Bankrättsföreningen
|
[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Författaren som lever sina böcker Av Mats Lönnerblad - Bankrättsföreningen - 31 maj 2009 Vad Roberto Saviano gör i sin bok: Gomorra. En resa i Camorrans land ( Brombergs bokförlag, 2007. Översättning: Barbro Andersson) är att han beskriver den italienska maffian camorran från Neapel, en värld som uteslutande är koncentrerad på vinst, profit och pengar. Gomorra. En resa i Camorrans land För att kunna skildra denna värld så intensivt som Saviano, levde han med i deras liv, på ett sätt som jag aldrig upplevt någon annan författare göra, med undantag av George Orwell som levde sig in i de utsattas liv i både fred och krig (spanska inbördeskriget) . I sin bok skildrar Saviano också ingående hur den icke-kriminella ekonomin, bär sig åt för att kunna leva i symbios med den kriminella. Roberto Saviano har åkt runt på sin vespa i södra regionen av Italien. Han har själv samlat upp alla fakta från alla som vågade berätta om den italienska maffians härjningar. Hans text vibrerar av personlig närvaro och engagemang. Hans ärende med boken är enkelt, men livsfarligt. Upprepade gånger har han blivit hotad till livet, men väljer ändå att framträda med sitt eget namn med sitt viktiga budskap. Han tvekar inte namnge dem som han anser vara grova brottslingar. Han skildrar öppet de hemska brott de gjort sig skyldiga till, som bland annat handlar om försäljning av livsfarliga droger och mord. Enligt uppgift från det italienska hälsomyndigheten är bruket av kokain i Italien nu uppe i den högsta siffran någonsin: över 80 procent (1999 – 2002) Antalet drogberoende som vänder sig till drogavvänjningskliniker fördubblas varje år. Maffians marknadsutvidgning inom denna farliga och olagliga sektor, verkar vara gränslös.Roberto Savianos bevis är ostridiga. De är filmade med hans egna ögon, berättade med ord och härdade med känslor som studsat mot järn och trä. Han ser, han känner, observerar och talar. Det är på det viset han avger han sina vittnesmål i sin bok. De kriminella företagandets logik, maffialedarnas sätt att tänka sammanfaller med den mest otyglade formen av profithunger. De regler som dikteras och utfärdas är samma regler som i samvetslösa affärer; profit och seger över varje konkurrent. Resten är av noll värde. Resten existerar inte. Maffian bestämmer över de inblandades liv och död, att kunna lansera en produkt, skaffa monopol på en bit av marknaden och investera i avantgarde – sektorer är ofta en fråga om makt som senare betalas med fängelse eller livet.En annan författare som levde sina böcker var George Orwell (1903 – 1950) vars verkliga namn var Eric Blair. I sin första bok: Down and out in London and Paris ( Victor Gollancz, 1933) valde han också att leva tillsammans de människor han skildrade. Orwell gav upp sin post som polisman i Burma. Tiden i Burma fick honom att avsky imperialismen. Det var när han 1927 valde att återvända till England, som han bestämde sig för att bli författare. Bokens titel: Han inledde sitt författarskap med Down and out in Paris and London. Han ville beskriva fattigdomen i de två städerna, ur de utnyttjades perspektiv. För att kunna göra detta tog han själv arbete som diskare i restaurangkök för att kunna skildra arbetarnas villkor i Paris på ett objektivt sätt. För att senare, ur en luffarens perspektiv också kunna berätta om det hårda livet för arbetslösa i London, iklädde han sig luffarens roll. August Strindgerg ( 1849- 1912) inledde den svenska realistiska litteraturen med sin bok: Röda Rummet (Joseph Seligmann, 1879) Den känns lika aktuell i dag, som när den först publicerades. I boken får man följa Arvid Falk som strävar efter att avslöja den meningslösa och omfattande byråkratin i det svenska samhället, som inte har blivit mindre sedan boken först publicerades. Boken handlar om hur svårt det är att uppnå det idealiska samhället. Hur olönsamt det kan vara att vara hederlig. Bokens titel: Strindbergs kända dramer spelas fortfarande på teaterscener över hela världen. Han har inspirerat filmregisörer som Ingmar Bergman och många andra med sina dramatiska pjäser. Under fyra decennier var Strindberg en dominerande gestalt i det litterära Sverige. Han var ständigt omdiskuterad. Strindbergs böcker är realistisk skrivna. Han kritiserade många svenska samhällsinstitutioner. Strindberg blev en ikon för arbetarrörelsen, i synnerhet de radikala grupperna. Hans böcker gav alltid upphov till stora debatter. Vad som sedan hände med såväl George Orwell som August Strindberg, var att de också blev berömda, för sina påföljande romaner. Orwells klassiska Djurfarmen är en spegelbild hur makt korrumperar. I romanen 1984 visar han hur lätt politik övergår till ett korrumperat och totalitärt övervakningssamhälle, som det är svårt att försvara sig mot. Han beskriver på ett levande sätt hur politikerna tillskansar sig stora ekonomiska fördelar och tillåter sig ett liv i ofattbar lyx, medan undersåtarna får hålla till godo med smulorna. De två romanerna är starkt kritiska mot alla totalitära ideologier. Hur Roberto Savianos författarskap kommer att utveckla sig är det fortfarande ingen som vet. Men jag hoppas på en lika levande och spännande fortsättning i hans författarskap. Att blivit född i det Camorraland i södra Italien, som Roberto Saviano skildrar med så stor inlevelse, och tvingas betrakta tillvaron som en arena där man måste tillskansa sig pengar och makt till varje pris som helst utan att behöva bry sig om sin omgivning, måste vara en förfärlig upplevelse. Att dessutom få se och uppleva hur ens eget samhälle äts upp inifrån, utan att kunna påverka händelseförloppet, måste ha varit drivkraften till hans realistiska skildring hur ett samhälle förstörs. Enligt bibeln var Sodom och Gomorra två städer vid Svarta Havets stränder. Invånarna levde i synd och därför sände Gud ett regn av eld och svavel och utplånade städerna. Roberto Savianos boktitel bär vittnesbörd om ett moraliskt ursinne över att moraliska och juridiska rättigheter förvägras alla de människor som i Neapelregionen tvingas leva under camorrans tyranni, skriver författaren Tomas Lappalainen i förordet till boken. Själv har jag tillbringat många somrar i Italien, utan att se spår av vare sig maffia eller det hundratals ton av giftigt avfall som skyfflas från norra till södra Italien och göms undan av maffian. De tre författarnas böcker som jag gärna läser och läser om igen, ger mig varje gång flera tankeställare om det liv vi själva lever. Det är genom att läsa bra böcker, som får vi starka upplevelser som innehåller många fler dimensioner än vi någonsin tidigare varit medvetna om. Mats Lönnerblad |
|
Bankrättsföreningen |
|
|
|
|
Hemsida |