[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Bokens titel: Den ekonomiska tillväxtens moraliska konsekvenser
Författare: Benjamin M Friedman
Översättning: Claes –Göran Jönsson
SNS Förlag: 2007
534 sidor

För att besvara den frågan i sin bok behandlar han inte bara ekonomin, utan granskar också de stora västerländska demokratiernas politiska och sociala historia. Han urskiljer perioder med allmänt stigande levnadsstandard och sådana med utbredd stagnation och belyser hur ökande inkomster också bidrar till ett öppnare och mer demokratiskt samhälle.

Benjamin M Friedman är professor i nationalekonomi vid Harvard i USA. I sin forskning har han främst studerat ekonomisk politik och då särskilt den betydelse finansiella marknader för penning – och finanspolitikens effekter på den ekonomiska aktiviteten i samhället. För framgångar inom ekonomiämnet och för sina insatser för ekonomiyrket tilldelades han år 2005 John R Commons Award.

Tanken att ett samhälles moraliska välbefinnande är avhängigt dess ekonomiska välstånd är mycket gammal. Vi har själva kunnat uppleva en hög levnadsstandard gagnar viktiga värden som öppenhet, tolerans och demokrati. Vad det är som får inkomsterna att stiga har stått i centrum för ekonomiskt tänkande ända sedan människor blev medvetna om att tillväxt alls var möjlig, (ungefär vid tiden för den industriella revolutionen)

Ren diskriminering är det mest entydiga sätt på vilket ett intolerant samhälle underlåter att använda sina mänskliga resurser på bästa sätt, men förekomsten av sociala hirakier kan leda till samma resultat, skriver Friedman.

I stället är det öppenhet och tolerans som inte bara stärker samhällets förmåga att utnyttja sina mänskliga resurser effektivt. Det leder även till att dessa resurser utvecklas över tiden. Har man möjlighet att förbättra sin situation blir man också motiverad – under de rätta omständigheterna kan man även känna sig förpliktigad – att göra det. I de flesta moderna samhällen har detta skett genom att man också utnyttjat möjligheterna att vidareutbilda sig.

Eftersom utbildning och yrkesträning är så viktiga för människors ekonomiska produktivitet (allra mest i de utvecklade ekonomierna) och eftersom individerna är olika vad gäller begåvning och energi har frågan vilka som får vilket slag av utbildning också betydelse för den ekonomiska tillväxten.

På frågan om vi har rätt att bry oss så mycket om ekonomisk tillväxt som vi faktiskt gör, svarar Friedman ett tveklöst ja. Framför allt för medborgarna i alltför många av världens länder, där fattigdomen fortfarande är det normala, är detta svar omedelbart och självklart.

Ekonomisk tillväxt – i betydelsen höjd levnadsstandard för befolkningens stora flertal – har mycket stor betydelse. I de flesta fall medför det också fler valmöjligheter för individen, större tolerans för mångfalden, högre social rörlighet och en fördjupad känsla för rättvisa och demokrati. I det västerländska tänkande har ända sedan upplysningstiden var och en av dessa tendenser i uttalat moraliska termer och uppfattats som positiva.

1972 utgav en liten grupp tämligen okända forskare vid Massachusetts Institute of Technology en liten bok med den ödesmättade titeln: Tillväxtens gränser och med undertiteln ”En rapport med undertiteln från Romklubbens projekt om människans situation”

Tillväxtens gränser sades vila på vetenskaplig grund, och i den drogs följande slutsats:

”Om den rådande utvecklingen vad gäller befolkningsutvecklingen, industrialiseringen, föroreningarna, livsmedelsproduktionen och resursförbrukningen inte bryts kommer gränserna för tillväxten på denna planet att nås någon gång under de närmsta hundra åren. Den troligaste följden är en ganska plötslig och okontrollerad minskning av såväl befolkningen som industrikapaciteten.”

I dag står frågan om den globala uppvärmningen – tillsammans med andra förändringar i jordatmosfären som uttunningen av det skyddande ozonskicket, som uppenbarligen beror på utsläpp av bland annat freon från vanliga sprejförpackningar – högst upp på den miljöpolitiska dagordningen. Eftersom de fossila bränslena är så viktiga inte bara som kraftkälla till mycket för världens industri utan även för elproduktion och de flesta transportmedel (flygplan, tåg, last – och personbilar) blir sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökande halter av koloxid och andra växthusgaser omedelbart.

I sin bok pekar Benjamin M Friedman på det faktum att världsmarknadspriserna på merparten av de livsmedel och insatsvaror i industrin som Romklubben pekade ut som möjliga flaskhalsar för tillväxten har sjunkit under de dryga tre decennier som deras rapport utkom, och det har heller inte skett för att befolkningen och produktionen minskat, vilket den varnade för.

Att författarna till Tillväxtens gränser tog så miste berodde på att de underskattade kraften i det teknologiska framåtskridandet och helt bortsåg från de stigande prisernas roll för att stimulera konsumenterna till att gå över till substitut och producenterna till att finna nya tillgångar.

Man behöver inte heller resa runt särskilt mycket i världen för att upptäcka att länderna med de värsta föroreningarna och miljöskadorna inte är identiska med dem som har högst levnadsstandard. Oavsett om det rör sig om smog i luften eller bakterier i vattnet, eller helt enkelt den bråte som samlats till följd av långvarig mänsklig bosättning, är sällan de länder, regioner eller ens de enskilda städer där levnadsstandarden är hög i andra avseenden de värsta syndarna.

Efter Sovjetunionens fall kom kunskapen om det stora gapet i miljömässig standard mellan de före detta sovjetiska satellitstaterna och deras rikare grannar i väst, som de ville närma sig ekonomiskt och politiskt, som något av en chock för många människor i Europa.

Författaren hävdar att vi gör rätt att fästa så stor vikt vid den ekonomiska tillväxten. Han menar att endast är i kraft av en uthållig tillväxt och genom den känsla av tillförsikt, som uppstår då flertalet medborgare ser sin levnadsstandard förbättras, som nationer kan utnyttja den energi, de ekonomiska resurser och, viktigast av allt, de attityder som tillsammans skapar förutsättningar för ett öppet, tolerant och demokratiskt samhälle.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

Bankrättsföreningen