Bankrättsföreningen
|
[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Den stora kreditkraschen Av Mats Lönnerblad - Bankrättsföreningen - 16 juni 2008 Med bara någon månads mellanrum har det kommit tre nya böcker av amerikanska författare och finansexperter, som på ett utmärkt sätt speglar den globala bankkrisens häpnadsväckande uppkomst och enorma ekonomiska konsekvenser. Bokens titel: Bad money Bokens titel: The trillion dollar
meltdown Den ena är skriven av författaren Kevin Phillips, med titeln: Bad money (Viking, Penguin Group New York, 2008) den andra The Trillion dollar meltdown av författaren Charles R Morris. (Public Affairs, New York 2008) och den tredje är skriven av George Soros med titeln: The credit crises of 2008 and what it means. (Public Affairs, New York.2008). Jag köpte alla tre böckerna när jag var i New York i början av juni 2008, för att på plats studera den globala bankkrisen och dess ekonomiska konsekvenser. Kevin Phillips har varit ekonomisk och politisk journalist i mer än 3 decennier. Tidigare har han också arbetat som strategisk rådgivare i Vita Huset. I sin bok Bad Money beskriver han uppkomsten av den ekonomiska krisen som hade sitt ursprung i bankernas hantering av de amerikanska bolånen. Krisen startade 2007, när bankerna och kreditinstituten hade lånat ut alldeles för mycket pengar till svaga låntagare utan några större ekonomiska resurser, med för små inkomster och inga övriga tillgångar. Lånen kallades från början för ”Ninja lån” eftersom de drabbade både låntagare och bankerna med full kraft, när vare sig amorteringar eller räntor längre kunde betalas. Sedan lånen erhållits paketerades de om och såldes vidare till en rad stora Europeiska banker. Men den amerikanska bankkrisen, som nu sprider sig som en löpeld till andra delar av världen, är mycket djupare än så. Som ekonomisk stormakt är nu Amerika hotad i grunden, eftersom man under en alltför en lång tid försummat regleringen av den finansiella sektorn. Dessutom är USA mer än något annat land i världen beroende av oljan, som kostar allt mer och är på väg att ta slut. I dag tvingas USA att importera 2/3 av sin oljeförsörjning, som med den svagare dollarn blivit en allt större ekonomisk belastning. När det gäller oljan erkände redan den förre Federal Reservechefen Alan Greenspan 2007 och utan några större omsvep, att den amerikanska invasionen i Irak 2003 i grunden handlade om olja. Kevin Phillips reagerar också över att den amerikanska tillverkningsindustrin under alltför lång tid fått stå tillbaka för den finansiella sektorn. I dag kommer 44 procent av de amerikanska vinsterna från den finansiella sektorn, medan tillverkningsindustrin bara svarar för futtiga 10 procent. På den tiden när John F Kennedy, Lyndon Johnson och Richard Nixon var presidenter svarade tillverkningsindustrin för dubbelt så stor vinst av BNP som den finansiella sektorn. Phillips kallar därför Wall Streets finansmän för ”Merchants of debt” (köpmän som säljer skulder) eftersom de inte tillför någonting. De har lärt sig att sälja sina och andras skulder, med så stor vinst som möjligt, där någon annan till slut sitter med Svarte Petter och inte längre kan sälja skulden vidare. Phillips menar också att den globala bankvärlden är överbeskyddad. Bankerna tillåter sig att privatisera vinsterna och socialisera riskerna. När det blir kris, får bankernas stora skulder (precis som i Sverige) betalas allmänheten och företagen. De flesta amerikanska banker som till slut hamnar i en obeståndssituation räddas av Federal Reserve. ”Bolånekrisen” är bara toppen av ett isberg, menar han. Vi kommer att få se fler ännu inte redovisade storförluster eftersom bankerna lyckats med att paketera och globalt sälja vidare liknande ”kreditpaket” som från början är topprankade av kreditvärderingsinstituten, men som senare visar sig inte hålla måttet. I Amerika verkar medelklassen vara minst lika drabbade som i Sverige. Precis som hos oss har deras ekonomiska situation drastiskt försämrats. Minsta lilla misstag kan få dem att hamna i en ekonomisk kris. Ensamma föräldrar i USA är de mest ekonomiskt drabbade. I Amerika är det överhuvudtaget mycket svårt att bara leva på en inkomst. Efter bankerna väntar man nu på att de stora Hedgefonderna skall drabbas. De är också stora långivare och har liten insyn. Deras nästan helt oreglerade verksamhet betraktas nästan som ”Vilda Västern – aktiviteter.” När världen upptäckte hur djup ”subprime paper” (bolånetransaktionerna) hade infiltrerat sig in i den globala finansvärlden, tvingades flera stora banker erkänna sina stora förluster. Dessa var bl a Royal Bank of Scotland, Lehman Bros, Credit Suisse och Deutsche Bank. Två stora australiensiska hedgefonder fick slå igen. Både Commerzbank och IKB