Bankrättsföreningen
|
[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Kärlekens höga visa Av Mats Lönnerblad - Bankrättsföreningen - 14 sept. 2008 I vårt sökande efter verklig lycka och tillfredsställelse under livets lopp finns ingen viktigare faktor än att ge och ta emot kärlek. Men hur väl förstår vi kärlekens utomordentliga förmåga att förvandla ? Kan vi verkligen odla och uppskatta denna ovärderliga gåva ? Bokens titel: Kärlek I Dalai Lamas bok Kärlek, bearbetad av Jeffrey Hopkins, Ph.D och i översättning av Anita Sandberg (ICA bokförlag, 2008) lägger filosofen, författaren och fredspristagaren Dalai Lama fram sin syn på kärlekens dilemma. Han menar att för att uppnå kärleksfulla relationer måste vi först befria oss från våra självdestruktiva tendenser att indela våra medmänniskor i stelbenta kategorier. Om den inre fienden, hatet, inte tämjs, vinner den yttre fienden i styrka när man försöker tämja dem. Därför är det de visas vana att tämja sig själva genom de krafter som vi kallar kärlek och medkänsla. Alla religioner lär ju ut ett budskap om kärlek, medkänsla, uppriktighet och ärlighet. Varje system söker sin egen metod att förbättra livet för oss alla. Men trots detta leder det till bekymmer om vi alltför mycket betonar vår egen filosofi, religion eller teori, blir alltför fästa vid den och försöker påtvinga andra den. I grunden styrdes alla de stora vishetslärarna, däribland Gautama Buddha, Jesus Kristus, Muhammed och Moses, av en önskan att hjälpa sina medmänniskor. De strävade heller inte efter egen vinning, och inte heller efter att ställa till med mer bekymmer i världen. Att låta sig styras av medkänsla och kärlek och respektera andras rättigheter – det är verklig religion – anser Dalai Lama. Målet måste vara att tjäna andra, inte att dominera dem, anser han. Att leva för världens bästa är kännetecknet på ett religiöst liv. Dalai Lama skriver också att ”vrede inte kan övervinnas med vrede.” Om en person visar vrede mot dig, och du visar vrede i gengäld, blir resultatet katastrof. Om du däremot behärskar din vrede och visar dess motsats – kärlek, medkänsla, tolerans och tålamod – bevarar du inte bara din sinnesfrid, utan andras vrede minskar också gradvis. Ingen kan säga emot det faktum att frid är omöjlig i närvaron av vrede. Bara genom vänlighet och kärlek kan sinnesfrid uppnås. I våra dagar har religionen blivit synonymt med djupa filosofiska frågor, men det är kärlek och medkänsla som är den innersta kärnan i religionen. Det som alltid är sorgligt är den stora bristen på kärlek i våra dagar. Många människor i svår nöd får inte hjälp, bara för att politiska händelser talar emot det. En del lider indirekt av konsekvenserna att korrupta statsledningar som lägger alldeles för mycket pengar på vapen och att berika sig själva, och därför försummar landets grundläggande behov som jordbruk och näringsliv, med resultatet att situationen blir hopplös när krig uppstår eller en naturkatastrof slår till. Andra lider direkt av att negligeras på grund av att en viss folkgrupp diskrimineras. Om en amerikansk soldat dödas, blir det genast känt, men få bryr sig om hur många civila som dödas på andra sidan. Alla de som dör i krig och olyckor är människor, som sätter värde på sina egna liv. Att människor i nöd negligeras eller överges av politiska skäl avslöjar vad vi saknar – även om vi är intelligenta och mäktiga, starka nog att exploatera folk och förgöra världen, saknar vi alltför ofta sann kärlek och omtanke. Det finns ett indiskt ordspråk som säger: ”När en pil har träffat finns det ingen tid att fråga vem som sköt den eller vilket slags pil det var” På liknande sätt är det viktigt att vi reagerar med medkänsla när vi möter mänskligt lidande, i stället för att ifrågasätta de hjälpbehövandes politiska ståndpunkter. I stället för att fråga oss om deras land är vän eller fiende måste vi tänka: ”Detta är människor, de lider, och de har samma rätt till lycka som vi själva”, menar Dalai Lama. Att odla kärlek kräver att man förstår att alla varelser önskar lycka, och att alla varelser är utsatta för lidande. Om man inte känner igen alla slags lidande kan kärleken inte bli något annat än ofullständig. Det är lätt att känna en viss grad av kärlek och medkänsla för en person som är uppenbart nödlidande, men det är svårt att tycka synd om någon som lever i välmåga. Detta är ett tecken på att vi inte har fattat lidandets omfång. Vi känner alla till psykisk och fysisk smärta – från huvudvärk och ryggont till sårade känslor. Alla vill vi vara befriade från sådant. Lidandet som kommer av förändringar är mycket svårare att känna igen. Det enkla faktum att de flesta vanliga njutningar lätt förvandlas till lidande om de går till överdrift visar att dessa tillfälliga njutningar har en underliggande karaktär av smärta. Budskapet i boken Kärlek utmynnar i Kärlekens Höga Visa. Dalai Lamas förhoppning är vi med hjälp av kärleken skall kunna upplösa förtryck och intolerans; genom ökad kunskap kan vi underminera okunnigheten. Samordnad aktivism måste ersätta passivt accepterande och uppgivenhet; med hjälp av dialog kan vi ersätta förebråelser; uppfinningsrik rättvisa måste ersätta hämnd; moral ersätta ensidig tonvikt på ekonomisk vinst; erkännandet av mänskliga rättigheter ersätta förtryck. Min uppfattning efter att ha läst boken är att det fordras stor kärlek och beslutsamma insatser under lång tid, för att vi skall kunna övervinna dårskapens och girighetens väl rustade styrkor. Mats Lönnerblad |
|
Bankrättsföreningen |
|
|
|
|
Hemsida |