[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Startskottet har gått för en ny tid som måste komma Av Mats Lönnerblad - Bankrättsföreningen - 26 april 2009 Signhild Arnegård Hansen var 30 år när hon och hennes man startade ett företag i en bransch de inte kände till, på en plats långt bort från där de bodde. I dag är hon chef för ett företag som har produktion i flera länder, däribland USA och Japan och har blivit vald till ordförande i Svenskt Näringsliv. Bokens titel: Våga! Hennes resa dit kan vi följa i hennes bok: Våga ! (Ekerlids förlag, 2008 ) där hon berättar om hur hon blev entreprenör och företagare. Som en röd tråd i boken kan vi följa den omvälvande samhällsutvecklingen som skett från 1968 fram till 2008, en period på 40 år. För ögat har hon entreprenörskapet, Sveriges konkurrenskraft och därmed välfärden. Boken är en engagerad samtidsbeskrivning med en klar vision om framtiden. Signhild Arnegård Hansen beskriver hur EU-inträdet på många sätt var startskott för den nya tiden. Handelshinder har avvecklats, ny teknik har minskat avstånden. Vi går snabbt mot en ny inre marknad som omfattar hela världen. Det blir allt mindre betydelsefullt, var ett företag ligger någonstans fysiskt, och var det kommer ifrån. Effekten av globaliseringen vi nu upplever är mer genomgripande för svensk ekonomi än många av de förändringar som Sverige upplevt de senaste hundra åren. Fokus i världsekonomin förflyttas snabbt från de gamla västländerna som vi tillhör mot de nya ekonomierna i Asien. Det är en omställning fullt jämförbar med Sveriges omställning från jordbruksland till industrination under förra århundradet, skriver Arnegård Hansen. Vad som är viktigt är att vi lär oss att svensk företagsamhet kan växa ut i världen och skapa förutsättningar för ökat svenskt välstånd. Men vi måste också bli medvetna om att konkurrensen från resten av världen blir alltmer kännbar. Det fysiska arbetet blir alltmer automatiserat. För att vara konkurrenskraftiga har vi tvingats blir mer effektiva, snabbt. De förändringar som sker i omvärlden innebär att vi just nu lever i en avgörande tid för Sverige. Den period då svenska företag kunde leverera ungefär samma kvalitet till ungefär samma pris som året innan är förbi. Sverige kan bli ett allt rikare och mer välmående land, skriver hon. Men bara om vi – nu när Sverige befinner sig i den värsta krisen sedan 30-talet – förmår förnya oss, förändra oss och hela tiden kan leverera högre kvalitet till lägre pris. Allt fler svenska företag upplever denna verklighet, allt fler av de svenskar som arbetar för det på dessa företag och löneutrymmet för svenskar i offentlig sektor, avgörs av dessa företags vinstmarginaler. Nu står vi inför en tid när ribban höjs. Världen är öppen och många länder är minst lika bra att driva företag som i Sverige. Då räcker det inte längre bara med allmänt goda förutsättningar och frihandel, vi måste vara beredda att bejaka företagsamheten mer. Bristerna i företagsklimatet i vårt land är trots allt väl utredda och kända, skriver hon. Det handlar om stelbenta regelverk som gör det alltför svårt att anställa och friställa personal. Alltför höga skatter på inkomst och kapital gör risktagandet i företagen alltför högt. Kvaliteten i utbildningen brister och alltför få väljer naturvetenskapliga ämnen i skolan. Om vi fortsättningsvis ska vara med på den välståndsökning världen, trots den stora kris i världen som vi nu upplever, är det här reformagendan måste ligga. Och det brådskar. Jag förstår att Signhild Arnegård Hansen tycker det är spännande att vara ordförande för Svenskt Näringsliv, när så mycket står på spel. Sverige förtjänar en mycket livaktigare offentlig diskussion om globaliseringen och framtiden nu, när världen står inför den största ekonomiska krisen som vi upplevt. De oerhört handelskritiska tongångar som dominerat debatten för bara ett par år sedan verkar ha ebbat ut. Men ännu förs debatten om Sveriges framtid som land i världen ofta som om den där globaliseringen antingen är något som händer någon annanstans – eller om det är något vi ska försöka hålla oss undan från. De politiska kvarnarna mal oerhört långsamt i vårt land och de förändringar som skulle behöva komma till stånd – av regler för företagande, skatter, arbetsmarknad – har alltför få tillskyndare. Samtidigt etablerar sig fler företag från andra länder i Sverige och på våra exportmarknader, varje dag. Traditionella svenska företag köps upp av utländska investerare i en allt snabbare takt – det är ofta pensionskapitalbolag som köper – och de får efter hand fler anställda utanför än i Sverige. Detta är en del av utvecklingen, men när allt fler forsknings – och utvecklingsavdelningar i dessa traditionellt svenska företag flyttas ut, har vi all anledning att fundera vad det beror på. För bara fem år sedan sades från politiskt håll att det inte var någon större fara att företag och produktionsarbete flyttades utomlands, för vi skulle ju själva ha kvar hjärtat eller rättare sagt hjärnan i bolagen; forskning och utveckling. Det dröjde inte länge innan även forskningen hittade bättre villkor utomlands. När jag läser Signhild Arnegård Hansens bok förstår jag med en förfärande tydlighet att vi måste bli effektivare på att skapa ett Sverige där företag kan bli bättre snabbare, ställa om snabbare och växa snabbare, utan så stora hinder som finns i dag. Därför krävs det också ett företagarsamhälle. Ett samhälle som klarar att göra en modern variant av det entreprenörslyft som i slutet av 1800-talet lyfte Sverige från ett fattigt jordbrukarland till en rik industrination. Mats Lönnerblad |
Bankrättsföreningen |
Hemsida |