[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Kampen för fred och frihet Av Mats Lönnerblad - Bankrättsföreningen - 22 maj 2008 Korståg (Prisma 2008. Översättning: Jessica Hallén ) är andra delen i Robyn Youngs spännande medeltidstrilogi om tempelriddarnas sista storhetstid. Handlingen utspelar sig i slutet på 1200-talet. Lika länge som det har funnits krig, har det funnits fredsmäklare på bägge sidor i pågående konflikter, som till varje pris och med alla medel, försöker uppehålla den bräckliga freden. Det är om detta många gånger fruktlösa arbete som Robyn Youngs spännande andra bok i trilogin om Tempelherreorden handlar. Efter årtal av blodspillan har en hemlig, fredsfrämjande sammanslutning, Brödraskapet, medla fram en vapenvila mellan kristna och muslimer i det Heliga landet. Men en hänsynslös skara västerländska handelsmän, som gör stora pengar på slav– och vapenhandel, planerar att sätta djävulsk plan i verket som på nytt ska tända den fientliga gnistan bland Mellanösterns muslimer. I denna stora pågående konflikt arbetar några inom Tempelherreordens hemliga brödraskap ”Anima Templis” för att en gång för alla få slut på den onödiga blodspillan och våldet mellan kristna och muslimer. Det visar sig inte vara någon lätt uppgift. Brödraskapet hade bildats efter ett krig mot muslimerna, då nästan alla kristna styrkor i Det heliga landet hade utplånats. Ett krig som hade orsakats av en före detta stormästare i Tempelherreorden. Brödraskapets ursprungliga uppdrag hade varit att beskydda orden och dess omfattande militära och ekonomiska tillgångar mot ledarnas ekonomiska och politiska intressen. Med tiden och allteftersom nya medlemmar till Anima Templis tillkommer – många av dem högt uppsatta ämbetsmän och lärda med egna idéer – kom själva uppdraget att omfatta fredsbevarande uppgifter i Outremer, mellan de kristna, judiska och muslimiska lärorna. Samtidigt i Egypten, intrigerar man för alla krossa de kristna. Att en gång för alla och driva ut dem från det Heliga landet. Robyn Youngs första bok Brödraskapet lyckades fånga mitt intresse för hur judar, kristna och muslimer levde tillsammans under denna period. Jag blev också intresserad om hon skulle lyckas med bibehålla läsintresset i uppföljaren. I romanen är hon noggrann med att i detalj beskriva och berätta om, vad som måste betraktas som historiska fakta, som hon sedan dramatiserar i romanform. Young lyckas med bedriften att i sin nya bok Korståg spegla den stora mänskliga tragedin som de stora korstågen innebar, från bägge sidor. Korstågen uppfattades både som en allvarlig religiös konflikt som ett slags försvar – eller återerövringskrig; islams arméer hade ju erövrat stora delen av den kristna världen. Hela den södra Medelhavskusten, Levanten med det Heliga landet, Mindre Asien samt Iberiska halvön hade fallit i arabernas händer. På den tiden vilade hela västvärldens fundament, hela det västerländska samhället, på den klippa som den katolska kyrkan utgjorde. Varje hot mot dess grundvalar kunde få hela strukturen att rasa samman. Det var inte bara judar och muslimer som hade som fått smaka på kyrkans vrede i form av korståg. Albigenserna, män och kvinnor i södra Frankrike hade slaktats i tusental av kyrkans soldater på grund av att de motsatte sig kyrkans ortodoxa doktriner och i stället predikade egna ideal som var oförenliga med den katolska kyrkan. Det Brödraskapet ämnade uppnå i form av försoning mellan troslärorna ansågs vara en styggelse, kätteri. Om deras syften avslöjade skulle kyrkan förgöra dem. Vad som slår mig när jag läser Korståg är att de ivrigaste företrädarna för religionskrig både då som nu, som använder religionen som ett vapen, också drivs av ekonomiska intressen. I själva verket är det är för att kunna återerövra makt och förlorad mark som krig uppstår. Det märks att författaren vinnlagt sig om att hålla sig så nära den historiska sanningen som möjligt. Akkos fall till de muslimiska styrkorna under sultat al-Ashraf Khalil år 1291 och bortdrivandet av tempelriddarna signalerade slutet för de korståg som utlystes av påver Urban II i Frankrike två hundra år tidigare. De urgamla konflikterna i Mellanöstern som varat i mer än tusen år består fortfarande. Det visar inte minst konflikten mellan Israel och Palestina, som blossat upp på nytt sedan staten Israel skapades för 60 år sedan. Redan år 969 e Kr fick den dåvarande kalifen av Egypten kontroll över Jerusalem. Han beordrade då förstörelse av alla de kristna platserna. När sedan de turkiska seldjukerna ersatte den de egyptiska herrarna skar de av alla pilgrimsvägarna. Mellanöstern blev ett kaos. Det var det som utlöste korstågen. Korsfararna grundade kungadömet Jerusalem som varade till 1187, då den arabiske hjälten Saladin återerövrade Jerusalem. Sedan kunde både judar och muslimer återvända till Jerusalem. I år 2008 firar Israel 60 år sedan självständigheten 1948. Det var för 60 år sedan som FN:s generalförsamling med rösterna 33 för och 13 emot samt 10 nedlagda röster för att dela Palestinamandatet i en judisk och en arabisk stat, som på nytt fått oroligheterna att blossa upp. I dag skulle det åter, mer än någonsin, behövas en stark fredsmäklare som kan mäkla en varaktig fred i denna oroliga region, men det är en annan historia. Mats Lönnerblad Ordförande i Bankrättsföreningen

Informera en kollega:

Bankrättsföreningen

Tack besöket och välkommen åter! Hemsida