom den omfattande emigrationen av entreprenörer sedan bankkrisens dagar, kan upp till tusen miljarder förutom de cirka tusen miljarder som krisen kostade, tillhörande Sverige boende medborgare har förts ut ur landet, enligt svenska Näringslivs skatteexpert Krister Andersson. Därutöver beräknas utlandsplacerat kapital motsvarande 550 miljarder ägas av svenska som har emigrerat. Det är just denna typ av privatkapital som brukar stå entreprenörer till buds när bankerna sviktar i sin vilja att låna ut pengar till nystartade företag, eller har det besvärligt med sin egen soliditet. Parallellt med den omfattande kapitalflykten köper utlandet upp svenska fastigheter och företag. Utländska aktieinnehav i svenska bolag ökade med cirka 300 miljarder kronor, bara under år 2006 (!) Innan svenska folket fått en positiv inställning till entreprenörer och regering och riksdag tillräckligt ändrat de ekonomiska incitamenten för dylika kommer entreprenörs – och kapitalflykten att fortgå och utlandet fortsätta att ta över ägandet i svenska bolag och fastigheter. En analys av näringslivets strukturomvandling konstaterar också att det inte alls är säkert att en god ekonomisk tillväxt och hög effektivitet resulterar i ökad sysselsättning. Analysen visar på ett svagt samband mellan tillväxt och sysselsättning under nästan hela perioden efter bankkrisen 1995 – 2005. Samtidigt kan vi konstatera att nyföretagandet i Sverige fortfarande är alldeles för lågt i internationell jämförelse. Det har blivit allt tydligare, precis som Georg Nyström hävdar i sin bok, att det inte räcker med en hög nivå på forskning och utbildning för att tillväxten ska öka. Jag har därför lätt att instämma med Nyström att entreprenörens återkomst – är ett måste för Sverige ! Mats Lönnerblad |
Bankrättsföreningen |
Hemsida |