[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Bokens titel: Marknad & Politik
Redaktörer: Lars Hultkrantz och Hans Tson Söderström
SNS Förlag, 2007
Antal sidor: 432

Marknad & Politik ger en heltäckande bild av de viktigaste frågeställningarna i svensk ekonomi under 2000-talets första decennium ur ett makroperspektiv. Boken lämpar sig därför väl för alla som söker en djupare förståelse av den svenska ekonomins stora problem och valmöjligheter. Den borde därför vara obligatorisk läsning för att Sveriges riksdagsledamöter.

I denna nya upplaga finns fyra nyskrivna kapitel: ett om den offentliga sektorns ekonomi av Lars Hultkrantz, ett om den svenska penningpolitiken av professor Staffan Viotti och vice riksbankschef Lars Nyberg, ett om Sverige och EU av docent Joakim Gullstrand och fir dr Karin Olofsdotter samt ett om Europa med nationalräkenskapsmått av professor Bo Sandelin.

Av boken framgår att villkoren för den svenska ekonomiska politiken snabbt har förändrats. Efter bankkrisen 1987 – 1993 är det mycket som har hänt. Näringslivet har omstrukturerats. Regleringar och subventionssystem har avvecklats, marknader har öppnats för konkurrens och skattesystemet har förändrats. Stabiliseringspolitiken har lagts om. Med EU-medlemskapet har den svenska ekonomin och dess institutioner integrerats i Europa.

Under hundra år, från 1870 till 1970, hade Sverige en mycket stark ekonomisk utveckling.

Vårt land förvandlades från ett ekonomiskt oansenligt jordbrukarsamhälle till en internationellt framstående industrination. Den genomsnittliga BNP-tillväxten var under denna period 2,4 procent per år.

Utvecklingen lyfte Sverige från att ha varit ett av Europas fattigaste länder till att vid 1970-talets början, tillsammans med USA och Schweiz, vara ett av världens tre rikaste länder i per capita-termer.

Från mitten av 1970-talet ändrades denna bild drastiskt. Tillväxttakten sjönk. Från mitten av 1970-talet fram till bankkrisen hamnade Sverige långt ned i de utvecklade industrinationernas tillväxtliga. Den svenska ekonomin föll tillbaka, även i förhållande till våra nordiska grannar. Ekonomin föreföll ha förstelnats och tappat sin anpassningsförmåga. ”Den svenska modellen” började ifrågasättas.

Denna period som kom att präglas av industrikriser, växande makroekonomiska obalanser och stor osäkerhet om hur den ekonomiska politiken borde utformas, kulminerade under den svenska bankkrisen då BNP föll tre år i rad, industrisysselsättningen minskade kraftigt och statsskulden snabbt ökade till som mest 85 procent av BNP.

I boken ger Lennart Schön i det inledande kapitlet om ”tillväxt och strukturell omvandling – svensk ekonomi under 150 år – en bra översikt där utvecklingen av strukturer och institutioner analyseras utifrån en modern synvinkel.

Klas Eklund ger i kapitel 2 en mer ekonomiskt – politiskt inriktad översikt över svensk ekonomisk utveckling under de senaste trettio åren. Frågeställningen i detta kapitel är varför den svenska ekonomiska tillväxten under denna period varierat så kraftigt, och hur förutsättningarna ter sig för kommande år.

Magnus Henrekson analyserar i kapitel 3 hur centrala institutioner i den svenska ”välfärdsstaten” kan förväntas påverka incitamenten till produktivt entreprenörskap.

I kapitel 4 redogör Hans Tson Söderström varför finanspolitiken utgör det stora orosmolnet för framtiden. I motsats till penningpolitiken, vars normsystem kontinuerligt stärkts och förtydligats, har osäkerheten om den svenska finanspolitikens färdriktning tenderat att tillta.

Den svenska penningpolitikens moderna uppläggning behandlas mer utförligt i kapitel 5 av Lars Nyberg och Staffan Viotti, båda verksamma vid Sveriges riksbank. I kapitel 6 beskriver och analyserar Lars Hultcrantz den svenska offentliga sektorns ekonomi.

Bertil Holmlund ger i kapitel 7 en grundlig analys av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt. Mats Persson tar i kapitel 8 om bostadspolitiken upp 3 frågor av hög aktualitet och stor politisk laddning: det låga bostadsbyggandet, frågan om marknadshyror för hyresrätter och fastighetsskatten. Med stöd i enkel ekonomisk teori reder Persson elegant ut begreppen i dessa sammanhang och visar hur bostadspolitiken, som den faktiskt bedrivs, ibland åstadkommer effekter rakt motsatta de avsedda.

En av Sveriges viktigaste kapitaltillgångar är våra miljöresurser. Hur dessa resurser utnyttjas behandlas i Lars Bergmans och Maria Vredin Johanssons kapitel 9 om miljöpolitikens mål och medel. I kapitel 10 ger de båda Lundaforskarna Joakim Gullstrand och Karin Olofsdotter en överblick över några nationalekonomiska aspekter på det svenska deltagandet och svenska integrationen i den Europeiska Unionen. Bo Sandelin kompletterar i kapitel 11 bilden av EU och Sveriges plats i Europa.

Karolina Ekholm behandlar slutligen i kapitel 12 Sverige i en globaliserad ekonomi. Hon visar hur både utrikeshandel och direktinvesteringar vuxit snabbare än produktionen.

Den nya sjunde upplagan av Marknad & Politik ger oss insikter både om hur enskilda marknader inom vår ekonomi fungerar, hur ekonomin i stort hänger ihop samt hur den påverkas av olika ekonomisk-politiska åtgärder.

Den ger därigenom oss all de nödvändiga redskap som varje person som har ett seriöst intresse av ett lands skötsel behöver för att förstå ekonomiska sammanhang, både i ett nationellt och internationell perspektiv.

Utmaningarna för framtiden är ju många. Vad som vi alla måste informeras om är ju hur Sverige skall kunna möta den globala konkurrensen för framtiden, med ökat klimathot och den ökande andelen åldringar och samtidigt slippa göra om tidigare allvarliga ekonomiska misstag.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

Bankrättsföreningen