Deutsche Industrie Bank var nödsakade att göra stora nedskrivningar. Samma pessimist om den ekonomiska framtiden i USA, är Charles R Morris, författaren till ”The trillion dollar meltdown.” Morris har tidigare arbetat som bankir och jurist och vid sidan av författarskapet skriver han artiklar om ekonomi för New York Times och Wall Street Journal. Morris menar att den nye amerikanske Federal Reservechefen Ben Bernanke följer i Alan Greenspans fotspår. Det spelar inte bankerna någon roll när det till slut går åt pipsvängen. Federal Reserve finns där för att rädda bankerna med tillräckligt mycket billiga pengar för att kunna köpa ut dem, från alla ekonomiska problem. I Sverige är det regeringarna och riksbanken som gör sig skyldiga till samma sak. I den tragiska efterföljden efter händelserna den 11 september, 2001 har Federal Reserve tvingats sänka räntorna radikalt – hela vägen ner till en procent år 2003 – som var den lägsta räntan på ett halvt århundrande. För bankerna betydde detta att pengarna var nästan gratis. När man får pengar gratis, blir utlåningen också utan några större kostnader och risker. Den som vill låna ut pengar fortsätter att låna ut till dess att det inte längre finns någon att låna ut till. Lägre räntor gör det också möjligt att låna mer pengar med samma räntebetalning och köpa en ny bil för skillnaden. Mer än en tredjedel av pengarna som lånades ut till riskabla bolån, lånades ut till mer än 100 procent av värdet på huset, vilket påminner om hur bankerna lånade ut pengar till ett litet antal mycket stora fastighetsbolag under den svenska bankkrisen – till fastighetsbolag med negativ direktavkastning – vilket var det som utlöste den svenska bankkrisen 1987 – 1993. Han säger också att husbubblor nu börjar dyka upp lite här och där i världen som i Australien, England och Spanien. Det har blivit alltför lätt att låna pengar utan några riktiga säkerheter. Den amerikanska dollarns status som världens valutareserv som bekräftades av Bretton Woods-övenskommelsen efter andra världskriget är nu hotad, eftersom den amerikanska dollarn blir allt svagare. George Soros är mest känd som finansmannen som tjänade miljarder när han spekulerade i den svenska valutan under bankkrisen, när regeringen Bildt försvarade den svenska kronkursen in absurdum. Han är också känd som ordförande i Soros Fund Management Group och grundare till det globala nätverk som hjälper till att finansiera och öppna upp stängda samhällen. I sin bok menar Soros och de andra författarna att den kris vi nu ser är den största ekonomiska kris under vår livstid. Vi befinner oss i mitten av en finansiell kris som ingen tidigare sett maken till, sedan den stora depressionen under 1930- talet. Nästan alla större globala banker har skrivit ner sina tillgångar drastiskt under sista kvartalet 2007. Många storbanker har redan signalerat för ytterligare nedskrivningar 2008. Däremot tror hann inte att den amerikanske Federal Reservechefen Ben Bernanke kommer att tillåta att hela det amerikanska banksystemet kommer att braka ihop som det gjorde 1932. Denna kris berör inte bara en sektor av det finansiella systemet, menar Soros. Hela det globala banksystemet har aldrig varit så nära total kollaps som i dag, vilket kommer att få stora konsekvenser för hela det framtida banksystemet. George Soros hävdar att under Bushadministrationen har USA misslyckats med sitt politiska ledarskap. Som ett resultat av detta har Amerika förlorat både inflytande och makt i övriga världen. Liksom Greenspan erkänner han också att invasionen av Irak har mycket att göra medprisökningarna på olja, och oviljan från övriga världen att behålla sin amerikanska valuta. Den största lektionen vi kan lära oss från den nuvarande bankkrisen är att de övervakande myndigheterna inte bara borde kontrollera tillgången av valuta, utan också bankernas kapitaltäckningsgrad, kreditvillkoren och se över kreditövervakningen. Något som den dåvarande Bankinspektionen inte heller gjorde under den svenska bankkrisen. Medan det var många skötsamma företagare som oförskyllt drabbades under den svenska bankkrisen, är det villaägarna som hittills fått bära den tyngsta bördan i USA. George Soros uppskattar att av de sju miljoner ”subprimelåntagare” i USA kommer åtminstone 40 procent att förlora sina hem under de närmaste två åren. Det mänskliga lidandet för alla som förlorar sina hus under den amerikanska bankkrisen kommer att bli enormt, spår Soros. USA befinner sig nu också i mitten av en svår recession. Amerika som länge har varit den dominerande makten riskerar därmed att minska i betydelse. Den amerikanska dollarn som länge fungerat som den internationella reservvalutan hotas också i grunden. Mats Lönnerblad |
|
Bankrättsföreningen |
|
|
|
|
Hemsida |